Hälsostig med personligt rekord.

Det var en riktig gråvädersdag i Gävle, solen lyste med sin frånvaro och det kändes inte som en dag man vill ut och lufta kameran på, men det var den dagen jag var i Gävle och då fanns det inte så mycket val. Kameran fick följa med ut på en promenad.

Inte så långt från vårt hotell och alldeles bredvid järnvägstationen ligger den här pampiga byggnaden. Det är sjömanskyrkan som byggdes 1890-91. Namnet ger en liten ledtråd till vad byggnaden var tänkt till, en tillflyktsort för gästande sjömän. Där fanns förutom gudstjänstlokal även bostad för kyrkans pastor och lokaler för sjömansmissionen, läs- och skrivrum samt bibliotek.

En period under 60-70 talet skulle kyrkan rivas för att ge plats åt en ny trafikled. Som tur är blev det ändrade planer för jag tycker det är en pampig byggnad och väl värd att bevara. Sedan 1981 är den ett byggnadsminne. Numera används det som ett allaktivetitetshus och kallas för Musikhuset.

Vi promenerar åt samma håll som kvällen innan men går nu på andra sidan om Gavleån och kommer fram till Rådhuset. Det var kung Gustav III som både lämnade ett bidrag på 4.500 riksdaler och gav till uppdrag att bygga ett rådhus här. Efter den stora stadsbranden 1869 återuppbyggdes rådhuset igen och fick några förändringar därför har rådhuset en blandning mellan olika stilar nu.

Mellan ån och Rådhuset är det en liten park som heter Kung Kristoffers park, det namnet är en hyllning till kung Kristoffer av Bayern som gav Gävle stadsrättigheter 1446. Här ser vi en fin staty men jag hittar ingen information om vem det föreställer. Den lättklädda damen som inte ser ut att frysa i snön bär i alla fall ett ymninghetshorn. Jag har googlat och letat runt men kan inte hitta någonstans vem hon är.

Vi kommer ner till Kungsbron och ser att det är någon form av räkning på gång där. Kvällen innan stod det "IDAG 17" men nu idag är det 59 som är räknade. Gissar och tror att det har något med cyklister att göra och att det är de som räknas men vet inte. Kanske någon gävlebo vet.

Då vi kommit över till andra sidan om ån hittar vi en pampig skylt om att vi nu befinner oss på "Hälsans stig". Det låter hälsosamt så jag föreslår för min make att vi ska ta och gå den. Han ser lite tvivlande ut för rundan är 6 km och sååå långt har jag inte testat att gå efter min fotoperation ännu. Men jag kan gå nu, även om jag linkar lite och inte går så fort, så jag är villig att testa min förmåga. Vi kommer fram till att om det inte fungerar så kan jag stanna dit där jag klarat att gå så kan maken hämta mig med bilen om det inte skulle fungera.

Sagt och gjort vi traskade iväg.

Åt det här hållet var det vi gick..

Strax kom vi fram till en skylt med information om slottet. Intressant att läsa men eftersom vi var på baksidan av slottet så var det inte lika intressant att fotografera det. Men bra att de har skyltar som berättar  att "Du är här".  Då behöver man inte vara tveksam om var man är om man känner sig lite vilsen i tillvaron. 

Vi kommer till Gammelbron där änderna tror att det är mat på gång.

Så här ser villorna vid ån ut i dagsljus, fast dagsljus var kanske lite att överdriva gråljus är mer med sanningen överenstämmande.

Vi går förbi en vacker blå dörr. Den tillhör någon av de fina villorna vid ån.

Enda stället där det är lite svårt att hitta är då man passerar under Kvarnbron och kommer fram till konserthuset, där hamnade vi på fel sida av huset och fick lite extra träning i backen upp bakom huset. Såg på spåren i snön att vi var inte de första som gått fel där. På alla andra ställen fanns det sådna här tydliga skyltar som visade var man skulle gå.

Nästa intressanta plats vi kommer till är Strömvallen. Den är från 1903.  Då Adolf Ahlgren, (han med Läkerol) som var bror till Fredrik Ahlgren (han med Ahlgrens bilar) hänger ni med?, skänkte ytterligare mark kunde Strömvallen  byggas ut. Ytterligare bidrag till bygget  fick man genom att skolbarn sålde "tegelstenar", kuponger tryckta som tegelstenar, för 25 öre.

Skulpturen framför Strömvallen heter Löparen sattes upp 1947 för att hedra Gunder Hägg.  Gunder Hägg var ett naturbarn som kom från en liten by i Jämtland. Han började han träna löpning på skogsstigarna hemma  i Albacken där pappa Nils Henrik skötte tidtagningen med familjens väckar­klocka. Hoppas de hade sekundvisare på den klockan. I 1940-talets Sverige var det strängt förbjudet att tjäna pengar på idrott, lite svårt att tro i dag. Gunder Hägg fick några hundra­lappar i en tävling i  Eskils­tuna och det blev ett himla liv.  Han stängdes av från allt tävlande i åtta månader. Ingen trodde att han skulle komma tillbaka efter den avstängningen men tji fick de för han kom tillbaka och redan i första tävlingen efter slog han nytt världsrekord på en engelsk mil. En stor idrottsman som trots att han slutade tävla innan jag var född så minns jag att hans namn levde kvar i många år.

Nästa hus som vi kom till på vår promenad är Silvanum. Det är ett skogsmusseum. Ser att Marie-Louise Ekman har en utställning där just nu men tyvärr, det är stängt. Kanske lika bra det för då hade jag inte testat min förmåga på att gå.

Inte så långt ifrån Silvanum ser vi en vit vacker byggnad det är Hälsinge regementes soldathem.

Den är så vacker så den får vara med från andra hållet också. Den som är intresserad och vill veta mer om det så har de en egen hemsida här.

Klockstapel har de också.

Nu viker Hälsostigen av från gatorna och vi kommer in på mer parknatur. Vi är inte helt ensamma ute och går trots det gråa vädret.

Någon ville tydligen rosa området.

Se där vilken fin bro.

Vi ska tydligen över den. Lite knepigt med de hala trapporna ner till bron, med det gick bra.

Mycket bilder? Javisst men håll i er, vi har bara kommit halvvägs ännu.

En del fuskade och tog cykeln istället för att gå.

På andra sidan ån ser vi ett till vackert och pampigt hus. Hittar en skylt som talar om att det är Vall som var Valbo sockens prästboställe. Intressant för i mitt pass står det att jag är född i Valbo trots att jag aldrig bott i själva Valbo utan i Forsbacka. Fast det här huset övergick redan på 1600-talet att bli Kungsladugården Vall. Det här huset är tydligen byggt på 1800-talet och var en lantbruksskola tills regementet tog över området och översten bodde här. Tyvärr finns det ingen information om vad huset används till i dag.

Kan tänka mig att det är många som slår sig ner här med en picknick på fina sommardagar, i dag är det tomt och bara grått. 

Promenaden fortsätter och vi kommer till Gustafs bro.

En pampig minnessten står mitt på bron. Det är okänt när den första bron på platsen byggdes. Man vet att Valbo sockenmän och stadens borgare hade att gemensamt svara för underhållet av var sin brohalva och att en äldre träbro hette Gavelbron. Det kan även ha funnits en bro här redan under vikingatiden.

Stilla flyter ån.

Det är en fin gammal stenbro, så bra att den fått stå kvar.

Nej, ditåt ska vi inte, det var därifrån vi kom.

Åt det här hållet ska vi. Gävleborna är tuffa människor, de skyr inte en gråvädersdag utan är ute och promenerar ändå. Det kanske är en hundvädersdag.

Även om man kan tro sig ha hamnat i Paris så är vi kvar i Gävle och vi har kommit till Boulognerskogen. Många gånger har jag åkt förbi och tänkt ta en promenad där men det har aldrig blivit av.  Som mest har det funnits fem stycken kaféer här nu finns bara Sommarro kvar. Läge för en fika men det är stängt.

Träffar på ett par som tar sig en svängom i snön.

Kan det vara deras blåa cykel som står parkerad där?

Vid en brokant sitter näcken och spelar. Lite svårt att få ögonkontakt med honom eftersom jag inte klarar av att klättra ner i slänten framför honom. 

Nu har vi gått ungefär fem km och jag börjar bli rejält trött men ännu har inte övervägt att be om bilhämtning. Jag SKA klara hela rundan men jag märker  så här efteråt att det blev tunnsått med bilder sista biten.

 Jag klarade HELA rundan och innan vi var tillbaka på hotellet hade jag gått sex och en halv (6,5) km. Känns så skönt att kunna gå igen och hade bara Skeppet varit öppet som förr i tiden hade det suttit bra med deras "Biff Greta" och något rött i glaset därtill för att fira.

2014-02-11 14:36   DanneWest

Oj det var många fina bilder du bjöd på där när ni gick hälsorundan. Det verkar finnas en hel del fina byggnader och annat att kolla in där! Ha det gott!

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2014-02-12 08:34

Många bilder blev det på hälsorundan, kameran är bra att skylla på om man vill stanna och pusta lite..;)

Svara

2014-02-11 14:39   tomazon

Det där var verkligen informativt och kanonfina bilder från Gävle. Jag är glad att din fot höll och jag är glad att dom inte rev den där kyrkan.

mvh Tommy

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2014-02-12 08:35

Finns en hel del fina byggnade i Gävle, min egen favorit blev soldathemmet.
Tack för din kommentar.

Svara

2014-02-11 14:41   pic-tor

Vilket härligt inlägg med massor av fina bilder. Vad strongt av dig att klara av hela Hälsans stig. Boulognerskogen är en pärla i Gävle. Bäst naturligtvis sommartid.

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2014-02-12 08:36

Jag var riktigt stolt när jag klarar av att gå den sträckan. tog lite längre tid än i fornstora dagar men bäst är att slippa kryckorna och kunna gå ändå. Blir nog fler besök i Gävle, har ju svärmor i Hedesunda.

Svara

2014-02-11 15:21   Bandit Art Design

Många fina bilder från staden där världens bästa hockey lag kommer ifrån ;), bilden som väcker mest minnen är det från Silvanum eftersom vi var med på en hantverkarmässa där när jag läste trähantverk på Västerberga FHSK i Storvik 99-2000.

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2014-02-12 08:38

Hockey vet jag inte så mycket om men på vårt hotell bodde det en skara suportrar, dock lite deppiga den där dagen eftersom Brynäs inte vann.
Får hoppas på att Silvanum är öppet någon annan gång då jag är i stan.

Svara

2014-02-11 18:26   Måns H

Intressanta och fina bilder och info även för mig personligen. Svärfar var född i Ytterharnäs i Valbo en bit utåt Skutskär till. Men Walbo verkar inte vara samma socken som dagens Valbo - den administrativa gränsen har nog ändrats en hel del.

Nu ligger socknen ju väster om Gävle men då, vad jag kan förstå särskilt efter att ha sett dina brobilder med monumenttexter, måste den ha sträckt sig från väster till söder och öster om staden Gävle. Forsbacka ligger inom dagens Valbo iallafall enligt kyrkans karta.

Kul att se så fina miljöer. Gävle tangerade svenskt rekord i rivning med fastighetschefen Louis Campanello som sen med framgång fortsatte att riva i Göteborg. Men det finns ju en del kvar och nu verkar man inse värdet!

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2014-02-12 08:41

Gränserna har nog ändrats om en hel del sedan den bron byggdes och även sedan Vall var prästboställe. Jag var tvungen att titta i mitt pass för jag hade för mig att det stod Valbo församling men det står födelseort Valbo.
Nu är jag ju född i Gävle och sedan bodde vi i Forsbacka. Fast det spelar ingen roll egentligen.

Svara

2014-02-11 19:19   Lena Holm

Jag blir alldeles nostalgisk när jag ser Strömvallen och Silvanum. Det var minsann ställen som man fick besöka både en och två gånger när man gick i grundskolan. Gunder Hägg står där än och Alhgrens var också välbekanta. Alla ville vara med i kören på höstterminen för att lussa på Alhgrens innebar att alla fick en julkartong med bilar, läkerol och alla sorterns AKO-kola som man gjorde. Jag kan dock inte sjunga så det blev ingen julkartong.
Många fina bilder på andra bekanta motiv och bra jobbat att klara den långa promenaden, det går framåt minsann!
Hälsningar Lena

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2014-02-12 08:43

Kan förstå att det var populärt att lussa på Ahlgrens. Gott i alla fall. När jag var liten så ville jag alltid få börja jobba på Marabou eftersom jag hade hört att de som jobbade där fick äta så mykcet de ville under arbetstid. Vet inte om det var sant men det lät gott i ett godissuget barn.

Svara

2014-02-11 19:36   Marianne Bengtsson Rosander

Jag säger som Lena. Fullt av nostalgi. I stadshuset dansade jag när jag tagit studenten.
Där konserthuset ligger var förut strömbadet, där vi simmade. Silvanum kom jag ihåg när det byggdes och på Strömvallen har jag sprungit många 60 meter( ibland mot min vilja ). På I 14 , som skymtar har jag jobbat och i Boulongerskogen har jag fikat många gånger och gått hand i hand med mer än en pojke. Skeppet var vårt stamlokus och jag minns när dom skulle riva Sjömanskyrkan. Tur att den fick vara kvar.
Tack för rundvandringen
Marianne

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2014-02-12 11:23

Fint att du nämner Strömbadet för jag kände inte igen mig där och hade också för mig att det var ett bad på den platsen förut. Trodde att jag mindes fel. Men så var det tydligen inte.
De år som vi delade sommarstuga i Hedesunda, med svärföräldrarna, var vi ofta in till Gävle och då vi skulle äta så var det Söderhjelmska eller Skeppet som vi drogs till.

Svara

2014-02-11 22:05   niiiik

Väldigt gediget och intressant reportage du bjuder på!
Fina bilder!
/Niklas

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2014-02-12 11:24

Tack Niklas för din kommentar.

Svara

2014-02-11 23:25   Gun-Inger Arvidsson

Det var spännande för denna del av Gävle har jag inte sett live.
Grattis till du orkade gå så långt. Hoppas det inte blev sämre i foten så den blev överansträngd.
Jag var inne i det huset som varit kyrka där var lite av varje verkligen.
Det var härliga hus du visar i dag också vackert vid ån.
Natti natti
Gun-Inger

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2014-02-12 11:26

Både stolt och nöjd med att jag klarade den promenaden. Foten höll utan vilosmärta och konditionen som blivit så eftersatt nu när jag haltat fram i tillvaron fick sig en rejäl kick.
De som bor i villorna vid ån bor fint, kan tänka mig att de har det mysigt där på fina sommardagar. Mitt favorithus blev nog soldathemmet.

Svara

2014-02-12 10:43   imse 59

Tack för promenaden och mera info !
Silvanum gick vi förbi när Marie-Louise hade vernissage, men då var vi på väg ner på stan för att gå på ett annat vernissage. ( har en kompis som bor i villastan ) Ofta när jag åker förbi soldatkyrkan så är det bröllop, verkar vara väldigt poppis ställe att gifta i.
Du såg inte om Strömstaren var i farten :-)
Härligt att du klarade denna promenad med din fot, det verkar väl lovande.
ing-marie

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2014-02-12 11:29

Nej strömstaren missade jag, kanske tur det för hade jag sett den så hade vi nog inte kommit så mycket längre. De enda fåglar jag såg på rundan var änder och bara där de matades.
Kan förstå att soldatkyrkan är populär för bröllopspar, den var fin.

Svara