Caracara

Rubriken på det här inlägget säger visserligen caracara och så börjar jag med att visa en höglandsgåsfamilj. Vän av ordningen tänker väl då att det här kan väl inte vara riktigt. Men den här lilla gåsfamiljen har en del i historien om cracaran.

Caracaran är en rovfågel som tillhör familjen falkfåglar. Det här är en strimmig caracara. Lägg märke till den gula fläcken den har på bröstet. Återkommer till den.

De här stora fåglarna var inte speciellt rädda av sig och cirklade runt på jakt efter något gott att äta.

När de lyfte var det med sådan kraft att jord och grus sprätte bakom dem.

Caracaran är ingen snabb jägare, kanske därför den är asätare, men vad jag kunde se så var de ganska snabba ändå. De lurade iväg en av ungarna i gåsfamiljen på översta bilden och blixtsnabbt blev den till middagsmat.

Den lilla höglandsgåsfamiljen hade nu bara en enda unge kvar. 

Rejäla fötter och klor på caracaran.

Fåglarna var både orädda och nyfikna av sig. Den här och några till uppvaktade mig flitigt då jag åt min medhavda matsäck. Jo, den fick smaka och då kom den så nära att den hämtad matbitar mellan mina fötter.

"Krävan hos en fågel är en utvidgning av matstrupen där en större mängd föda kan lagras för att sedan spjälkas i körtelmagen, därefter "tuggas" eller knådas födan i muskelmagen med hjälp av små stenar som fågeln svalt."

Så förklarar Wikipedia vad krävan är för någonting. Man lär så länge man lever och jag visste inte innan att man kunde se krävan så här tydligt på fåglarna, det är den som den gula fläcken på fågelns bröst var.

Den här gåsfamiljen hade bättre tur än den lilla familjen som blev av med ungen.

2013-04-26 10:10   frwe

Intressant med en så oskygg rovfågel, även det där med den gula fläcken, sitter inte den i ögat? Men så icke på rovfåglar tydligen ;o) Roligt att du beskriver just detta för vi såg det också på smutsgamarna i Bulgarien men vi fick en annan förklaring som jag inte minns just nu men det hade något med födan att göra som utsöndrade ett gult färgämne men just fläckens funktion förklarades inte. Kul med närbilder på caracaran, inte så vanligt att få se. /Frode

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-04-26 12:40

Jag är ingen fågelexpert därför frågade jag den som var med på resan som just fågelexpert och fick då förklaringen att det var krävan som lyste gul där. Jag litade på honom för han var väldigt kunnig på fåglar.
Får hoppas på att det är riktigt det jag lärde mig.
Caracaran var väldigt orädd där, de hade väl inga obehagliga minnen av människor och de få turister som kom, bjöd kanske på något gott då de kom fram.
Kändes väldigt privilegierat att sitta där i den terrängen med pingviner runt omkring och mumsa på en smörgås och sedan få besök av en så stor fågel. Jag satt med utsträckta ben och fågeln klev in mellan mina stövlar.

Svara

2013-04-26 10:31   Wolfgang

Intressanta och fina fotografier!

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-04-26 12:41

Tack Wolfgang för din kommentar.

Svara

2013-04-26 13:55   Marianne Bengtsson Rosander

Härligt skrivet om naturens verklighet.
Fina bilder.
Marianne

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-04-26 21:05

Naturen är grym, men så är det.
Tack Marianne!

Svara

2013-04-26 16:44   Ewa Kirjavainen

Så vackra bilder och vilken skärpa!
Trevlig helg!
eaw

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-04-26 21:06

Tack Ewa!
Tur att jag blivit av med grå starren nu så jag kan se hur bilderna är skärpta..;)
Väntar nu bara på att få beställa passande glasögon också.

Svara

2013-04-26 22:03   Mikael Sundberg

Vill också fota dessa fåglar som är oskygga :) Fina bilder!! Allt gott

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-04-26 22:13

Lätt avhjälpt. Åk till Sea Lion Island på Falklandsöarna. Där kan du bo på vandrarhemmet. Mysigt ställe som serverar ett utmärkt afternoon Tea. Blir ingen trängsel på ön heller det är enda stället där man kan bo och de tar bara 20 gäster.

Svara

2013-04-26 22:49   Lena Holm

Läckra bilder på den fina rovfågeln, även om det är lite jobbigt när den norpar den lilla ungen. Sånt är livet dock. Texten från Wikipedia om krävan är nästan ordagrant vad jag berättar för studenter på ett antal kurser. Dock heter det "kräva" eller "krävan" i bestämd form, inte "krävande" om du ursäktar att jag petar lite. Mycket intressant att den är så markerad på dessa fåglar. Jag kan berätta en del annat om krävan också, om du är intresserad...
Hälsningar Lena

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-04-26 23:07

Jag både ursäktar och är tacksam för att du påpekade. Nu är det rättat. Eftersom jag nu har lite problem att sitta vid datorn med foten nere på golvet, och att ha den uppe på skrivbordet blir så jobbigt i längden. Därför är jag där en kort stund och bara lägger in bilderna, texten skriver jag sedan dit med min iPad. Den har en liten ovana att ändra och rätta i det jag skrivit. Ibland är jag tacksam om det är felstavningar den ändrar men ibland byter den ut ord mot något helt annat. Inte alls lika bra och jag brukar läsa igenom och ändra tillbaka men missar en del ord ibland.
Därför blir jag tacksam för tips om där det blivit fel.
Sedan är jag intresserad av att få veta mer om krävan. Kan inte så mycket om fåglar men samlar på mig kunskaper undan för undan.

Svara

2013-04-28 22:40   Gun-Inger Arvidsson

Tur du slutar med gulleduniga små varelser för den där Caracaran tycker jag inte om att titta på. Den har sådan blick som gör att jag ryser. Fotot är fantastiskt helt klart.

Tänk att du fick en bild när den tagit en av dunbollarna. Så måste det vara helt klart skall den också ha mat. När jag nu tittar på mamma gås igen känns det som hon är så stolt där hon går med sina ungar. Lite mänsklig på något sätt.

Spännande vad som komma skall på denna fantastiska resa.
Sov gott önskar
Gun-Inger

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-04-28 22:53

Tackar så mycket för din kommentar här och i de andra inläggen. Så kul att läsa dem. De är så personliga.
Jag hade en stor dos av tur då caracaran tog ungen. Vi stod och tittade på gässen när caracaran plötsligt nappar åt sig ungen och flyger iväg. Jag slängde upp kameran och fick den bilden.
Naturens gång, men ledsen blir man ändå då det händer.

Svara