Mot Gäddede och den Där "J#vla bron"
Vi sov skönt i Bräcke, vaknade utvilade till en ny dag och en färd i ett soligt Sverige.
Färden går vidare vi letar efter alternativvägar till de stora genomfartslederna. Små slingriga vägar som går genom vacker natur, med platser där man kan stanna och njuta lite extra. Som den här. En liten sjö med en strand som påminner mig så mycket om stranden hos mormor och morfar uppe i Puoltikasvaara.
Att leta reda på en fin rastplats där vi kan ta lunchpaus. Eller bara stanna en liten stund, äta ett äpple och sträcka på benen som här vid Hammerån.
När det ibland dyker upp en intressant vägskylt, så kan man svänga in och se vad där finns.
Borgvattnet var en återvändsväg som är väl värd att ta.
Kyrkan är från 1782 och byggd av den kände kyrkobyggaren Pål Persson. Byborna var mycket nöjda med hans arbeta, före bygget var det bestämt att han skulle få 10 plåtar, tjocka fyrkantiga handhamrade koppartackor med kronostämpel i varje hörn. De nöja beställarna gav honom i stället 16 stycken. Blev en jobbig vandring hem sedan för Pål, "slantarna" var så tunga att han fick skavsår på ryggen. Då på den tiden var kyrkan betydligt mindre och har byggts till genom åren.
Mitt emot kyrkan, på andra sidan vägen ligger Affär´n i Borgvattnet. Den grundades på 30-talet av den legendariske handlaren Erik Brännholm. Där på baksidan kan man ta en fika också. Numera är det ett par från Nederländerna som driver den.
I hörnet på huset står fortfarande handlar´n Brännholm och tar emot kunderna.
Men det är inte butiken som är det som gjort Borgvattnet mest känt, utan den gamla prästgården.
Där spökar det. Redan på 40-talet började det skrivs om spökerierna i prästgården. Här kan man övernatta om man vågar för handlaren Erik Brännholm köpte prästgården 1970 och gjorde om den till hotell. De som klarar av att sova över på den gamla prästgården får ett övernattningsbevis i form av ett diplom. Borgvattnets prästgård har blivit omnämnd som ett av världens mest hemsökta hus. Tyvärr hade vi redan boende bokat för natten, för nog hade det varit lite spännande att sova där. Det sägs att spökena ska vara ganska harmlösa – bortsett från att de kastar människor ur gungstolar, flyttar omkring möbler om natten och kastar ut spädbarn ur fönstren.
Vi lämnar Borgvattnet och far vidare utefter Indalsälven och senare Ammerån. Där hittar vi en fin plats vid Kvarnflyn för att äta lite lunch bredvid ån. Solen sken och vattnet skvalpade bredvid oss. Kan man ha det så mycket bättre.
När vi kommer till Hammerdal är det dags att välja väg igen. Vi ska upp till Gäddede och har två vägval. Den snabbare som går över Strömsund eller den lite längre där man kommer till Skärvången. Vi hör på radion om trassel med bron i Strömsund så vi väljer den längre vägen.
Trasslet med bron har tydligen blivit till en hel följetong och en låt om den har skrivits. Början på låten är så här och sjungs på melodin från "Barnatro"
"Har du kvar din springersko, har du eka kan du ro, du får ej ta bilen över denna bro
När man ska på en affär innebär ett stort besvär om man inte på den rätta sidan är
Jävla bro jävla bro, den blir aldrig klar om man ska Facebook tro
Jävla bro, jävla bro
Uti stugorna man känner ilska gro"
Går även att höra lite av den den, Klicka bara på ordet Här
Jo, jag nämnde att den väg vi valde går genom Skärvången en viktig ort för ostälskare, så om du är i närheten, missa inte ett besök på Skärvången ost. Klart det slank med en god en. kan bara nämna att det kändes så fort vi öppnade bildörren att den var med, men så gooood!
Ost i all ära, men mest njuter vi av den vackra svenska naturen. Som här vis Glåmnäset.
Det är så vackert att molnen får änglavingar.
Nästa stopp blir vid Regnsfallet, här står det att det är 100 meter ner till fallet från parkeringen. Klarar jag det? Testar och det fungerade.
Vi läser att fallet ligger precis i en övergång mellan hårda berglager som glimmerskiffer och falltröskelns amfibolit och den mjukare sandstenen neråt Valsjöbyn, som lättare vittrar sönder med tiden. Visst är det fantasieggande att veta att här har vattnet störtat ner på samma sätt sen senaste istiden, dvs i 9000 år! Tack vare de hårda bergarterna kan fallet finnas kvar i tusentals år till.
Redan 1917 byggdes ett kraftverk här så Vallsjöborna fick elektricitet mycket tidigt.
Vägen fortsätter nu mot norska gränsen och plötsligt hoppar min mobil igång. Tydligen mycket starkare master för mobilnätet i Norge. Men först blir vi uppmanade att se upp med barn och hoppande getter.
Sedan blir det den obligatoriska gränsbilden. Den måste ju bara tas. ;)
Så lite av Norge också, nu när vi ändå är här, även om så bara för en timme.
Tillbaka i Sverige stannar vi vid en myr, där blir inte stoppet så långt för bortanför myren smäller det av gevärsskott. Kanske älgjakt?
Sedan kommer vi fram till Gäddede, där ska vi sova i natt på Pilgrimshotellet med utsikt mot Kvarnbergsvattnet, ja vi bor nästan på stranden.
Där ska vi även äta middag, i kväll serveras köttfärslimpa med rårörda lingon och lingondricka därtill. Så gott!
Här visar du hur vackert vårt land är.
Tack.
Ha det väl
Bob
Visst har vi ett vackert land.
Jag hamnade såklart i det där broeländet. Lång omväg på lösgrus smal fick stenskott bla hua.
Vackert som alltid där uppe. Härlig resa i vårt land
Lingondricka är ju så gott. Har nyligen gjort det själv
/N
Var tydligen bra att vi undvek vägen vid bron, hörde på radion att många fått stenskott.
Visst är lingondricka gott.
Tar man sig bara tid att stanna så finns det så många vackra platser.
Sverige är så vackert.
Hälsningar, Bjarne
Tänk att det finns så mycket att se och upptäcka i vårt fina land.
Bara man ger sig tid att stanna så finns det så mycket att se.
Vid Skuleberget och Höga kusten är det också fint. När jag var barn for vi ofta förbi där på väg till mormor och morfar, ett givet stopp var vid Skuleberget. Varje gång blev jag lika besviken för min mamma ansåg hela tiden att jag var för liten att gå upp till grottan.
Gissa vad jag gjorde då jag körde själv där för första gången. Har sedan dess undrat hela tiden varför min mor tyckte det var för farlig.
Det enda som är synd med att bila runt nu är att manmåste boka boende i förväg, många ställen är stängda och det kan hända att om man hittar boende så finns det ingen mat.
Så många vackra platser det finns i vårt vackra land.
Osten frestar mig inte, äter inte ens hushållsost. Kan bara inte tycka om ost, även om jag skulle vilja, rätt trist faktiskt.
Ing-Marie
Samma var det för mig då jag föst bara såg skylten Borgvattnet, lät bekant.
Du klarar dig nog bra utan ost, men så gott tycker jag.
Än så länge kan vi bila, men man får stanna ganska ofta för bensträckare. Inte bra för blodomloppet att sitta still för länge.
Stranden i den bilden lockade till bad, fick nöja mig med att känna på vattnet. Klart och kallt.
Hälsningar Lena
Det är riktigt skönt att inte ha bråttom, vi lägger upp dagsrutterna så att vi ska kunna stanna ofta. Varken jag eller maken skulle klara att köra långa sträckor i ett svep numera.
Spökhuset hade kanske varit kul att testa, men får bli en annan gång.
Skärvångens ostar är verkligen goda.
Säger det igen. Sverige är vackert.
Har tyvärr inte läst den boken, kanske dags att göra det.
Hade Silvervägen med på den här resan, passande litteratur.