Forsvik del 2

Forsvik är en ort i Västergötland med en folkmängd på 324 personer, vi spädde på den siffran med fem extra personer den gångna helgen. Forsviks bruk visar upp en unik miljö som berättar om 1800- och 1900-talets industrihistoria. Här kommer några glimtar från den tiden.

I Forsvik grundades Skaraborgs första verkstadsindustri i mitten av 1800-talet. Här har det funnits gjuteri, mekanisk verkstad, kvarn, såg, smedja, träsliperi mm.

Bruket byggde en järnväg 1886 för att underlätta transporter mellan brukets verkstäder och Göta Kanal. Vagnarna förflyttades för hand, något lok har aldrig funnits (sorry Claes).

Jag har fortfarande inte lyckats lista ut vad detta är.

Det finns 16 byggnader i mycket fint skick att gå runt och titta på. Det anordnas även visningar och andra evenemang då man kan gå in i husen.

Solen strålade och bruket visade sig från sin bästa sida fast vi bara var fem besökare. Vandrarhemmet där vi bodde ligger i anslutning till bruket och är från samma tidsepok. Kan rekommenderas.

Undrar hur Mariannes version blev av detta motiv?

Vi vandrade ner längs gatan...

...och kom till Göta Kanal. Det var i Forsvik som man började när man byggde denna kanal och här finns även Sveriges äldsta järnbro.

Det är den bron som man kan se bakom Andreas, en handvevad klaffbro. Mycket Canon i Forsvik denna helg...

Marianne tog lite paus från bruksbyggnader och vattenspeglingar med en stunds hederlig makrofotografering. Med två fågelfotografer i gänget lyckades vi övertala de andra att morgonens fotoutflykt skulle gå till en fågelsjö och det kommer i morgon.

Hälsningar Lena

Helgens äventyr i Forsvik började med fåglar

Återigen ett litet avbrott i reseberättelsen för det händer ju nya saker också. I helgen bar det av till Forsvik där ett gäng ur Kreativitetspoolen träffades IRL för att snacka foto och fotografera tillsammans. Jag tog semester på fredagen och åkte först till Hornborgasjön....

....där såg det ut som det brukar göra när tranorna börjat dra vidare.

Mest underhållande var nog den här tranan, som hade vissa dispyter med två tofsvipor. Det rådde ingen tvekan om att de inte var kompisar. Avståndet var långt men jag kunde inte motstå att ta några bilder av dem. När den andra hagelskuren drog in över Trandansen retirerade jag till bilen...

....och gjorde ett kort besök hemma hos Ingemar. Kaffet var mycket gott och naturligtvis måste jag se saltvattenakvariet som jag sett så många fina bilder från.

Upptinad och stärkt av kaffe och kaka åkte jag tillbaka till Hornborgasjön men denna gång till Naturum och tog plats i det lilla måsgömslet. Skrattmåsarna bjöd på fin uppvisning i den låga solen.

Mitt i skrattmåskakafonin höll det här förtjusande paret till. Inte det minsta blyga var de heller...

" - ÄLSKLING ! Här kommer smådoppingarna !!! "

De såg ganska nöjda ut efteråt...

....och gav sej strax ut på jakt igen. Solen hade nästan gått ner och jag åkte till vandrarhemmet.

Jag var uppe tidigt på lördagen och i den krispiga morgonen körde jag förbi några tranor som jag inte kunde motstå. Här ser det ut som att det skulle kunna bli två tranor med fyra brutna ben men de redde ut situationen utan skador.

Annars var det mest spankulerande och tidig trantoalett som pågick.

Mitt mål denna tidiga lördagsmorgon var de vackra svarthakedoppingarna. Det blev en hel del bilder här och de ska jag komma tillbaka till en annan dag. Jag fick några timmar vid sjön innan det var dags att dra tillbaka till Forsvik och möta gänget...

....Jan G, också känd från Macropoolen som han sköter tillsammans med Ingemar.

Ronnie, som slutat fotografera fåglar och instället ägnar sej åt kreatur och ja.....jag har faktiskt inte en aning om vad han fotograferar här.

Andreas som gillar landskap och försökte göra det bästa av den här vyn. Marianne stod bredvid mej, också med en kamera i högsta hugg.

Ingemar kom förbi en sväng och pratade, när han inte jobbade med att inbrottssäkra sitt hem.

Sist men inte minst, Marianne, som hittade ett makromotiv som man inte behövde krypa på marken för. Något orange var det visst som gällde.

Vad hände nu? Ja det spar jag till nästa inlägg....

Hälsningar Lena