Stökigt i restaurangen

Snö och kyla gjorde att konkurrensen om platser i fågelrestaurangen ökade dramatiskt och det blev tidvis t o m lite stökigt. 

Fast det nu är betydligt varmare uppstår en del oenighet vid vissa matplatser,  t ex vid stubben som jag kan spana på från vardagsrummet. 

Koltrastarna kan äta på flera ställen men den här stubben verkar vara extra fin att sitta på. Kanske gillar de utsikten mot skogen. 

Jag inser också att jag måste fixa lite runt denna plats för att kunna fota den från altanen och få lite bättre ljus. Det behöver röjas en del växtlighet.

Dessa bilder är tagna genom treglasfönster och det fungerar någorlunda så länge det är mulet. Det blir bättre om jag sitter ute och det ska jag göra vid nästa tillfälle. 

Dessa två försvann uppåt, ut ur bild, och jag hann inte med. Även så stora fåglar som koltrastar rör sej väldigt snabbt ibland. 

Hälsningar Lena

Idag blev det riktig vinter

Det skulle snöa enligt SMHI och jag hade en dag då det fungerade bra att jobba hemma. När jag gjorde morgonkaffet var det fortfarande mörkt och jag satt mej vid datorn med ryggen mot fönstret. Jag var väldigt koncentrerad och tittade inte ut förrän vid halv tio. Då såg det ut så här. Bilden är tagen genom fönstret på mitt arbetsrum.

Det står ett äppelträd precis utanför fönstret och där satt ett gäng koltrastar, en del åt äpple andra bara höll sej fast på grenarna. Det snöade nästan horisontellt. 

När jag ett par timmar senare gick till köket för att äta lunch tog jag med mej kameran. Till min förvåning satt det två sidensvansar i grannens äppelträd. Det blir dock ingen bra vinkel då jag fotar genom fönstret mot detta träd. Men det är så sällan vi ser sidensvansar i trädgården så de får vara med i alla fall.  

Det var full fart i alla automater och på de platser där det låg lite frön kvar. Jag insåg att jag måste gå ut och fylla på.

Det här är en favoritfågel från förra året som jag känner igen på de vita fjädrarna på huvudet + en vit stjärtfjäder. Han satt i en automat och krävde påfyllning omedelbart. 

Jag gläntade på ytterdörren och snöandet hade avtagit något...men det hade kommit en hel del. Den som jobbar hemifrån får också ta hand om skottningen. Eftersom man knappt rör sej mer än mellan arbetsrummet och köket några gånger, var det inte helt fel att gå ut och skyffla snö. Det var lättskottat, men det blev ju en skottning till när jag sopat av bilen. Jag både hörde och skymtade olika småfåglar i automaterna när jag flyttade snö, t o m en domherre visade sej, samt ett gäng steglitser + alla de andra vanliga småttingar som alltid är där.

Jag fyllde på fågelmat och plockade med mej kameran ut för att se om inte domherren ville ställa upp på bild. Jag hade egentligen inte tid att stå ute, men bestämde mej för att en kvart skulle inte göra så mycket. Domherren kom inte tillbaka men det dök upp två vackra gråsiskor som tog för sej av fröna.

Jag lämnade gråsiskorna och gick in. Vi får väl se till helgen vad det kan bli för gäster i restaurangen. Jag måste hinna med en stunds spaning efter fotofikat i Uppsala på lördag. Tyvärr kommer jag att behöva sopa av bilen en gång till för det snöar fortfarande. Nu är det riktig vinter.

Hälsningar Lena

En novembergrå morgon med små färgklickar

Jag hade en halv ledig fredag och hade bestämt mej för att göra det bästa möjliga av den, trots att vädret inte var det allra bästa för en fotoutflykt. Eftersom jag kunde styra över mitt jobb denna dag valde jag att åka ut på morgonen, innan det skulle börja regna. När jag kom till Hjälstaviken rådde en novembergrå ton och det blåste dessutom ordentligt. Men jag var ensam på parkeringen, alltid något. 

Jag gick längs spången som är rätt mysig men där var det helt tyst, inte ett kvitter. Här kan jag välja att gå till en småfågelmatning eller ut till gömslet. Jag valde matningen, en stund i alla fall. Det var fullt ös där men förhållandena var ISO 10 000 och det var samma fåglar som jag har i matningen hemma. Inte en skymt av kungsfågeln som brukar finnas här ibland. 

Jag gick tillbaka till spången och ut till gömslet vid vattnet. Fortfarande inga roliga fåglar i vassen och ute vid gömslet simmade endast några gräsänder. Inga gråhägrar eller ägretter. Det dök upp en kricka som flög upp precis efter att den landat. Det blev en bild som verkligen levde upp till novembergrå. 

När jag lämnade gömslet kom det några koltrastar flygande och jag vände mej om precis när en slog sej ner. Med den höstfärgade växtligheten på taket i bakgrunden konstaterade jag att det blev ju faktiskt en rätt fin "färgklick" mitt i allt det grå.

När jag sedan gick sakta längs spången, med vassen vajande på bägge sidor, hörde jag några omisskännliga "ping" och plötsligt sprang en liten brun och blå fågel framför mej. Jag tvärstannade, för nu gällde det att vara försiktig.  

Något senare runt en krök på spången hittade jag dem, ett helt gäng skäggmesar! De första jag ser för säsongen och anledningen till att jag återigen valde Hjälsta för min utflykt. 

Det var vuxna fåglar blandat med ungfåglar. De var på spången och på räcket.

Helt bedårande, men snabba och flaxiga av sej. Jag växlade mellan ISO 6400 och 10 000 för att få en någorlunda kort slutartid, men flygbilder var ju bara att glömma i det här ljuset. 

Bilderna är brusreducerade i LR och eftersom det blev många är jag väldigt glad att det inte tar 12 minuter längre (efter senaste datorservicen), utan bara runt 20 sekunder.

Egentligen ville jag ju helst ha bilder i vassen, men jag fick inte så många chanser och när de flög in där försvann de oftast direkt. Vassen vajade dessutom alldeles för mycket för att få fokus på en liten fågel. Även om de flög in i vassen kom de snart tillbaka, jag bara väntade en stund och stod där jag hade bäst uppsikt över spången åt tre olika håll. 

jag kom på att jag måste ta en översiktsbild. Jan vill ju gärna se det och så här såg det ut med 100 mm, vilket var vad jag hade till hands. Bilden är endast beskuren från 2/3 format till 3/4, för det passade bättre. Jag hade valt att sätta fokuspunkten så långt ner i underkant som möjligt för att få skarpa fåglar.

Till slut kom de väldigt nära och jag stod på knä på spången. Jag vågade inte lägga mej ner då de började närma sej, för då hade jag garanterat skrämt bort dem. Dessutom var det blött även om det inte hade börjat regna ännu. 

Jag var fortfarande ensam på spången. Vem ger sej ut för att fotografera fåglar en sån här dag?

Hade det varit bra fotoväder hade det varit kö och trängsel. Det finns inte plats för mer än två fotografer samtidigt och bra väder lockar dessutom hundägare och annat folk som bara tycker det är ett mysigt ställe att gå på. 

Jag stannade en stund till med de pigga små färgklickarna innan jag vände om och gick mot bilen. 

Kanske skulle jag hinna till en plats till innan regnet kom. Där skulle det nog också vara lite mer färger denna novembergrå förmiddag.

Hälsningar Lena

Så kom snön...

...det började lite försiktigt på förmiddagen med små lätta flingor.

Men det gick fort när det väl satte igång och snart vräkte snön ner och allt blev vitt. Jag strödde ut lite jordnötter som snart snöade över men fåglarna verkar hitta dem ändå.

Jag hann inte mer än in så var nötväckan på plats och plockade åt se jordnötter, den kan bära flera i näbben.

Skatorna är ofta väldigt skygga inne i vår trädgård men den här ville absolut ha av godsakerna som fanns i snön.

Den hittade också vad den sökte och kom även tillbaka ett par gånger.

En nyhet för oss var denna gulsparv. Jag har sett dem i området med vi har aldrig haft någon på besök i trädgården förut. De var två stycken som kom idag.

Det var förstås mängder med talgoxar och blåmesar på plats, mest i automaterna.

Koltrasten är nog ändå den fågel som är roligast att titta på vid en matning. Vi har nästan bara hannar och de vaktar minsann allt, inte bara maten utan också bra utkiksplatser. Just den här stenen är poppis.

Stubben med utsikt mot skogen är en annan bra plats som man kan bråka om.

Äpplena uppskattas verkligen...

...och om man har ätit klart kan man ju sitta kvar och hålla koll.

Det finns ju en annan art som också gillar att ta en fruktstund. Det lovas mer snö till i morgon och jag är glad att jag inte förväntas vara på plats på jobbet i morgon.

Hej så länge,

Lena

Lucka 24. Koltrasten och hans vänner önskar God Jul

Riggade lite julgodis till i första hand koltrasten för att få till lucka 24. Vi fyllde förstås alla fröautomater och placerade ut delade äpplen på andra ställen, men just här ville jag helst att koltrasten skulle komma förbi. 

Innan jag ens fått ut skylten med God Jul var förstås en skata på plats. De missar inte ett så fint ställe och jordnötter står förstås högt i kurs.

Plötsligt kom en koltrasthona och jag avvaktade...

...hon tog en av de sista jordnötterna och drog.

Nötväckan hann också dit och kunde inte förstå vad som var bra med denna stubbe för nötterna var ju slut. Jag fick fylla på och petade då ner den lilla skylten.

En talgoxe var först på plats och läste förstås meddelandet...

...plockade åt sej en nöt och flög.

Blåmesen var nog lite sugen på äpplet men den vill ju helst ha dem delade så den tog en jordnöt.

Tills slut kom en koltrasthanne och han tog för sej av äpplet i godan ro. Det hade absolut gått bra med en koltrasthona som lucka 24, men jag ville helst ha med båda.

Det gäller att ta i från tårna när man fått ett så gott juläpple.

God Jul till er alla!

Hälsningar Lena