Svarthakedopping i gryningen

Bilderna får bitvis tala själva i detta inlägg. Jag fick två underbara morgonstunder med dessa fåglar.

Ibland ville de vara för sej själva en stund...

Ronnie och Marianne har hittat en brygga att ligga på.

Det är kallt men nästan helt stilla i luften.

Plötsligt är de där igen...

" - Nu är hon så där svårflörtad igen....ingenting duger..."

Lite skvättande och jagande förekom också, men inte som kniporna....inte på långa vägar.

En gräsand kom simmande på det blanka vattnet.

Plötsligt dök doppingarna upp väldigt nära men det skarpa solljuset ger inte samma stämning när de visar upp sin vackra dans.

När solen stigit över trädtopparna blev det allt svårare att få fina bilder i det hårda ljuset. Doppingarna hade också tagit paus.

Men man kan ju alltid mysa lite i solen....

Hälsningar Lena

Forsvik del 2

Forsvik är en ort i Västergötland med en folkmängd på 324 personer, vi spädde på den siffran med fem extra personer den gångna helgen. Forsviks bruk visar upp en unik miljö som berättar om 1800- och 1900-talets industrihistoria. Här kommer några glimtar från den tiden.

I Forsvik grundades Skaraborgs första verkstadsindustri i mitten av 1800-talet. Här har det funnits gjuteri, mekanisk verkstad, kvarn, såg, smedja, träsliperi mm.

Bruket byggde en järnväg 1886 för att underlätta transporter mellan brukets verkstäder och Göta Kanal. Vagnarna förflyttades för hand, något lok har aldrig funnits (sorry Claes).

Jag har fortfarande inte lyckats lista ut vad detta är.

Det finns 16 byggnader i mycket fint skick att gå runt och titta på. Det anordnas även visningar och andra evenemang då man kan gå in i husen.

Solen strålade och bruket visade sig från sin bästa sida fast vi bara var fem besökare. Vandrarhemmet där vi bodde ligger i anslutning till bruket och är från samma tidsepok. Kan rekommenderas.

Undrar hur Mariannes version blev av detta motiv?

Vi vandrade ner längs gatan...

...och kom till Göta Kanal. Det var i Forsvik som man började när man byggde denna kanal och här finns även Sveriges äldsta järnbro.

Det är den bron som man kan se bakom Andreas, en handvevad klaffbro. Mycket Canon i Forsvik denna helg...

Marianne tog lite paus från bruksbyggnader och vattenspeglingar med en stunds hederlig makrofotografering. Med två fågelfotografer i gänget lyckades vi övertala de andra att morgonens fotoutflykt skulle gå till en fågelsjö och det kommer i morgon.

Hälsningar Lena

Helgens äventyr i Forsvik började med fåglar

Återigen ett litet avbrott i reseberättelsen för det händer ju nya saker också. I helgen bar det av till Forsvik där ett gäng ur Kreativitetspoolen träffades IRL för att snacka foto och fotografera tillsammans. Jag tog semester på fredagen och åkte först till Hornborgasjön....

....där såg det ut som det brukar göra när tranorna börjat dra vidare.

Mest underhållande var nog den här tranan, som hade vissa dispyter med två tofsvipor. Det rådde ingen tvekan om att de inte var kompisar. Avståndet var långt men jag kunde inte motstå att ta några bilder av dem. När den andra hagelskuren drog in över Trandansen retirerade jag till bilen...

....och gjorde ett kort besök hemma hos Ingemar. Kaffet var mycket gott och naturligtvis måste jag se saltvattenakvariet som jag sett så många fina bilder från.

Upptinad och stärkt av kaffe och kaka åkte jag tillbaka till Hornborgasjön men denna gång till Naturum och tog plats i det lilla måsgömslet. Skrattmåsarna bjöd på fin uppvisning i den låga solen.

Mitt i skrattmåskakafonin höll det här förtjusande paret till. Inte det minsta blyga var de heller...

" - ÄLSKLING ! Här kommer smådoppingarna !!! "

De såg ganska nöjda ut efteråt...

....och gav sej strax ut på jakt igen. Solen hade nästan gått ner och jag åkte till vandrarhemmet.

Jag var uppe tidigt på lördagen och i den krispiga morgonen körde jag förbi några tranor som jag inte kunde motstå. Här ser det ut som att det skulle kunna bli två tranor med fyra brutna ben men de redde ut situationen utan skador.

Annars var det mest spankulerande och tidig trantoalett som pågick.

Mitt mål denna tidiga lördagsmorgon var de vackra svarthakedoppingarna. Det blev en hel del bilder här och de ska jag komma tillbaka till en annan dag. Jag fick några timmar vid sjön innan det var dags att dra tillbaka till Forsvik och möta gänget...

....Jan G, också känd från Macropoolen som han sköter tillsammans med Ingemar.

Ronnie, som slutat fotografera fåglar och instället ägnar sej åt kreatur och ja.....jag har faktiskt inte en aning om vad han fotograferar här.

Andreas som gillar landskap och försökte göra det bästa av den här vyn. Marianne stod bredvid mej, också med en kamera i högsta hugg.

Ingemar kom förbi en sväng och pratade, när han inte jobbade med att inbrottssäkra sitt hem.

Sist men inte minst, Marianne, som hittade ett makromotiv som man inte behövde krypa på marken för. Något orange var det visst som gällde.

Vad hände nu? Ja det spar jag till nästa inlägg....

Hälsningar Lena

Lake Martin Rookery och långbenta parningar

Bara ca en halvtimme med bil från vår stugflotte fanns ett skyddat träskområde som just denna årstid var på väg att intas av häckande fåglar. Ägretthäger, blå häger, ibis och skedstork var de arter som det brukar finnas mest av och man har uppskattat att ca 20 000 par brukar häcka i området per år. Vi var lite tidiga men den pampiga ägretthäger var på plats och bobyggandet pågick för fullt.

Det pågick intressanta uppvisningar i vart och vartannat träd.

Nigning påföljt av bugning....

...och plötsligt satt där en till fågel och följde showen med visst intresse.

Strax till vänster i samma träd verkade det som att dessa två redan hade klarat av den första uppvaktningsfasen samt skaffat en hyfsad bostad. När de båda möttes uppstod en yvig hälsningsseremoni....

....följt av ett aningen vinglig förspel....

...och ett tämligen snabbt fullbordande av akten. För er som bara sett kortbenta fåglar göra detta kan jag intyga att det är mycket spektakulärt när det är två väldigt långbenta fåglar som dessutom sitter i ett spretigt bo på en trädgren.

En annan fågel som det fanns gott om på platsen var blåhäger. Den är mindre än ägretthägern och heter på engelska "Little blue heron".

De huserade nära ägretterna men inte i träden utan i det täta, snåriga buskaget "en trappa ner" dvs strax under de stora hägrarna.

Det var mycket underhållande att se dessa fåglar komma in för landning i det taggiga buskaget. De kunde vara mycket eleganta....

....men efter en elegant inflygning...

...måste de få till en landning på en tunn liten gren....

... för att sedan tråckla sej ner i den taggiga busken till en bra sittplats.

Tittar man noga kan man se att det är mer än så, för det här blåhägerparet har ett bo inne bland de taggiga grenarna.

Vi stod på en grusväg och tittade på dessa fåglar. Träden och buskarna var omgivna av vatten som gick ända fram till vägen. I vattnet härskade alligatorerna och det var förbjudet att lägga i någon form av båt eller kanot från april till och med juli. Här fick de långbenta fåglarna häcka i fred.

Hälsningar Lena

Hemma-hos Louisianas alligatorer

En "air-boat" är en extremt flatbottnad båt som drivs framåt av en bil- eller flygplansmotorn samt en propeller i en stor nätbur baktill. Man kan köra den i vattenväxter och där det är väldigt grunt, faktiskt ända upp på land. "Airboats" är idealiska för träsk....  

Här kommer ett gäng tillbaka från två timmar i träsket. Tyvärr låter det så illa att man måste ha hörselskydd under transportsträckor. 

Men man kan också smyga fram på det spegelblanka träskvattnet och nå allt längre in bland sumpcypresserna...Träden är överhängda med spansk mossa som ger dem ett nästan spökligt utseende.

Man kan bo i träsket...här har någon parkerat en husvagn...

Sumpcypressen är ett långsamväxande träd som hyser en mängd djurliv från grodor, salamandrar och malar runt dess rötter till stora rovfåglars bon i dess topp.

Vår guide var en gammal man (inte en dag under 75) och här började han en beskrivning om hur han växte upp med sin mor och elva syskon.....vilket var en bluff. Huset på bilden är en "stuga" som används vid andjakt. Det finns t o m ett enklare kök...oklart hur mycket golv det finns. 

Sköldpaddor var det gott om i träsket...

...och alligatorer. De var vana vid den flatbottnade båten och rörde sig inte ur fläcken. Vattnet var dessutom fortfarande lite kallt och då låg de hellre i solen.

En stor pampig hona. Bilden är tagen med 70-200 men 24-105 hade gått lika bra. Den har hållit till på denna plats i flera år och lät sej inte rubbas av en båt med turister. Det här är hennes stock!

Charmerande eller vad tycker ni? Alligatorer finns bara i USA och Kina. De kan bli drygt 4 m långa och väga mellan 350-450 kg. Ålder vet man inte riktigt men det finns en i fångenskap som är 76 år och "still going strong".

Här simmar hennes pojkvän. Han har också huserat i samma pöl i flera år och båda är förstås bra för affärerna.

Det fanns gott om fåglar i träsket men då var båten helt hopplös. Jag får återkomma till fåglarna i ett senare inlägg.

Genom träsket löper en stor motorväg och här hade vår guide insett att folk gärna ville ta bilder. Här var 70-200 mindre bra men ibland hinner man inte riktigt med att byta.

Vägen har flera filer i vardera riktningen som går ihop.

Små alligatorer låg det lite här och där. Vi missade nog många. Den här hade flera kompisar som drog sej undan när vi kom. De var inte vana vid båten.

De blå hägrarna lättade i stora skaror när vi kom farande. Båten gick rakt genom den frodiga växtligheten, eller ovanpå kanske är mer rätt.

En riktigt stor alligatorhanne som huserade bland en del skräp. Vi såg tyvärr en hel del skräp på vissa platser. En del har dragits med ut när vattnet varit högt och annat har nog folk bara dumpat.

En typisk båt för hobbyfiske med två bekväma snurrstolar fastsatta på det flata däcket. En kylväska med svalkande dryck och en annan för fångsten....en skön dag i träsket.

Hälsningar Lena