Jakten på storgäddan

Gäddan är en glupsk rovfisk med ett jättelikt huvud och en mun full av sylvassa tänder. Den växer fort och kan uppnå ohyggliga proportioner, åtminstone finns det gott om anekdotiska bevis för detta. En gädda av "gammelgäddans" storlek har heller inga naturliga fiender...

Ur Loggboken: Sjön Storaxen, Dalarna   Datum: 30 sept 2011    Tid: 20.55  
Dyktid: 95 min    Djup: 0,5 - 3,7 m    Väder: + 12 grader, stilla och stjärnklart  

Försenade av en trafikolycka var det helt mörkt när vi äntligen nådde Storaxen. Vattnet, som omges av granskog, var svart och spegelblankt. Vi riggade utrustning, smög ner i det stilla vattnet och tände lamporna. "Jakten" kunde börja...

 Babygäddor ! Inte riktigt vad vi var ute efter men rätt söta var de. Mellan 5-10 cm långa låg de och lurade i växligheten, väl kamouflerade av sina ränder.

De små gäddorna växer fort men lever under hotet att bli mat till större gäddor, gös eller abborre. Från ca 10 cm storlek är de fullfjädrade rovfiskar. Vi simmade vidare i det svarta vattnet och ljuset från våra lampor spelade i vassruggar och bland gamla stockar.

 Vi hittar några större exemplar och det gick att komma mycket nära. Plötsligt skymtar en större fisk i mörkret.

 Inte någon gammelgädda inte, men lite imponerande var den i alla fall. Vi hittade åtskilliga fler av denna storlek, men det var vad natten hade att bjuda på. Vi får väl se vad vi kan hitta i dagsljus istället.

 Nästa morgon var alla de små babygäddorna osynliga för oss och de större exemplaren låg och lurade, mer eller mindre dolda. Den här synns knappt men ögat tittar fram precis i ljuset från Fredriks lampa. Ett ganska praktfullt exemplar.

Vi fortsätter röra oss stillsamt framåt i det grunda, blågröna vattnet. Ibland är vi så grunt att flaskorna bryter ytan. Solen strålar och sjön är som ett stort akvarium. Vi hittar fler gäddor som lurar.

 Gäddan på den sista bilden är nog den största vi får se denna helg. Jockes rekord, som uppmätte 140 cm (mätt med tumstock under dyk)  kom vi inte i närheten av. Men jag vet inte ens om jag skulle vilja möta en gädda av den storleken. Den väger ca 30 kg, om man jämför med sportfiskerekorden, och den var helt oberörd av dykaren som närmade sej med en tumstock. Den visste att den var kung i sin pöl.  

 Ha en bra dag

Lena

Fascinerande fiskögon

Kan fiskögon verkligen bjuda på några överraskningar tänker nog många som ser de döda ögonen i en fiskdisk framför sej. Bedöm själva. Bilderna nedan kommer dessutom från fiskar som är vanliga i skandinaviska vatten (utom en). Den första bilden är t ex en simpa. Simporna ligger stilla och låter ibland dykaren/fotografen komma väldigt nära. Bilden är tagen med 60 mm makro och en försättslins (Raynox DCR-250).

Sjökockhannen är mycket vackert gul och blå mönstrad. Ögat kan få de mest spektakulära färger i skenet från blixtarna.

Det finns också fiskar som har båda ögonen på samma sida, vilket ger dem en synnerligen udda utseende. När man ligger stilla och tittar på en plattfisk inser man också att de kan vrida sina ögon oberoende av varandra dvs titta åt två olika håll samtidigt. Det kan andra fiskar också men det blir väldigt tydligt när man ser en plattfisk göra det. Dessa bilder blir dock inte så bra så ni får hålla tillgodo med en plattfisk som iakttar mej genom att titta "bakåt".

Det här coola ögat hör till en knaggrocka. De är inte så vanligt att se dem i Sverige men man kan stöta på dem i t ex Sognefjorden i Norge. Gropen brevid ögat är ett utandningshål.

Slutligen en bild från Kanada, närmare bestämt ett område som heter Queen Charlotte Strait vid den nordöstra änden av Vancouver Island. Det är faktiskt en simpa igen. Den heter passande Red Irish Lord och är spektakulärt rödrosa i färgen. Ögonen är fascinerande, eller hur?

Hälsningar Lena