Det där med brännvidd och format.

Att vara en fetknopp kan vara en rätt ensam syssla, särskild om man valt en mycket liten skreva i en klippa. Men det är väl det där med evolutionen som inte tillåter några ofyllda hål. De finns plats för allt.
Men nu var det där med brännvidd. Den här fetknoppsbilden är tagen med motsvarande 35mm i fullformat. Den är i efterhand beskuren till det i mitt tycke lite mer harmoniska 3:4 formatet men ändå ganska väl bibehållet utsnitt. Det är bara en liten bit bortbeskuret i högra delen av bilden så någon skalförändrande beskärning har inte skett. För övrigt hamnar nog skärpan på gränsen för vad objektivet förmår.

Kirskål anses vara ett gissel i trädgården men man kan nog ändå med viss fog påstå att den är en effektiv marktäckare. Blomställningarna är ganska vackra de också, särskilt i lite motljus. De är dessutom populära landningsplatser för allehanda blomflugor, baggar och annat som lever och verkar i naturen. 
Här är det ett Nikkor macro 55mm på en D800. Den här bilden är beskuren i formatet 3:4 men dessutom skalförändrad beskärning. Utsnittet torde motsvara cirka 80mm. Och skärpedjupet är smalt. 
Det här är så klart fotografiska självklarheter men när det nu finns hur mycket tid i världen som helst känns det som kan en liten repetition och framför allt reflektion runt självklarheterna vara rätt nöjsam. Det leder lätt in i tankar om bildens berättarkomponenter. Allt det som faktiskt syns i en bild är något som i olika grad påverkar läsarens intryck.
För snart tre år sedan avslutade jag min karriär som media- och fotolärare. Och det var väl lite av ett mantra det här med att man ska vara beredd att undersöka bilder, både egna och andras för att se hur de är uppbyggda och hur de fungerar. Både i den grundläggande tekniken men också undersöka bildernas grammatik. Det som betraktaren, mottagaren sysslar med.  

Inlagt 2020-06-25 12:30 | Läst 3394 ggr. | Permalink
En fetknopp tror jag passar bäst i vidvinkel :)
Svar från mombasa 2020-06-26 12:44
Jo, så kan det vara :-). Makro och vidvinkel är en rätt kul kombination av brännvidd och utsnitt.
hälsn Gunnar S
Vill man så kan man också betrakta kompositionen; (nästan) tredjedelsregeln, sprickan som skär genom bilden nerifrån vänster och upp mot höger, nästan från hörn till hörn - ibland tror jag att kompositionen blir bäst när den är "nästan" enligt boken. Och ljuset på kirskålen är fint.
Blommor är oftast vackra, även om det är på ogräs...
//GöranR
Svar från mombasa 2020-06-26 12:47
Precis så. Det ska gärna finnas en liten avvikelse från regeln. Det är ofta det som skapar spänningen. Det påminner lite om att lämna det sista penseldraget åt betraktaren. Att en målning inte ska vara helt korrekt. Gyllene snittet är tråkigt helt enkelt.
Det blir mycket makro på FS lägger är det väl inte bara jag som lägger märke till.
Ha det gott!
/Gunnar S