Vildmarkståget 2023. Kiruna - Örnsköldsvik.
I dag far vi söderut, så vår hemfärd har börjat. Vi kliver på tåget i Kiruna och nu har vi vårt eget tåg igen.
Så här ser Kiruna station ut nu.
Känns skönt att vara tillbaka ombord igen, sitta i de sköna fåtöljerna och se landskapet sakta förändras. Vi passerar Gällivare igen och tuffar på ut mot kusten. Ska nu följa Malmbanan till Boden.
Men nu spanas det efter ren igen , Wille har fortfarande inte sett någon vit ren. Hoppet har inte tappats, och plötsligt då vi sitter i barvagnen, med kameran kvar i vår salong, så står det tre renar nära spåren och tro det eller ej men två av dem är vita. Lyckan är fullständig, nu har han tur i dubbel bemärkelse eftersom det sägs att man får tur om man ser en vit ren.
Den här renen är till Wille, inte fotograferad på den här resan utan förra hösten då jag var i Arjeplog. Den får symbolisera de vita renar vi såg.
Sedan dröjer det inte så länge innan vi är i Boden. Där gör vi ett stopp.
Bodens järnvägsstationsbyggnad är ganska lik den i Gällivare. De är byggda i samma nationalromantisk stil. Huset är en kulturbyggnad och märkt som byggnadsminne.
Där inne har de ett mysigt café, kunde inte testa det för det var stängt, men det såg fint ut när jag kikade in.
Gångtunneln vid stationen är rikligt dekorerad med väggmålningar.
Här kan man lära sig en hel del om järnvägen i norr.
Man kan även lära sig Gällivarevisan, den texten skulle vi haft då vi var på väg till Gällivare.
Den mest kände resenär som bytt tåg i Boden är förmodligen Lenin. Efter februarirevolutionen 1917 reste han från sin exil till Ryssland via den då enda öppna vägen, via Haparanda.
Norrtåg kommer in och även åker.
Sedan är det vår tur att åka vidare.
Vi äter gott, umgås och har det allmänt trevligt. Det är första maj och i dag har personalen vita uniformsmössor på sig.
Vi kommer till dagens slutmål och beger oss till vårt hotell.
Beger oss sedan ut på stan för att bland annat betrakta stadens nya sevärdhet. Ting 1, i höstas utsågs det till Ångermanlands fulaste hus. Fast jag tycker nog att det är en ganska kul byggnad. Färgglad i alla fall.
Det är byggt ovanpå en betongklump som är det gamla k-märkta tingshuset från 1967.
Tidigare var det väl hoppbacken mitt i stan som var det mest spekulativa.
Det ser verkligen ut som om backhopparna ska landa mitt i centrum.
Vi bor vid hamnen, med vacker utsikt över Örnsköldsviksfjärden.
Den stora kranen vid hamnen har de sparat som minne.
https://jvgfoto.se/banor/stambanan-genom-ovre-norrland/mellansel-vannas/vannas-vns/stationshuset/
Kirunas station vet jag inte om de har slutat bråka om än... Dagens station är ju något slags semipermanent provisorium efter att man stängde den gamla (och sedermera rev det byggnadsminnesmärkta stationshuset).
Du har rätt där, den ser ganska lik ut. Den i Jörn är också byggd i samma stil. Var nog på modet att bygga så då.
Stationen i Kiruna ska flyttas och ligga närmare både Nya Kiruna och flygplatsen. Hur den ska se ut vet jag inte.
/inger
vi bor i ett fint land
Vår näst sista dag så vi har en dag till då vi får njuta av tåg och nya vänner.
Var så fin stämning på den resan att jag minns den med både värme och glädje.
Får hoppas på att balkongerna sitter bra.
Det har sagts om hotellet i Ö-vik lite elakt att det liknar ett kärnkraftverk.
Ting 1:s färgsättning är hämtad från en av Bengt Lindströms målningar. En del av motivet har pixlats och förstorats och "projicerats" på huset, Byggherren Nicklas Nyberg har en stor samling med Lindströms målningar och var bekant med honom./Sten
Tänk att jag nästan har sovit i ett kärnkraftverk, i alla fall ett till utseendet 😀.
Läste om att han blivit inspirerad av Lindström.
Apropå påbyggnaden av ting 1 så kan man väl tycka att den inte är så vacker (och inte ett av Wingårds bästa, enligt mej) men det ju onekligen en intressant historia att läsa om, både om material, svårigheter med konstruktionen och hur färger inspirerats av Bengt Lindströms verk. Verkar vara mycket tanke och jobb bakom…
Kanske inte vacker men ändå kul. Är i alla fall en rejäl färgklick.