Vildmarkståget 2023. Örnsköldsvik - Stockholm.

Sista dagen på vår resa, känns lite sorgligt och vemodigt att det snart är slut, men nu ska vi njuta av alla kvarvarande stunder.

Från järnvägsstationen slänger jag iväg en sista blick mot Ting 1.

Ett första stopp i dag blir i Härnösand. Stationsbyggnaden har fått en tillbyggnad vid sidan om för att även kunna betjäna busstrafiken.

Jag tar en liten sväng mot stan. Regnet hänger i luften så jag vänder tillbaka till tåget.

Men maken går vidare och tar lite bilder, stan ser lite öde ut.

Det finns ett bilmuseum här, dit kommer vi nog gå nästa gång vi kommer till Härnösand.

Vårt tåg tuffar vidare, där har vi toaletter i gammal stil i alla fall i vår vagn. Där ser man spåret om man kikar ner i toan.

Den här skylten kom upp första dagen, jag lovar, jag gick aldrig fel. Men någon kanske gjorde det...

Åker man tåg så måste man även ha biljett och självklart är det viktigt att konduktören kommer och kontrollerar att man har rätt biljett och klipper de. Det gör man naturligtvis även på vårt tåg. Extra viktigt om det är en junior ombord.

Sådan här vattenkaraff kommer jag ihåg från barndomens tågresor, bredvid fanns det pappmuggar som var veckade på ett finurligt sätt. Vek man ut dem blev de helt platta, var en rolig lek och gjorde att alla barn var väldigt törstig då de åkte tåg. För bara hämta en mugg att leka med, vågade man inte.

På allt roligt kommer ett slut, sista måltiden och då tackar vi av personalen i köket och restaurangen med sång.

På vägen mot Stockholm, stannar vi både i Gävle och Uppsala släpper av folk. Sedan i Stockholm, efter kramar och tack så skingras vi alla.

Till slut ett varmt och stort tack till alla våra medresenärer och alla personal .

Ett extra stort tack till Heike och Thomas som ordnade allt så bra för oss och såg till att allt fungerade. Toppenreseledare! Extra stor kram till er båda.

Kan även rekommendera den resan med det varmaste. Den kommer troligtvis gå i oktober och kanske även nästa år.

Vildmarkståget 2023. Kiruna - Örnsköldsvik.

I dag far vi söderut, så vår hemfärd har börjat. Vi kliver på tåget i Kiruna och nu har vi vårt eget tåg igen.

Så här ser Kiruna station ut nu.

Känns skönt att vara tillbaka ombord igen, sitta i de sköna fåtöljerna och se landskapet sakta förändras. Vi passerar Gällivare igen och tuffar på ut mot kusten. Ska nu följa Malmbanan till Boden.

Men nu spanas det efter ren igen , Wille har fortfarande inte sett någon vit ren. Hoppet har inte tappats, och plötsligt då vi sitter i barvagnen, med kameran kvar i vår salong, så står det tre renar nära spåren och tro det eller ej men två av dem är vita. Lyckan är fullständig, nu har han tur i dubbel bemärkelse eftersom det sägs att man får tur om man ser en vit ren.

Den här renen är till Wille, inte fotograferad på den här resan utan förra hösten då jag var i Arjeplog. Den får symbolisera de vita renar vi såg.

Sedan dröjer det inte så länge innan vi är i Boden. Där gör vi ett stopp. 

Bodens järnvägsstationsbyggnad är ganska lik den i Gällivare. De är byggda i samma nationalromantisk stil. Huset är en kulturbyggnad och märkt som byggnadsminne.

Där inne har de ett mysigt café, kunde inte testa det för det var stängt, men det såg fint ut när jag kikade in.

Gångtunneln vid stationen är rikligt dekorerad med väggmålningar.

Här kan man lära sig en hel del om järnvägen i norr.

Man kan även lära sig Gällivarevisan, den texten skulle vi haft då vi var på väg till Gällivare.

Den mest kände resenär som bytt tåg i Boden är förmodligen Lenin. Efter februarirevolutionen 1917 reste han från sin exil till Ryssland via den då enda öppna vägen, via Haparanda.

Norrtåg kommer in och även åker.

Sedan är det vår tur att åka vidare. 

Vi äter gott, umgås och har det allmänt trevligt. Det är första maj och i dag har personalen vita uniformsmössor på sig.

Vi kommer till dagens slutmål och beger oss till vårt hotell.

Beger oss sedan ut på stan för att bland annat betrakta stadens nya sevärdhet. Ting 1, i höstas utsågs det till Ångermanlands fulaste hus. Fast jag tycker nog att det är en ganska kul byggnad. Färgglad i alla fall.

Det är byggt ovanpå en betongklump som är det gamla k-märkta tingshuset från 1967.

Tidigare var det väl hoppbacken mitt i stan som var det mest spekulativa.

Det ser verkligen ut som om backhopparna ska landa mitt i centrum.

Vi bor vid hamnen, med vacker utsikt över Örnsköldsviksfjärden.

Den stora kranen vid hamnen har de sparat som minne.