Vidder av is

En hel dag tillbringar vi på isen. Det är en fantastisk känsla att vara här. Bara sätta sig ner en stund och fantisera lite och även tänka på de man läst om som kämpat och slitit för att ta sig till denna plats. Många som mist livet på färden, många som aldrig kom fram och några som troligtvis kom fram men aldrig tillbaka.

Vädret min dag här på isen är ganska milt för att vara Nordpolen, men omväxlande. Dimma ena stunden till sol nästa.

Under skynket på nästa bild står Thomas Joshua Cooper med sin enorma och gamla Agfa kamera. Han hade bara en enda kamera och den var från 1800-talet, till den hade han specialtillverkade fotografiska plåtar.

Det behövs inte så mycket text till de här bilderna. 

De kan nog tala för sig själva.

Hoppas att jag kan förmedla lite av den magiska känslan som jag själv kände vid det här tillfället...

och visar lite av hur det såg ut...

...och vad jag såg.

Vattnet i de här "sjöarna" är inte öppet hav utan bara smältvattensjöar ovanpå isen. Det är alltså is under och sötvatten i "sjöarna".

Själv ska jag nu åka iväg till det stora sjukhuset i staden och tillbringa större delen av dagen där. Förhoppningsvis kommer röntgen visa att min fot läkt ihop som den ska och att jag nu kommer att få börja stödja till 50% på den och sedan komma igång med träningen och komma tillbaka till lite mer normalt liv.

2013-04-11 09:06   Bob Bovin

Hej
Härliga isvidder.
Krya på dig
Bob

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-04-11 15:28

Tack Bob. Kryar på mig gör jag.

Svara

2013-04-11 09:46   Sten Björklund

Fina bilder. Första bilder är riktigt bra. Ödslighet, ensamhet. Är det månne den sista människan som sitter där?
Sten

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-04-11 15:30

Tack Sten! Kanske den första människan. Försökte få fram den oändliga ödsligheten som man upplevde där.

Svara

2013-04-11 10:00   Edit Maria Sundqvist

Håller tummarna för att din fot läkt som den ska.
Härliga bilder du visar.
Man tappar lätt proportionerna när det inte är referenser med som visar hur stora "isbergen" egentligen är. Man får illusionen att bilderna tagits på hög höjd och bergen är stora. Med människorna rättas allt till igen.
Ett drömresmål för mig är Svalbard.

Mvh
Maria

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-04-11 15:33

Tack Maria! Det fanns en del höga snöberg där men inte så stora isberg som det finns vid Antarktis. Det behövs lite land som bergen kan växa upp mot och kalva loss från för att få de riktigt stora.
Foten läker som den ska men det var tydligen lång tid kvar tills färdigläkt.

Svara

2013-04-11 10:37   Sten E

Underbart islandskap!

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-04-11 15:34

Tack Sten!

Svara

2013-04-11 10:49   janolof

Jag kan inte undgå att tänka på norrmannen Björn Staib som med några kompisar tog sig till Nordpolen på det gamla sättet med hundar, i början av 60-talet. Hans bok hörde till läsningen liksom de gamla klassikerna på området. I dina bilder framtonas deras problem med vatten, is och annat.
Att komma till Nordpålen idag är inte i sig så mycket att stå efter tycker jag, däremot känslan att uppleva detta landskap.

Lycka till med tillfrisknande och läkning!
/J-O

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-04-11 15:37

De hade det nog betydligt kallare då de skidade och for for med hundspann eftersom det inte gårdsplanen bra att ta sig fram i det där landskapet på sommaren. I nu tid kan man fuska och ta isbrytare ända fram eller helikopter. Man kan även ta helikopter en bit och skida den sista milen.
Tack för tillfisknadshälsningen...det går åt rätt håll men sååå långsamt.

Svara

2013-04-11 12:13   Heléne Alklid

Underbara isiga bilder! Förstår hur stort och magiskt det måste ha varit!
Lycka till med läkningen av din fot! Vi håller tummarna! =)

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-04-11 15:39

Tack Helene för din kommentar.
Foten läker som den ska enligt röntgen, men det är tydligen lång tid kvar innan jag kan gå på den igen.

Svara

2013-04-11 12:56   Ewa Kirjavainen

Vacker, jag älskar sparsmakade snö- och islandskap!
Håller tummarna för din fot!
ewa

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-04-11 15:42

Tack Ewa! Hoppas jag fått fram lite av vad jag upplevde där uppe. Gott att tänka tillbaka på nu iaf. när jag väntar på att min fot ska bli bra igen. Min doktor verkar gilla kniven och att såga och skruva i min fot och verkar vilja fortsätta med det senare. Vi får se. Får iaf. stödja liiite på foten nu men hade inte kommit upp till 50% ännu.
Men det går framåt.

Svara

2013-04-11 20:35   Mikael Jakobsson

Härligt "kalla" bilder. Tycker speciellt om den näst sista bilden. Härligt ljus i den! //Micke

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-04-12 10:48

Tack Mikael för din trevliga kommentar.

Svara

2013-04-11 23:12   Gun-Inger Arvidsson

Nu är jag på Nordpolenresa igen sa jag precis till livskamraten. Han brukar komma och titta men i morgon skall jag visa honom dessa bilder. Är visst sport på webben.
Jag som alltid älskat komma till snön i fjällen försöker föreställa mig hur det skulle vara komma hit. Det går inte det måste upplevas.
Däremot njuter jag som varje kväll jag sett på dina bilder. Underligt det med sötvattensjöar. Har jag aldrig hört tidigare.
När jag sitter här har du suttit färdig på sjukhuset. Hoppas det blev som du önskade.
Rapport kommer hoppas jag
Gun-Inger

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-04-12 11:01

Tack för din underbara kommentar, jag tycker de är så trevliga att läsa.
Sötvattensjöarna bildas av att isen smälter på ytan och det finns is kvar under den smälta isen. Bra för isbjörnen som hittar vatten att dricka men inte lika bra för den övrig isen. För vatten reflekterar sol och värme bättre ( eller mer) än vad is gör och desto fler smältvattensjöar det blir, desto mer is smälter och så är minskar istäcket som isbjörnen är beroende av. Även Sälen som behöver isen för att föda sina ungar på.
Vet inte om det är luftföroreningar som orsakat detta eller om det helt enkelt är klimatförändringar som en naturlig del av utvecklingen. Klimatet har alltid gått i cykler med varmare och kallare perioder. Även inlandsisen försvann då det inga bilar fanns.
Hade en jobbig dag på sjukhuset i går, många timmar eftersom jag var tvungen att röntga också. Foten läker som den ska men är inte färdigläkt ännu. Tydligen lång tid kvar innan jag får slänga kryckorna. Men det finns hopp om en frisk fot å småningom.

Svara

2013-04-12 08:39   Lena Holm

Så oerhört fina bilder och du har fångat det ödsliga mycket väl tycker jag. Lite kul också med mannen med den stora gamla kameran. Svårt att föreställa sej hur tufft det måste ha varit för den gamla tidens upptäckare att ta sej till en plats som denna. Det är ju bra väder på dina bilder, men tänk hur det kan vara....
Lycka till med din rehabilitering.
Hälsningar Lena

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-04-12 11:08

Tack Lena. Professor Cooper var en mycket trevlig person också om än lite speciell. Han berättade att han hade en utställning på Dunkers kulturhus i Helsingborg det året (2007)
Jag har sett några av hans bilder och han har aldrig med djur eller människor i sin bilder.
Komma till Nordpolen på vintern och i storm måste ha varit tufft.

Svara

2013-04-13 19:48   enanse

Bilderna talar verkligen för sig själv. Bild nr 3 fick jag en wow-känsla av, helt magisk! Alla bilder har magi i sig, men den lite extra. :)
Hoppas att det gick bra på sjukhuset!
/Anna

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-04-14 09:39

Tack för din kommentar Anna. Det var en magisk känsla där vid Nordpolen, inte bara för att det var det stället utan vidderna var enorma.
Det gick bra på sjukhuset men blev en lång jobbig dag och inte riktigt det positiva besked om jag hoppats på.
Men det tar tydligen tid, så det är bara att finna sig och vänta.

Svara