Tog en tur.
Det var vackert söndagsväder och eftersom jag inte kan gå några längre promenader ännu så blev det en liten biltur.
Först hamnade vi i Huddinge bland en del färgglada hus.
Som i den lågt stående morgonsolen såg ändå färggladare ut.
Även om morgonsolen målade husen i sina vackraste färger så hjälpte det inte så mycket på alla ställen.
Det var inte många vakna men duvorna var startklara.
Vi for vidare och hamnade i Muskötunneln.
Den är 2 895 meter lång och snirklar sig fram genom berget.
När sprängningsarbetena för Muskötunneln var färdiga i slutet av 1963, var tunneln sannolikt världens första biltunnel under havsytan i oinklätt berg (enligt Wikipedia)
Vad såg vi på Muskö då? Inte så mycket för in på det militära området var det bommar och valde man vägen till vänster efter tunneln såg det ut att vara en hel del som var inhägnat.
Jag lovar att inte beskriva var bilden är tagen och mätt upp området har jag inte heller gjort men om du undrar vad som fanns bakom den skylten och en mängd andra skyltar så var det...
...skog!
Vi återvände genom tunneln och försökte undvika motorvägen tillbaka men det var inte lätt för vilken väg vi än försökte välja så var det antingen en bom eller förbjudet att köra där.
Fast till slut hittade vi en alternativ väg och tog en sväng förbi Häringe slott.
Lärde oss något nytt...eller om gammalt.
Sedan åkte vi hemmåt, passerade Brandbergen på vägen.
Marianne
Kul att se hur där ser ut.
Husen i Huddinge ritades och färgsattes av arkitekten Bengt Ågren som jag haft som (avhållen!) chef. Bengt gillade starka färger. Ett av de få dekorativa uttrycksmedel som dåtidens modernism till nöds kunde acceptera. Både le Corbusier och Bruno Taut hade ju använt färg. Jag gillade Bengt men delade inte hans färgsmak.
Husen i Brandbergen känner jag inte närmare till utom att de byggdes om för att mildra det kantigt storskaliga intrycket. Ett förfelat försök tror jag. Dom där avtrappningarna och ditsatta sadeltaken hjälpte inte. Nu är väl okänslig storskalighet på modet igen.
VIsst är förbudsskyltar väldigt lockande?...
Hälsningar Lena
Blir inte mycket fotande för mig nu, mest sjukgymnastik och en följetong med ögonen då jag rått efterstarr och väntar på behandling.
De färggranna husen lyste verkligen där, om de lyste upp eller om de skrämde vet jag inte men mycket färger var det.
janf