Solnedgång.
På kvällen ska vi iväg och se om vi kan få lite bilder på solnedgången, blev ingen soluppgång på grund av regn och nu ser det lite oroande ut även för solnedgången. Vi har fått några skurar på eftermiddagen och nu en fin regnbåge.
Men vädret växlar snabbt och då kvällen kommer skiner solen. vi åker iväg och träffar på några rapphönor.
De är inte samarbetsvilliga utan drar iväg då vi kommer lite för nära.
Men det är ett underbart kvällsljus så vi får lite hopp.
Morgonens regnskur gjorde att det grönskade en hel del borta vid floden och regnet som även kom på eftermiddagen gör att det blir ändå frodigare där.
Det ser fortfarande lite hotfullt ut, men än skiner solen.
Sanden får en helt annan färg av den lågt stående solen.
Ingen av grupperna som bor på vår camp har åkt hit, det är bara jag, Rune och Solongo. Endast våra steg i sanden och öknens ljud som hörs.
Regnet som kom på eftermiddagen gör att sanden är hårdare och det är inte lika jobbigt att gå i sanden då.
Nästan som att gå på skare. På de flesta ställen håller den skarliknande ytan, men då vi kommer högt upp på dynen brister den ibland.
Den här gången går vi ända upp på toppen av en sanddyn. Det är inte lika brant som på förra stället, men lite kittlar det i magen då man går på eggen av dynen. Man brukar säga att kameran ljuger inte, men här gör den faktiskt det. Höjden och djupet försvinner liksom och det är svårt att se hur smal eggen är. Men vår bil där ner ser ganska liten ut.
Men vi är inte helt ensamma, en bra bit bort ser vi tre personer. Fast det är så långt bort att ingen av oss stör den andre.
Några hästar har hittat en grön oas.
Fåren och getterna är på väg hem för kvällen.
Lite lurade på en riktigt färggrann solnedgång blir vi, för just när solen ska försvinna bakom sanddynen så går den i moln. Men vackert var det ändå och en fin kväll fick vi.
Fascinerande är att stå här uppe på toppen och vända sig runt åt olika håll och se hur ljuset förändras när man vänder sig runt.
Vi väntar och hoppas på att monet framför solen ska blåsa bort.
Men tyvärr, det blev inte den maffiga solnedgång som vi hoppats på.
Plötsligt förändras regnbågen också den ser nu mer ut som fackla som tänds där borta bakom bergen.
Där uppe var vi nyss, nu ser den förut så färgrika sanden alldeles grå ut.
föregående --- nästa
Andra bilden från slutet, var detta en regnbåge (alltså plåtad med solen i ryggen) eller en bisol (med solen till vänster utanför bild) ? Jag gissar på bisol.
Den färgexplosionen är fotad med solen i ryggen. Det är nog en regnbåge för där hade solen försvunnit bakom molnen.
Solen i ryggen, då stämmer regnbåge.
Vinkeln (nästan lodrät) stämmer med att bilden togs nära solnedgången. En hel regnbåge hade ju bildat en halvcirkel på himlen med nedersta delarna nästan lodräta.
Nära solnedgången förklarar också att den röda färgen dominerar så,
En både häftig och intressant syn!
Den riktigt färgsprakande solnedgång som vi hoppats på uteblev, men det blev bra ändå.
På det här stället fick vi en hel del skurar, men de var aldrig långvariga och så sken solen igen.
Härligt med kvällsljus.
Lite speciell regnbåge fick vi och det var så fint uppe på dynerna i kvällsljuset.
Mäktigt land är det Mongoliet.
Så många upplevelser och händelser på denna resa, fyllde en hel del minneskort.