Slavhandel

Tippu Tip, han hette egentligen Hamed bin Mohammed el Marjebi, var en handelsman, plantageägare och guvernör från Zanzibar. Han ledde flera handelsrutter i Östafrika, och är en av historiens mest kända slavhandlare. Tippu Tip, blir översatt till "samlaren  av rikedom". Han bodde i det här huset.

En vacker port till hans hus med de karakteristiska knopparna på dörren. De finns en historia om dessa knoppar. Förr hade man elefanter inne på de kringbyggda gårdarna och när de blev hungriga försökte de bryta sig ut genom porten i muren, för att förhindra att de skulle förstöra dörrarna så slog man i spikar fast då med det vassa inåt. Senare levde den traditionen kvar genom att smycka dörrarna med vackra knoppar fast numera den utstickande delen utåt.

Det sägs att här såldes det upp till 50 000 slavar årligen - somliga av dem hade då transporterats långa sträckor på fastlandet innan de nådde fram till auktionshallen på Zanzibar 
Trots att britterna förbjöd handeln när de tog kontroll över ön 1873 fortsatte exporten i flera år.
Grottor och underjordiska tunnlar användes då för att gömma slavarna tills de kunde skeppas ut i skydd av mörkret.

På platsen där slavmarknaden låg byggdes senare en domkyrka, Christ Chuch Cathedral. Den här domkyrkan är alltså en symbol för frigörelse från en tyranni som drabbade hela befolkningen i regionen. 

Området där kyrkan ligger är bevakat och vi fick gå igenom en säkerhetskontroll innan vi fick komma in. I inträdet ingick det också en egen guide som visade oss runt och berättade om platsen och dess historia. Vi började guidningen nere i de gamla fängelsehålorna där två av de trånga cellerna har sparats. Nu är de renskrubbade, men då var nog stanken förfärlig. I fördjupningen mellan britsarna fick slavarna göra sin behov och den enda rengöringen var då tidvattnet kom in och sköljde bort exkrementen.  Det enda de hade att dricka var saltvattnet. Den här cellen som var en av de större skulle hålla 75 kvinnor och barn, de små rymde 50 män.

Kedjorna som ligger kvar och stämningen här nere ger en kuslig och spöklik känsla.

Biskop Edward Steere var den som placerade grundstenen till domkyrkan och han är även begravd bakom altaret i kyrkan.

Utanför kyrkan finns ett slavmonument som visar  fyra slavar som bär ursprungliga halskragar och kedjor. Det är tillverkat av den svenska konstnären Clara Sörnäs 1998 och sponsrades av flera svenska företag. 

Vi går in i kyrkan och tittar.

Det är en pampig och vacker kyrka.

Slavarna som skulle säljas på marknaden bands vid ett träd ute på gården, där piskades de och de som inte grät eller svimmade betingade sedan ett högre pris eftersom de ansågs vara starkare. Kyrkan är som sagt, byggd över marknadsplatsen över den plats där trädet stod finns nu en rund cirkel som symbol för trädet och den röda marmorn ska symbolisera blodet.

Här finns också en hyllning till Dr David Livingstone, som stannade i Zanzibar före sin sista expedition. det är ett kors som är tillverkat av det träd som han dog under.

Legenden säger att det var tidigare slavar som behövde arbete var anställda i för att bygga katedralen ett misstag gjordes av dem.  Handledaren, biskop Edward Steere, kallades bort på affärer och återvände för att hitta 12 pelare hade uppförts upp och ner. Han bestämde sig för att låta de stå kvar så.

Gångjärnet på porten ut har en mycket vacker utformning.

Även utsidan är mycket vacker.

Efter kyrkobesöket finns även en utställning om slavhandeln, det som grep mig mest var den här lille 6-årige pojkens öde.

2017-11-11 10:11   Sten Björklund

Intressant berättelse om människan grymheter. Grymheter som fortsätter men kanske på en annan nivå. Man önskar självklart att människan ska bättra sig men behovet att ha makten till vilket pris som helst kommer alltid att finnas så länge det finns människor.
Sten

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2017-11-12 10:42

Tack Sten!
Man ryser bara av att tänka på hur dessa människor hade det och blev behandlade.
Men grymheten består än i våra dagar, bara man kallar dem för fiender så kan människan vara hur grym som helst.

Svara

2017-11-11 10:33   Vibybo

En väldigt direkt och påtaglig grymhet. Och det är som Sten säger, det fortsätter, även slavhandel om än i mindre skala än då. Och en annan nivå, grymheterna döljs gärna bak en skur av vackra fraser, som vräks ut.

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2017-11-12 10:44

Tack Sten!
Slavhandels grymhet går inte att föreställa sig, läste Boko Haran i dagens tidning och deras behandling av kvinnor är ju som slavhandel även den.

Svara

2017-11-11 11:48   Bob Bovin

Hej,
Dörrarna var snygga.
Ha det bra
Bob

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2017-11-12 10:44

Tack Bob för din kommentar.

Svara

2017-11-11 22:46   Mats Axelsson

Intressanta bilder men det är märkligt vad människan kan hitta på att göra med varandra.
/MA

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2017-11-12 10:45

Tack Mats!
Man upphör aldrig att förvånas över vad människor kan hitta på mot sina medmänniskor.

Svara

2017-11-12 09:40   syntax

Man kan inte leva på bara saltvatten.
Vad jag menar är att här har vi en så utstuderad grymhet att den inte behöver bättras på.

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2017-11-12 10:40

Tack Peter!
Det var just det som de inte kunde utan blev sjuka och då sändes de till Prison Island. https://www.fotosidan.se/blogs/magganfs/prison-island.htm
Så svårt att förstå varför de var så grymma mot slavarna och inte var rädda om dem. Andra handelsvaror förvarade de inte på ett vårdslöst sätt, men människor var de så grymma mot.
Tyvärr så är inte slavhandel utrotat men nu kallas det för trafficking och liknande.

Svara

syntax 2017-11-12 21:43

Jo - det ligger en obegriplig motsägelse i saken. Vad jag menar är att om man dricker saltvatten ett par dagar, så dör man den tredje dagen.

Svara

Svar från Margareta Cortés 2017-11-12 21:59

Förmodar att de som drack av saltvattnet var så desperata av törst, troligtvis dog de också. Dödligheten var hög.
Jag vet inte hur många som verkligen drack, men vår guide betättade att det var så.

Svara

2017-11-12 10:55   light

Tack för ditt läs/bildvärdiga reportage!

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2017-11-12 11:00

Tack Ragnar för din vänliga kommentar.

Svara