Ridande barn.
Vi kör vidare genom grönt och vackert landskap och träffar på några barn.
En bil med ett amerikanskt par har stannat och delar ut godis.
Barnen tycker det är kul och ville gärna visa upp sina färdigheter på hästryggen. De rider barbacka.
Men först så måste de fortsätta lite med sitt jobb att få djuren dit de ska.
Lillasyster som vaktar fåren och getterna, får fart och vill också vara med.
Hon är lite blyg men vågar sig fram ändå. Jag har inget godis men mina små amigurumifigurer blir populära.
Minsta lillasystern dyker också upp, hon får en liten häst och tittar förundrat på de där konstiga människorna som kommit.
Hon kan inte sluta att titta och undra, vi var kanske de första utlänningar hon träffat på.
Vi åker vidare och barnen fortsätter med att ta hand om djuren.
Vi hinner inte så långt på vår färd, då vi träffar på en flock jakar med ridande herdar.
Herdarna är även de ganska så unga.
Killen i grön rock ser inte ut att vara mer än 9-10 år.
Vi åker för att äta lunch.
föregående --- nästa
Slitaget på "vägarna" som du visat i tidigare avsnitt får mig att undra, vad göra? På många håll är vägen till världens ände asfalterad. Och det är ju bra för bilarna, färre sår i landskapet men mer trafik.
Mongoliet var ett så mångskiftande land och vann mitt hjärta så det blev troligt många bilder.
Vägarna finns det nog inte så mycket att göra åt, inte än på många år i alla fall. Landet är så stort och ekonomin tillåter inte stora vägbyggen, för om inte de här vägarna ska spolas bort av vårfloderna så krävs det väldigt stora projekt.
Sedan är det en del av charmen med landet också, tror att turistnäringen skulle tappa om det blev stora asfalterade stråk som alla åkte på. Nu har de ca. 800.000 turister om året och vill få upp et till en miljon. De flesta som åker dit vill nog uppleva det mer orörda.
Jag tror att det växer upp betydligt mer harmoniska barn där ute på landsbygden.
Frisk luft och dessutom få rida runt barbacka, de verkade se sitt arbete med djuren som en lek.
Vet inte hur många som blir kvar på landet, men det är som i de flesta länder att många ungdomar vill in till stan. Många flickor vidareutbildar sig, inte lika många pojkar.
Fint väder och så är det nog ganska så idylliskt att få rida där och driva djur, men i ruskväder inte lika skönt.
Barnen däremot har nog en fin tillvaro.
Jag tror nog att det var hennes första möte med så udda människor som oss.
Hon vågade inte prata med oss, men sprang inte iväg som en pojke gjorde i en by.
De större barnen går i skola inne i samhället och är vana vid att träffa främlingar, öppna och frimodiga barn.
Dom med barnen på lite närmare håll är ju underbara !
Fina ungar och så charmiga alla fyra.
Tänk att kunna rida som dessa barn.
/MA
Tror även gaska opåverkade barn också.
Härlig ungar.
Nog ser hon lite extra fundersam ut lilla flickan.
MvH
Johnny
Vi får hoppas att vårt besök inte gav den lilla flickan men för livet. ;) ;)