Morgonbåttur
Tidigt, tidigt vår första morgon här ute, ringer väckarklockan. Det är fortfarande mörkt då vi samlas för att åka ut på en båttur. Det har regnat under natten men nu börjar dimmorna och regnmolnen lätta. Vi håller tummarna för en torr tur och hoppar i båten.
Det ljusnar fort och vi börjar spana efter rörelser och liv i träden.
Det mesta som händer här, händer uppe i trädtopparna och träden är höga. Samtidigt glider vi sakta fram och lyssnar på alla djungelns ljud. Att det finns vrålapor här kan vi höra för deras bröl ekar i nejden.
Det dröjer inte länge innan Dennis pekar upp mot de höga träden. Där ser vi några svarta klumpar.
Jag zoomar in och visst är det mantelvrålapor, som håller på att vakna, som sitter där uppe.
I ett annat träd sitter det en stor fågel
Dennis berättar vad det är för fågel, men jag har inte mitt anteckningsblock med mig och minnet är inte det bästa så det har jag glömt. Men stor är den.
Den här blöta klumpen vet jag däremot vad det är. Det är en trött sengångare. Lite blöt är den också efter nattens regn. Vi åker vidare och låter den sova i fred.
Sedan sitter vi stilla i båten och bara njuter och tittar på några delfiner som hoppar runt omkring oss. De brukar inte vara inne i kanalerna, de har tydligen förirrat sig in hit och Dennis hoppas på att de ska hitta ut till havet igen. Morgontrött eller alltför snabba delfiner, men jag hinner inte få med någon bild på dem. De kommer upp till ytan snabba som blixten och försvinner ner lika fort för att sedan dyka upp på ett helt nytt ställe.
Den här filuren är inte lika snabb, kajmanen ligger fint och vilar på sin trädstock och låter sig inte störas av att vi kommer förbi.
Zoomar in för att få en mer nära bild, men tycker nog att den med mer natur runt är bättre.
I ett båthus har en gäng fladdermöss tagit sin dagsvila.
På taket vilar en liten fågel.
Vi spanar uppe i trädtopparna efter att få se några fler djur innan det är dags att återvända till lodgen för lite frukost.
Åh nej, nu kommer de där paparazzoerna igen.
Vår spaning ger utdelning för högt där uppe i trädtopparna håller ett gäng spindelapor till.
Att de fått namnet spindelapor är lätt att förstå då man ser dem klänga runt i träden.
Svansen fungerar som en extra arm och då ser de ut att ha fem extremiteter och liknar en spindel ganska mycket.
Praktiskt då man kan hänga i svansen och gunga fram till godsakerna.
Men ibland kan utsvävningarna bli lite för vidlyftiga, den här apan hade hängt sig fast i en gren där den inte klarade av att ta sig upp ifrån igen. Den kämpade och försökte men halkade bara ner igen, gång på gång.
Då anländer hjälp. En kompis svingar sig fram.
Dags för oss att avsluta vår morgontur och då ser det ut som om aporna vinkar farväl.
På vägen tillbaka passerar vi byn som vi tog n promenad i där har de också vaknat och jobbar för fullt med att lasta av en båt.
Apor är verkligen underhållande och de här spindelaporna verkade vara av det omtänksamma slaget också.
Kajmanen var ståtlig. Tror inte de har alligatorer där, men krokodiler fanns det.
Ha det gott/stig
Morgonturen var riktigt fin, mycket att se och uppleva.
Kajmanen var en stilig herre.
Hälsningar, Bjarne
Spindelaporna förtjänade egentligen en film, fast vi har dem på film också eftersom min man filmar.
Hjälpsamma var aporna också och kajmanen var lättast att fota eftersom han inte höll till uppe i trädtopparna.
Lite annorlunda än de ställen vi varit på förut. Mycket att ta in och uppleva.
Någon extra värme behövs inte, det fanns det så det räckte till och blev över. Fast då vi återvände till San José var det svalare runt +20 grader och då tyckte lokalbefolkningen att det var kallt och tog på sig både mössa och vinterjacka.
Hjälpsamma apor var kul att se.
Här befinner vi oss i Centralamerika och Costa Rica. Ute i regnskogen med dess djur och natur.
Att få se hur aporna hjälpte varandra då de råkat i trubbel var fint att få se.
Hälsningar Lena