Landstigning

De som varit till Antarktis känner säkert till proceduren vid landstigning men för er andra så är det ungefär så här det går till.

När vi ska iland med gummibåtarna så är det samling ute på däck, först stöveltvätt förstås, vi får inte riskera att ta med oss något till öarna här och inte heller ofrivilligt föra över något till någon annan ö, så att kliva ner i stöveltvätten är viktigt. Kö till landstigningstrappan eller det kanske heter landgång.

Fast för mig ser det mer ut som en trappa, om även om en lite vinglig sådan. Det gällde att hålla i sig ordentlig när det gungade.

Även klivet över till Zodiaken kunde kännas något ostadig. Där var det viktigt att använda sjömansgreppet, då man tar varandra om handloven istället för i hand. 

Sitta på pontonerna under färd var både skönt och praktisk om man nu inte ville fotografera något bakom sig, men då gick det bra att stå på knä och ha pontonen som stöd för kameran.

Å så iväg till nya spännande mål.

Framme vid en ny ö.

Lådorna som syns på stranden är väldigt viktiga och innehåller nödutrustning som skall användas om oturen är framme. Orsaken till deras tillkomst är en incident som inträffade för några år sedan då vädret plötsligt slog om och det var omöjligt att ta sig tillbaka till fartyget. Där vid lådorna lägger vi också av oss flytvästarna. Det är obligatoriskt att ta av den, för sedan vet våra guider om det fattas någon vid återfärden. Likaså finns det en tavla ombord där man markerar att man lämnat fartyget och även kommit tillbaka. Säkerheten är viktig och det skulle inte vara speciellt kul att bli lämnad på någon av dessa öar.

Hade vi tur stod välkomstkommiten där och välkomnade oss med utbredda armar...hrmf vingar.

Bra med vaktpost vid flytvästar och väskor.

Det är också bra att hålla reda på sina persedlar när det finns tjuvaktiga fåglar i närheten. Kan bli kallt om fingrarna annars.

2013-05-03 07:39   imse 59

Tack för denna tur så här på morgonkvisten.
Det där med säkerheten låter bra, men det skall nästan alltid hända något innan det fungerar fullt ut.
ing-marie

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-05-04 00:21

Tur är att de lär sig och förbättrar hela tiden. Reser man med PolarQuest eller Quark så kan man vara åker på att de gör det allra bästa av resan. Låter kanske som en reklamslogan och att jag är mutad att säga så, men jag har inget för det,,de är bara så bra.

Svara

2013-05-03 07:49   DanneWest

Spännande på morgonen att se från din resa igen Margareta! Vilka minnen! Ha det fint i helgen!

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-05-04 00:22

Tack för din kommentar och ha en fin helg.

Svara

2013-05-03 09:11   Bob Bovin

Hej,
Bra att du informerar om bra Antarktis vett. Det behövs.
Ha en fin helg
Bob

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-05-04 00:23

Antarktisvett är nog bra att kunna, en värld väl värd att bevara så bra som det bara går.

Svara

2013-05-03 09:35   morlena

Fint att få läsa om reglerna.se bilderna till informationen..maffiga fåglar../ lena

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-05-04 00:24

Fåglarna var både stora och spännande där.
Tack för din kommentar.

Svara

2013-05-03 12:18   Heléne Alklid

Fina bilder! Undrar vad fågeln egentligen tänkte om handsken! =)
Ha en riktigt fin helg!

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-05-04 00:25

De var lite tjuvaktiga de där fåglarna, snodde allt som låg löst. Trodde väl att det var något ätbart.
En övergiven turist eller så.. ;)

Svara

2013-05-03 22:51   Lena Holm

Jag vet precis hur vingligt det är att kliva ombord på en zodiak när gungar lite. OM man har en torrdräkt på sej är det dock förhållandevis "ofarligt". Trillar man i får man klättra ombord. Intressant att få ta del av rutinerna kring landstigning och att ni har små vänner som vaktar era prylar. Härlig bild med fåglarna och handsken. Om man inte håller reda på sina grejer får man ta konsekvenserna.
Hälsningar Lena

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-05-04 00:31

Ofta gungade det lite då man skulle äntra zodiaken, ibland gungade det mycket och då fick man klamra sig fast bäst man kunde. Efter första svalbardsresan lärde jag mig att en vattenskyddad väska för fotoutrustningen var bra att ha. En med lång axelrem skaffade jag mig. Kunde bära den på ryggen vid ombord och avstigning och vrida fram den ombord i zodiaken och då komma åt kameran och även slippa stänk bakifrån. Torrdräkt hade säkert varit bra att ha, det var ju en aning kallt i vattnet och då det stänkte ibland så var man blöt in på bara skinnet.

Svara

2013-05-06 00:00   Gun-Inger Arvidsson

Tänk att få lära mig så mycket av denna blogg. Tänk så små ni är i denna storslagna natur. Undrar om jag vågat kliva av båten och ner i den lilla. Jag som ofta har otur när jag skall göra något.
Dessa fåglar är lika nyfikna som våra kajor och skator som är och försöker ta allt man har i trädgården.

Gissar du har upplever ditt reseäventyr på många olika sätt nu igen.
Hälsningar
Gun-Inger

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-05-06 09:32

Tror nog du skulle klara dig bra där. Alla är så hjälpsamma om det är någon som behöver extra stöd.
Vi hade en dam med som var runt 80-årsåldern, reste ensam och hon fick all hjälp hon behövde av både medresenärer och personal. I Svalbard hade vi också med en äldre fransyska som reste själv, lite egensinnig dam som trodde att lågskor och kortbyxor och en regncape räckte som utrustning. Hon fick låna kläder och t.o.m en kamera då hon tappade sin egen i backen. Res med PolarQuest så finns de hjälpsam personal.

Svara