Slottet i Dublin.

Blev ett litet uppehåll med inlägg om Dublin för först var jag lite ute till havs, närmare bestämt en liten resa på Östersjön i samma veva lyckades jag få foten i paket och även få Covid 19. Är inte helt återställd än, men tack vare vaccinet så slapp jag bli så väldigt sjuk. 

På 930-talet byggde danska vikingar ett fort på den högsta punkten vid floden Liffey för att skydda sin bosättning Dyflinn. Dyflinn var ett viktigt handelscenter för handeln med slavar och silver på Irland. Vikingarnas makt höll i sig ända tills den irländska kungen Brian Boru fördrev dem i slaget vid Clontarft år 1014.

Där på kullen vid vikingabosättning börjades det på 1200-talet att byggas ett slott. Det slottet fungerade i sjuhundra år som högkvarter för den engelska och senare brittiska administrationen i Irland. 1922, efter Irlands självständighet, överlämnades Dublin Castle till den nya irländska regeringen.

Vid slottet finns ett polismuseum, bibliotek och ett antal restauranger. Dublin Castle används också för statsangelägenheter nu.

Över porten, som vi kom in genom, vakar Fru Justitia.

Eftersom slottet brann 1684 finns inte så mycket av det gamla slottet kvar, men ett torn finns bevarat.

Det syns bättre om man går till trädgården Dubh Linn Garden som ligger bakom slottet.

Den trädgården är som en liten oas i staden. Många blommor att njuta av.

Dubh Linn Garden är en prydnadsträdgård anlagd i ett keltiskt mönster. Gräsmattan i mitten är rund  och runt den finns små trädgårdar med bänkar där man kan slå sig ner och njuta av blomprakten och lite fåglar. Den här spatserade omkring och såg vid första anblicken ut som en sädesärla, men jag tyckte inte att teckningen riktigt stämde.

 I en av de små trädgårdarna fanns det en rosa staty.   

I gräsmattan i mitten av trädgården är det utskuret ett keltiskt mönstret, linjerna föreställer havsormar där början är formade som ormhuvuden och slutar i en fiskstjärt. Den gräsmattan anlades för att fungera som parlamentets privata helikopterplatta!

En av trädgårdarna här är tillägnad minnet av den undersökande journalisten Veronica Guerin. Hon skrev om den undre världen på Irland, om de människor som handlade med droger och vapen. Hon levde under ständigt hot från de kriminella och 1996, en vecka innan hon skulle fylla 38 år blev Guerin skjuten till döds vid ett rödljus. När mordet blev känt av allmänheten utbröt protestmarscher runt hela Irland, och det slutade med att regeringen beslutade att alla som ägde saker som kunde kopplas till brottslig verksamhet skulle fråntas dessa. Hårdare regler infördes mot brottslighet över huvud taget på ön.

Vi vandrar vidare efter att ha suttit och njutit av stillheten här och hittar lite av den gamla stadsmuren.

Magiskt i midsommarnatten

Jag hade somnat tidigt, men vaknade av att rådjuret skällde ute på tomten. Gick ut på balkongen och fick se det finaste av allt. Vår trädgårdsmästare Maja var här med sina nyfödda tvillingar. Kan bara säga att jag kände mig både privilegierad att få stå där och titta på dessa små underverk. Det var faktiskt helt magiskt. Berömde henne för hennes fina små ungar och hon såg nog ganska så stolt ut. Blev inte skrämd av mig uppe på balkongen utan gick och la sig med sina små.

Lite för mörkt för någon bild då.

Hon var här på tomten häromdagen, som jag berättade om i förra blogginlägget. Då var hon rund och trind och såg verkligen dräktig ut, men jag trodde att midsommar var för sent för rådjuren att få ungar.

Vi har en övervakningskamera på tomten och när jag tittar igenom filmerna där så ser jag att hon kommer utan ungar, men bara någon timme senare så går hon in i hörnet där vi har våra rabarber och kommer så ut med två små kid. Så vår tomt fick agera BB än en gång.

På filmen får jag också förklaring till varför hon var så upprörd och skällde, du kan se det själv här på den här filmsnutten.

Klart hon blev upprörd och ville skydda sina små. 

Vid femtiden var det dags igen att väcka oss, vet inte om räven kom då också eller om hon bara ville berätta att det var dags att gå iväg med sina små.

Hon pysslar om småttingarna.

Blev inte mycket sömn i natt, ville passa på att titta på dem. 

Ja, vad är en djungelsafari i Afrika mot en trädgårdssafari i Bromma.

Till slut samlar hon ihop sina små och går iväg, behöver nog gömma dem någonstans innan alla hundar vaknar.

Trädgårdsmästaren på besök

Ofta får vi hjälp med odlingarna i trädgården av vår söta trädgårdsmästare Maja. Hon är speciellt bra på beskärning av växterna. Häromdagen då vi skulle slå oss ner på altanen för att äta middag, så tyckte hon att vi störde henne då hon höll på och beskära plommonträdet. Hon avslutade arbetet och började gå iväg, men stannade upp för ett porträtt.

Hon gillade inte riktigt att jag kom  ner på gräsmattan och störde så hon traskade iväg lite sakta.

Fortsatte förbi mina små odlingar som numera är ordentligt inhägnade och blockerade med diverse saker.

Hon kommer fram till där jag håller på och försöker få lite blommor att ta sig, då ber jag henne att du kan väl låta bli att gå rakt över dem. Molly stannar upp en stund och rundar sedan dessa plantor. Det var väl snällt.

Sedan fortsätter hon helt lugnt och promenerar ut genom grinden mot allmänningen.

Jag trodde redan i maj att hon var dräktig och skulle förära oss med små kid, har hänt förr att de fötts på vår tomt. Men hon är fortfarande lika rund om magen så jag tror att hon helt enkelt bara har fått äta sig mätt på mina blommor.

Fast potatisen lurade jag henne på i år. den har hon inte kommit åt. Ska bli spännande att se om det finns några goda små knölar i dessa hinkar tills i morgon.

Alla bilder är från mobilen, var den enda jag hade till hands då.

Önskar alla en trevlig midsommar!

Guinness

Något som förknippas med Dublin är förstås Guinness öl och jag tror att alla som hörde att jag skulle dit, rekommenderade ett besök på Guinness Storehouse. Jo det hade säkert varit trevligt, men jag fick nöja mig med att se det från bussen. Kön in dit var lång.

På sjunde våningen där finns Gravity Bar med utsikt över Dublin och där besökare kan dricka en pint Guinness, det hade så klart varit trevligt att besöka. Men vår busschaufför underhöll oss mes sång och berättelser om bryggeriet och bad alla vara beredda med kameran då vi kom till den här porten.

Den är viktig för den förekommer i  Guinness julreklam, den reklamen hade jag inte sett men tog en bild ändå och letade sedan upp reklamen på nätet. Den kan du se HÄR om du vill. Där dyker porten upp i slutet på filmen.

Den här väggmålningen ska symbolisera och visa områdets historia.

Öl är inte det enda som dricks i Dublin, whisky är ju viktigt om man vill ha en irish coffee. Paddy som vi fick i vårt kaffe var mild och i min smak, men Teeling Whisky Distillery är nog det äldsta destilleriet. Det etablerades 1782, det stängdes 1923 då de fick stora ekonomiska svårigheter,  till följd av förbudstiden i USA. Det nyöppnade igen 2015.

Leveranser av Guinness på gång.

Klart vi var tvungna att dricka en Guinness när vi var i Dublin, slank in på den berömda puben The Tempel Bar.

Det var vi inte ensamma om. 

Trängseln var stor och ingen hade någon pandemi i tankarna.  Dessutom var det en möhippa på gång med en hel del superhjältinnor.

Vi drog vidare för vår öl och hamnade på Fitzsimons, betydligt lugnare och med trevlig levande musik.

En Guinness ska ta tid att hälla upp.

Glaset fylls till 80% sedan får den stå och vila innan glaset fylls upp och får sin skumkrona.

SKÅL!

Det hungriga trädet.

Följ med på en liten promenad till King's Inns park.

Det är inte så långt dit, men om man är intresserad av kyrkor så passerar man St. Maty of de Angels på vägen.

Tittade på nätet för att se om det var något speciellt med den kyrkan, hittade en sida som sa "allt du behöver veta om..." och allt där var endast en bild på kyrkan och att påven hade besökt den en gång. De flest skyndade förbi.

En svart katt träffade vi på, på vägen till parken.

Vi skyndade vidare, för finns det ett träd i Dublin som blivit  ett av landets "Heritage Trees" av Tree Council of Ireland, då måste det beskådas.  Det har listats till stor del för dess värde som en kuriosa och turistattraktion snarare än dess ålder eller sällsynthet.

Trädet är en 80-årig platan som håller på att sluka en gjutjärnsbänk. Trädet har växt och allteftersom åren har gått  så har bänken slukats  upp och det ser ut som om bänken sugs in i trädets stam. Hela ryggstödet har försvunnit och blivit ett med trädet.