Noryangjin Fish Market.

I dag ska vi besöka en av världens största fiskmarknader. Inte den största för jag tror att det är den som ligger i Tokyo som är det. Om inte så blir jag nog rättad här om jag påstår det. Men även om den här i  Seoul inte är störst i världen så är den väldigt stor med sina 66.000 kvadratmeter.  Så var beredd på många bilder nu.

Vi hade ytterligare en regnig dag och vad passar väl bättre då än att hoppa in i en taxi och åka till just fiskmarknaden. Det står i resebeskrivningarna om Seoul att priserna är ungefär som i Sverige, men det stämmer inte. Taxi var mycket billigt. Hela resan på ca en halvtimme kostade ungefär som framkörningsavgiften här.

Här finns över 700 butiker som säljer färsk och torkad fisk och bläckfisk från 15 fiskehamnar runt om i Korea. Den här fiskmarknaden  ska  läggas ner och en ny håller på att byggas. Lite tråkigt för till den nya kommer inte privatpersoner och turister få komma in. Så det kändes lite extra angeläget att åka hit och titta.

Många fiskar var det och många sorter som jag aldrig sett förut eller ens hört talats om. Här strövade vi omkring ett bra tag. Jag såg inga andra västerlänningar där men det var många från lokalbefolkningen som var där och handlade. De gick omkring med sina korgar och valde och vrakade bland det digra utbudet. Många såg ut att ha sin speciella handlare som de gick till.

Det hände mycket i den här stora hallen och jag gick förundrat omkring och tittade. Fisk styckades på bara golvet.

Fast man fick nog passa fingrarna lite, den här firren passade på att ge igen innan det var dags för att bli middagsmat. Den här mannen fick sig ett bett i fingret.

Drivor av fisk.

Bläckfisk tycker jag inte om att äta men här låg de snyggt upplagda.

De silverglänsande och långa fiskarna fanns i många stånd. Synd att jag inte kunde fråga vad det var för sorts fisk.

Vackra var de och riktigt silverglänsande med en mycket lång och trådlik stjärtfena. Eftersom ingen jag träffade på där i fiskhallen kunde engelska var det ingen mening att fråga vad det var för fisk. Kanske någon här vet...Sätter mitt hopp till Lena Holm. Om någon vet så är det nog hon.

De här stora fiskarna ser ut som rockor.

Lite närmare

Mera fisk. Det var ganska halt på golvet av all is, vatten och fiskrens, jag fick vara mycket försiktig var jag satte ner kryckorna, för var jag bara lite oförsiktig så gled de iväg.

Ingen verkade irriterad över att jag fotograferade dem och deras fiskar, snarare tvärtom. Jag fick ofta ett leende eller en hälsande nick. Alla bilder är tagna med min lilla kompaktkamera Canon G10. Den kunde jag ha hängandes runt halsen och så bara stanna upp klämma fast kryckorna under armen och sedan fota.

Här fanns inte bara massor av bläckfisk, även räkor kunde man köpa här.

Många fiskar förvarades levande  i stora  akvarium.

Rejäl genomströmning av vatten i akvariumen.

Gott om olika varianter av musslor fanns det också.

Säckvis med muslor.

Damerna var skickliga i att öppna musslor.

Det gick i en väldig fart.

Lite krabba i ett akvarium.

Vi hittade en trappa som gick upp till en övervåning med en balkongliknade utbyggnad, där fick man lite överblick av hallen.  Nu är det förvisso bara en liten, liten del som syns på bilderna men jag kan lova att stort var det.

Vi går ner igen och en dam som jobbade i trappan såg lite fundersam ut ifall jag skulle klara av att gå ner för egen maskin. Hon trodde inte så mycket på det heller utan skyndade fram för att hålla i mig, men jag litade lite mer på mina kryckor än en hjälpande hand. Men snällt var det.

Den stora kärran mitt i bild är en av de många isförsäljarna.

Här gick styckning och rensning i flygande fläng.

Sammarbete. Saxen är ett vanligt köksredskap i Korea.

De här damerna hade halvfrusen fisk som de skivade tunt, tunt.

Packade det sedan i lådor.

Tonfisk.

Hittade en trollslända som mumsade på fisk.

Liten haj

Små hajar och mera fisk....så klart.

Vad det här är är jag osäker på men gissar på att det är någon form av tång eller sjögräs.

Vatten behövdes tydligen för att det skulle hålla sig frächt.

Är inte helt säker här heller men en gissning är krill, eller lysräkor som vi kallar det på svenska.

Här var jag också lite tveksam till vad det är som finns i disken, men kom fram till att det måste vara fiskrom.

Vet inte om det äts som det är men skulle nog själv föredra att få det tillagat, men smaka på det kunde man göra, för det fanns tandpetare framlagda för provsmakning.

Vi traskar vidare i den stora hallen som doftar av fisk.

Tittar på mer fisk.

Gillar att det var så många som hade rosa förkläden, rosa handskar och stövlar.

Här inne får man inte gå och vara ouppmärksam, dels är det halt på golvet och så får man då och då hoppa undan för lite fartvidunder. Se spåren på golvet hur de skingrat sig fram mellan folket.

Fartvidunder, kanske någon undrar. De här. De fraktade lådor och fisk mellan stånden.

Chungmuro Pet Street.

Här på den här gatan ligger de vägg i vägg och många dessutom.

Vad då? Jo djurbutikerna där de säljer, inte bara tillbehör, fiskar och smådjur, utan även hundvalpar och kattungar.

Där sitter de små valparna i små, små bås.

Där får de sköta sina behov och säkert längta efter någon som bryr sig.

Det kändes inte bra att se hur dessa valpar hade det där i skyltfönstret, den enda valp som såg ut att ha lite större utrymme var den här som dessutom hade lite sällskap av en katt i bur. Såg att de hälsade på varandra ibland.

Runt skyltfönstern fanns det belysning, så jag gissar att när mörkret föll så lyste det på valparna ändå.

På gaveln av butiken huserade kattungarna.

Visst är de söta, men bo som i ett akvarium?

Och leka med sin spegelbild.

Åh mamma, jag kan väl få....

Ja varför låta hunden vara ute och gå då man är på promenad när det finns speciella vagnar att köra omkring sin lilla hund i.

Å regnet det bara öser ner...

...och jag är så blöt om både skor och strumpor. Det där var väl inte helt sant men väldigt nära sanningen för regnet verkligen öste ner och det var enorma vattenpölar men jag lyckades undvika de djupaste på väg ner till busshållplatsen och klarade mig någorlunda torrskodd upp på sightseeingbussen. För vad gör man en regning dag i Soeul då man inte klarar av att gå omkring och hålla i ett paraply.

Jo en busstur kan vara trevligt då.

Det blir en tur med regnvåta fönster och lite prickiga bilder därtill, men är det regn så är det.

Det är inte kallt, men ganska blött så många paraplyer är det på gatorna.

Det fullkomligt vimlar av paraplyer.

Är det bestämt att det ska vara palatsbesök för skolbarnen så blir det också så även om regnet öser ner.

Är man bara rätt klädd så är det inga problem.

Fröken vänta på oss!

Härligt förgglada barn.

En mur av paraplyer.

Som ett extra tak.

Man kan också göra som vi, ta skydd i en buss.

Eller så bara sätta sig på en bänk och låtsas som om det regnar.

Alternativa regnskydd är också bra.

Polisen var ändamålsenligt klädd.

Home delivery

Seoul är både lika och lite annorlunda än vad vi är vana vid här i väst. Visst har de McDonald’s även där, kanske inte lika många som det finns Starbucks men de finns ändå. På nästan alla ställen i Seoul där Starbucks finns så ser de ut som på alla andra ställen i världen med texten skriven på engelska, men det finns ett undantag och det är i stadsdelen Insadong där det är väldigt traditionellt koreanskt. Till en början hade man den vanliga skylten men folk tyckte att den avvek för mycket från alla andra skyltar så nu står det så här i stället 스타 벅스 커피.

Men nu var det McDonald’s och vad som var annorlunda där som jag tänkte på; det är att de har McDelivery. Jag vet att det finns i fler länder men tror inte vi har det i Sverige.

 Det var inte bara McDonald´s som levererade mat eller varor. Såg att vid en del restauranger kom de ut med matpaket och hoppade in i en taxi och for iväg med varm mat.

Här någon annan leverans.

Bra med tre hjul då man har sådan last.

Men det fungerar tydligen med två hjul också.

Brandbilen var också lite annorlunda, den blinkade med röda ljus här och inte blå som vi har.

Om inte jag kan komma till bilden, får bilden komma till mig.

När jag blev trött i både fötter och händer av att gå runt så kändes det skönt att hitta något ställe att slå sig ner på och iaktta folk som strömmade förbi. Där passade jag på att ta lite bilder.

Många kom med kameran i högsta hugg.

Koreanerna är flitiga fotografer.

Fotar du oss...

...så fotar vi dig sedan.

Lite större kamera.

Ett rejält stativ traskar förbi.

En något mindre kamera och killen där bakom tar sig en funderare.

Han jobbade med att dela ut någon slags reklam till folk som strömmade förbi.

Det gällde att få ögonkontakt och få dem att stanna till.

Sedan högg han.

Vi fick en varsin lyckokaka av en reklamutdelare, men lite svårt att tyda vårat budskap.

Mången form av propaganda vandrar förbi där jag sitter.

Rejäla ställningar med budskap och löften.

Även med muntlig framställning.

Svårt att missa budskapet.

Folk fortsätter att strömma förbi.

Många bär på någonting.

Eller så bara tar de det lugnt.