En höstdag i Falun.
Vaknar till en solig men lite sval dag i Falun så efter frukost tar vi en liten promenad ut på stan. Har varit i Falun några gånger förut men då har det bara blivit korta stopp på väg någon annanstans, så nu ska det bli trevligt att se lite mer av stan. Fick tips om att det finns fin gammal träbebyggelse där gruv- och hyttarbetarna bodde så vi styrde kosan åt det hållet.
Gatunätet här är det samma som genomfördes efter stadsplanen från 1646. Husen ser väldigt fina och välbevarade ut.
Efter en liten stund hamnar vi vid Falu gruva, rondelldekorationen vid ingången är passande.
Men gruvan vill jag in ock titta på, har visserligen varit där några gånger förut men aldrig i morgonljus och här ser jag att solen verkar ha nått fram till Stora stöten.
Man lär så länge man lever sägs det och här lär jag mig något nytt nämligen att slagghögarna är kulturskyddade.
Det är en lite kylig dag och vad som för mig är första frosten för säsongen börjar krypa fram då solen stiger upp mer och mer och det ångar rejält ur berget där det finns gruvhål.
Även här vid Stora stöten lär jag mig något, jag trodde att det varit ett dagbrott här men får läsa om hur det rasade ihop över gruvgångarna och bildade det stora hålet. Ett under att ingen gruvarbetare strök med. Fast när jag tänker efter så har jag nog hört eller läst om det raset men glömt bort.
Ser att det finns ett promenadstråk runt hela stora hålet och här får jag mer kunskap igen. Det finns en sägen om bocken Kåre som för ungefär 1000 år sedan kom hem med röd färg på pälsen och hornen. Bonden blev lite förbryllad över färgen och frågade vallpojken var färgen kom ifrån. Pojken berättade att bocken gärna rullade sig på en plats där jorden var röd och han visade bonden var den platsen var och det sägs att det var så det började.
Vi tar en skön promenad runt området.
På några ställen är det titthål gjorda i stängslet men antingen är det en lång person som gjort dem eller någon som inte tänkt på att det ska gå att fotografera. En del hål är där det finns buskar och andra sitter så högt att jag skulle behövt ta en stol med mig för att kunna titta genom sökaren i kameran. Men vid ett hål når jag upp så pass att jag kan försöka rikta in kameran och få en bild på gropen från baksidan och med staden i bakgrunden.
Ser också att här finns en berguv och att Falu fågelklubb har en webkamera där man kan följa den, men det här är den enda uggla som jag ser.
Känns som om jag måste ta och leta reda på boken Kopparberget av Rune Pär Olofsson, det var länge seden jag läste den och minns att den var bra.
Jag har faktiskt aldrig varit där. Måste nog ta mig en tur. Skäms faktiskt lite att det inte blivit av
Marianne
Falu rödfärg tillverkas med slaggen som utgångsmaterial.
Jag har aldrig varit nere i gruvan men tror nog att jag ska boka in mig på en vid nästa besök.
Finns tydligen liknande historier om djur som gjort att gruvor upptäckts, kanske skrönor men kul ändå.
Du kanske såg i förra inlägget att jag hittade Mormorsgatan.
Kul namn.
Mvh
Mats
Hälsningar Lena
Vi hade verkligen tur med solen den morgonen, man ser ju skillnaden då jag är bakom gropen hur annorlunda ljuset blir då.
Det var kul att få titta lite närmare på Falun.