En annan resa.
Det var länge sedan jag skrev något blogginlägg här, inte ens berättelsen om resan till Peking blev klar. Kommer kanske en fortsättning så småningom. Det har nu sina orsaker att det blivit så långt avbrott i mitt skrivande. Det började med att jag trodde det var något fel på min kamera eftersom jag tyckte att mina bilder var så oskarpa. Tänkte lämna in kameran, men när en god vän sa att det inte alls var så utan tvärtom, bilderna var visst skarpa. Då insåg jag att det var dags att boka tid hos optikern för att skaffa nya terminalglasögon. Fast nu räckte det tydligen inte med nya glasögon, jag fick istället en remiss till ögonläkaren och där fick jag veta att jag fått grå starr. Ingen större fara för den grå går att operera men jag hade också hört att starren måste "mogna" innan de gjorde något åt den och att väntetiden för operation skulle vara två år. Så fel jag hade, allt detta är tydligen bara en skröna. Grå starr kan opereras så fort det är konstaterat att det är det och väntetiden var bara en månad.
Fast innan jag hunnit få min ögonoperation så damp det ner en till överraskning i brevlådan. Jag har länge gått och väntat på att få en operationstid till min trasiga fot. Hade fått besked att det skulle dröja och att det skulle bli sen vår och med betoning på sen. Nu kom det en kallelse om att jag skulle inställa mig på operation och det var på min födelsedag. En del väljer exotiska resmål för att fira sin födelsedag, det har jag också gjort några gånger, men varianten med att fira på operationsbordet har jag aldrig testat.
Så tidigt på morgonen den 25 februari startade den här resan. Något nervös anlände jag till avdelning 34 och där blev jag väl mottagen, fick kläder som jag skulle byta om till och krypa ner i en säng. Sedan färd ner till operation med alla de bestyr och sysslor som sker före en operation. Jag fick kravla över till operationsbordet och hann knappt säga god natt innan jag sov.
Vaknade 5 timmar senare med foten i ett prydligt paket.
Bilden är nog lika suddig som jag såg det, fast här beror det på mobilkameran.
Min läkare kom och berättade vad han gjort och sa att han tror att om ett halvår ska jag vara bra igen, men innan dess är det mycket träning.
Foten har blivit rejält omstuvad med en itusågad häl och där en cm stor bit från min höft fått bli till utfyllnad. Lite plåtbitar har läkaren lyckats få plats med och där senor fattats har han delat på befintliga så att det blivit till nya. Tur att jag är rejält bedövad och fullproppad med smärtstillande.
På min sal ligger vi fyra personer, blandat damer och herrar, där grannsängen ska stå är det tomt, hon har inte kommit upp från operation ännu så jag har fin utsikt över S:t Görans kyrka. Ser visserligen inte så mycket mer än tornet men dit kommer det en fågel och sätter sig då och då, eller två.
Vården och omhändertagandet på S:t Görans sjukhus finns det inget att klaga på. Personalen har tid och tar hand om oss på bästa sätt. Vi får t.o.m mat. Kanske ingen gourmékost men god mat även om den är mikrouppvärmd.
I morgon väntar nya utmaningar och jag hoppas på att få sova utan alltför svår värk.
Med vänlig hälsning Tommy
Krya på dig i massor!
Ewa
Har ju tid att läsa mycket nu.
Tack för din kommentar.
Krya på dig och välkommen tillbaka till Fotosidan.
Gun-Inger
Tack för in kommentar.
Trevlig också att ha något att göra när man inte är så flyttbar.
Bara jag fått båda mina ögon opererade så ska jag kunna få glasögon som passa också och förhoppningsvis inte skylla på kameran mer om det blir felfokuserat.
Mobilkameror är ju inte fel men jag föreslår att du ger dig själv en roligare födelsedagspresent och skaffare en liten trevlig kvalitets kompakt så vi kan få njuta av din fotokonst även under sjukhusvistelsen! Det är ju aldrig fel att ha något skoj att pula med när man är sängliggandes! :-)
Ha det gott!
Anders
Jag har en bra kompakt, hade den t.o.m med till sjukhuset men den blev kvar i skåpet eftersom det var fotoförbud på de flesta platser. Men fotande med mobilkameran var det ingen som protesterade mot om jag undvek att använda blixten, så den fick duga.
Att blogga om den här resan är väl ingen höjdargrej kanske men lite tidsfördriv för mig. Tiden går långsamt känns det som, en tröst är att jag har inget problem med vädret om alla verkar klaga på.
Krya på dig, Maggan, och ta hand om dig!
/Anna
Tack för din kommentar.
KRYA PÅ DIG!!
Önskar dig gott tillfrisknande och inte alltför mycket obehag på vägen dit!
Vänliga hälsningar Ylva
Det var nog snarare min läkare som tyckte att jag borde ha en större fot, men han kommer troligtvis att plocka bort plåtbiten som är där för stabilisering. Men skostorlek, du skulle se stöveln som jag nu har på foten, vet inte men den är nog en 52; a. Ser mer ut som en robotfot.