Minnen, Polar bear!!!
Det här är den femte dagen på vår resa mot Nordpolen, eller rättare sagt den femte natten. Jag vaknade vid fyratiden. Midnattssolen är med oss så det är lika ljust som om det vore mitt på dagen. Jag klär på mig och går ut, kanske kan man få syn på någon isbjörn ute på isen. Mycket is är det som Yamal stångar sig fram igenom och mycket riktigt där kommer en ensam vandrare ute på isen.
Eftersom jag har rest med PolarQuest uppe vid Svalbard och kommer ihåg att om man såg isbjörn så slog man larm och alla väcktes även om det så var mitt i natten. Därför skyndar jag in till personalen vid komandobryggan för att de ska kunna ropa ut att det är isbjörn på gång. "Polar bear" kommer jag instormandes och ropar. Den ryske styrmanen tittar lite förvånat på mig och följer lite motvilligt med. Han tittar ut, ser isbjörnen nickar bekräftande. Ja visst det är en isbjörn, verkar han tänka. Rycker så på axlarna och går tillbaka till sina spakar. Jag får intrycket av att han inte tycker att det är något märkvärdigt , har liksom sett det förut.
Jaha, ingen ropar i några högtalare, ingen springer runt och väcker folk och fartyget fortsätter sin färd genom isen. Jag tar några bilder till på min isbjörn. Ser ut att vara en ensam hane.
Ingen kommer utrusandes och ställer upp stora filmkameran heller.
Så eftersom isbjörnen vandrar iväg i natten och ingen mer kommer ut, så går jag tillbaka till hytten till Isidor och Isabella som sitter där och väntar på mig.
Vi går och lägger oss igen.
Isbjörnar är kul. Klart man måste ut och plåta när larmet går. Har man tur, så blir det mer än 12 timmar av kameraklick.
Krya på foten
Bob
När jag vid frukost berättade om det för en medresenär så undrade han varför jag steg upp och gick ut mitt i natten....för spana efter isbjörn så klart.
Ha en toppendag!
Fina bilder och kul berättelse! :)
/Anna
Har du dessa hos dig ännu när du sover.
Undrar vad besättningen tänkte när du ville väcka alla?
Ha de nu skönt
Gun-Inger menar så mycket du kan...
Såg inte så många isbjörnar på den här resan, de brukar inte vara så många å man kommer så pass långt norrut som vi kom, men på de två resorna jag gjort i Svalbard såg jag desto fler. Lyckades t.o.m bli jagad vid ett tillfälle, de är inte att leka med dessa bjässar.