Järnvägar så fort det gick!
Trots försening med borttappade busspassagerare och väldiga köer på vägarna så hann vi i tid till vårt tåg. Det var inte vilket tåg som helst utan Japans höghastighetståg "Shinkansen". Vi kom till stationen i så pass god tid så att vi hann med att se några tåg passera på ett annat spår. Det gick så fort så att när det första tåget kom hann jag inte ens lyfta upp kameran innan det var borta. Det sa bara swich så hade det försvunnet i fjärran. När jag såg lysen på nästa slängde jag upp kameran och fick någon bild fast det ser mer ut som ett streck som swichar förbi.
Inte så konstigt eftersom det hade en hastighet av 300 km/t.
Lite lättare var det med ett tåg som stannade vid perongen på motsatta sidan.
Shinkansen betyder "Nya stambanan" och syftar egentligen på själva spåren men även tågen kallas så. Det kallas även för "The Bullet Train". Shinkansen-nätet används endast för persontrafik och betraktas som extremt säkert och dessutom punktligt. Tågen körs endast på spår som är byggda för just dessa tåg och hindras inte på så vis av lånsammare gående tåg.
Mycket riktigt så kommer vårt tåg i rätt tid.
Nosen på tåget tycker jag liknar en anka, den formen har det för att det ska klara av luftmotståndet i tunnlarna.
Trots att det gick så fort skakade det inte och det var tyst och lugnt i kupén, man satt bra och konduktören var väldigt artig. Varje gång han kom in i kupén och varje gång han lämnade kupén så stannade han till och bugade.
Resan gick fort, 10 mil på 35 min med två stopp på stationer dessutom.
Jag brukar ha lite svårt att hitta i Tunnelbanan i Stockholm ibland, nu skulle det bli spännande att se om vi klarade av att byta till tåget som skulle ta oss från Tokyo Station till den station som låg närmast vårt hotell.
Här var det mycket folk som rusade än hit och än dit.
Man kände sig något förvirrad och vi spanade runt på alla skyltar. Vi viste att vi skulle till perrong 5 men var fanns den? Det var skyltar och gångar åt alla håll och massor av folk.
Men se där, efter lite irrande så ser vi plötsligt vår skylt. Tur att siffrorna ser likadana ut här i Japan som de gör i Sverige.
Vi har hittat ner till rätt perrong och tåget med rätt färg och som går åt rätt håll kommer in.
Vi ska stiga av om två stationer men det här är "Circel-line" så om vi missar vår station kan vi åka en timme och kliva av nästa gång vi kommer dit.
Men det låter lite jobbigt så vi kliver av vid rätt station. Här går tåget inte lika skakfritt så det blir lite skak även på bilderna.
I dagsljus ser vår station ut så här, man kan se den från vårt fönster på hotellrummet. Där är det aldrig tomt på tåg.
På andra sidan huset har vi en annan järnvägslinje.
Härlig bildserie som väcker minnet från egna resor. Snabbtågen är effektiva, men lokaltågen på landet är inte lika effektiva och rena.
Dina bildserier är så underhållande, som bildtidningarna på sextiotalet.
Ha det bra
Bob
Dat var en intressant resa.
Ha det så bra på din fortsatta resa !
ing-marie
Tänk när Sverige får ett sådant tåg mellan våra t ex tre "huvudstäder". By by flyget.... Stockholm Malmö på knappt tre timmar.... ja tack!! :)
Fint dokumenterat och skildrat! //Peter-L
X2000 i all ära men men inte så smidigt och tyst som Shinkansen.
Det där med linjerna upplevde inte vi, det var inte så många som steg på vid vår station
men kan tänka mig att det var köer och mer folk då tåget startade, det här var nästan fullt då vi steg på.
tänk att lösa spårproblemen i stadsmiljön.
Fint reportage med text och bra bilder.mvh/blj
Sedan kom vårt tåg och vi for iväg.
Kommer du på fotofika i morgon? Ta pendeln (byte i Väsby till Upptåget) eller tåget från centralen. :-)
//Ewa
så det underlättade. Men det fanns många riktingar och gångar att välja på.
Vi hade sällskap med en italiensk amerikan som varit med på bussen och han gav upp sitt försök att hitta sitt tåg utan gick ut och tog en taxi.
Kan tyvärr inte i morgon, men tack för din inbjudan. Du har ett mail.