och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

Redwood nationalpark

Ibland blir det inte alltid så som man tänkt sig, blev lite långt mellan inläggen om San Francisco. En hel del arbete gjorde att bilderna fick vila i datorn och nu när jag hade tid så var oturen framme och en isfläck fick mig på fall, med bruten armbåge som följd. En sak som är bra med datorer då, det syns inte på handstilen att man skriver med vänster hand.

Hur som helst, jag fortsätter med lite bilder från SF och utflykten till Redwoodskogen.  Vi åker genom en nationalpark med böljande natur...

...och slingrande vägar.

Kommer fram till Muir Woods National Monument.

Träden här i skogen är 400 till 800 år gamla. De är stora och höga, men med en bild in bland stammarna gör att det ser mest ut som vilken skog som helst.

Men om man placerar en person framför så syns det bättre hur enorma de är. Här fick jag dessutom ta till två bilder och lägga ihop för att få med även övre delen av träden.

Muir Woods National Monument anlades den 9 januari 1908 då president Roosevelt undertecknade lagstiftning för att skydda den gamla redwoodskogen från avverkning. Fram till mitten på 1800-talet då området beboddes av indianer fanns det inte mindre än 2 milj. tunnland (8,100 km²) med redwoodträd. Området lockade många guldgrävare med förhoppning om att vaska sig till ett rikare liv. Alla lyckades inte så bra med att bli rika på guldet och började istället intressera sig för de jättelika Redwood-träden som visade sig ha fantastiska egenskaper, inte bara att de växte fort de var även ett av de mest massiva trädslagen i världen

Träden började avverkas och guldgrävarna gjorde nu stora pengar på att sälja virke till hela Kalifornien och andra områden. Efter en lång tid av massavverkan då nästan bara 10% av träden återstod började man arbetet med att bevara jätteträden.

Den officiella historien är att 1907 var det ett vattenbolag i Sausolito som planerade att dämma upp Redwood Creek, men kongressmannen William Kent och hans hustru Elisabeth köpte upp marken för 45.000 $. Marken skänktes sedan till den federala regeringen för att skydda skogen.

Fast den historien som vi fick berättad för oss på plats var att ägaren av skogen hade skövlat massor av skog olovligt och för att slippa åtal så skänkte han den här skogen till president Roosevelt, men presidenten ville inte ta emot den, så gåvan gick till staten istället. President Roosevelt ville inte ha nationalparken uppkallad efter sig och bli förknippad med den historien.  Parken fick namn efter John Muir som var en skotsk naturforskare och skogsbevarare, han var bosatt och verksam i Kalifornien.

För oss som är vana med svenska skogar och nationalparker så känns det här lite väl tillrättalagt med breda gångvägar och staket.

Det finns stigar ut från gångvägarna, men där får man inte gå.

Men det blir en fin promenad för oss här i skogen.

När något av dessa gigantiska träd faller blir det ett brak som hörs vida omkring.

Stigen vi går slingrar sig fram utefter och även över Redwood Creek.

Ser du gubben i den här knölen?

Mäktiga träd är det verkligen och den här parken har blivit upptagen på Unescos världsarvslista.

Inlagt 2016-02-19 11:52 | Läst 4368 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Kul att få lite historia om skogen och träden. Har svårt att förstå att det finns människor som vill hugga sådana här träd. Dom finns tyvärr än i dag. Att tillrättalägga naturreservat är jag lite kluven till. Självfallet är det skönast att gå i en skog som är helt orörd. Samtidigt är det bra att många människor ska få chansen att komma till en riktig skog. Det behövs nu när skogsindustrin kalhugger alla skogar och kallar det naturvård.
Sten
Svar från Margareta Cortés 2016-02-20 08:37
Tack Sten!
Gott om sådan skog fanns det förr och före guldåldern, men otroligt nog hade de nästan utrotat den.
Härliga bilder på redwoodskogen!
Vi valde att åka norr om SF till Avenue of the Giants. Mäktigt!
Tråkigt att höra om din armbåge! Hoppas att det läker bra och att du snart är tillbaks på dina fotoresor!
/Niklas
Svar från Margareta Cortés 2016-02-20 08:50
Tack Niklas!
Har sett träd så stora att man gjort tunnel för bil igenom dem, på bild. Några sådana hade de inte här, men in i dem kunde man gå.
niiiik 2016-02-20 10:02
Grymt imponerande skog detta. Vilka maffiga träd. Vore något att sätta upp i träsvarven det:) Läcker färg har det också. Kry på dig din stackare.
Svar från Margareta Cortés 2016-02-20 08:51
Tack Ingemar!
Är nog tacksamma träd att svarva i men får ha en stor svarv.
Riktigt maffiga träd måste jag säga. Kalifornien har verkligen lite av varje att erbjuda. Ser fram emot mer läsning!
Mvh Robin
Svar från Margareta Cortés 2016-02-20 08:52
Tack Robin!
Mer kommer men tar sådan ti att gå igenom bilderna nu.
Imponerende slet og ret. Tak for endnu en god historie og mange flotte billeder.
Brækket albue det lyder ikke godt. Håber det går godt og hurtigt frem. God bedring fra Erik.
Svar från Margareta Cortés 2016-02-20 08:54
Tack Erik!
Intressanta träd det där.
Armbågen får skynda på sig att läka, för det är trist att vara enarmad.
Gillar stora träd dessa är helt imponerande skog Krya på dig och armbågen Ha en mysig kväll : ) // Gert
Svar från Margareta Cortés 2016-02-20 08:55
Tack Gert!
Stora var de verkligen.
Hade mysig kväll i går med nya reseplaner med våra trevliga resevänner.
Så trist att det tog så illa..du har klart fått proffsig hjälp.
Blir säkert bra när det får läkas.
Vilken skogspromenad ni gjort bön dessa stora träd.
Än du visar med statist har jag svårt förstå
Hur det kändes bland dessa jättar till träd.
Spännande bark de..
Där hade jag trivts ....vilket jag förstår ni gjorde.
Krya på dig
Gun-Inger
Svar från Margareta Cortés 2016-02-20 09:00
Tack Gun-Inger!
Har en bra sjukgymnast som brukar hjälpa mig med träningen, så jag har gott hopp.
Stora var de verkligen de där träden.
Snacka om imponerande träd! Gillar den mustiga rödtonen ihop med grönskan. Där skulle man vilja vara en tidigt morgon med lite dimma... :)
Svar från Margareta Cortés 2016-02-22 09:14
Tack Lena!
Stora var de verkligen, dimma hade inte varit fel där, men på resa utan bil så får man förlita sig på de utflykter som fanns att tillgå.
O nej, vad tråkigt med armbågen!! Det blir ju bara för mycket.. förut foten, och nu armbågen.. Hoppas verkligen att läkningen går bra! Isfläckar är verkligen inte lätt att alltid se, och kunna hantera på ett lämpligt sätt!

Annars gillar jag verkligen din bildserie från dessa fantastiska träd, men det behövs nog en människa med i bilden för att förstå hur stora dom är! Det är något jag sett bilder ifrån redan när jag var barn, och häpnat över att det ens finns sådana träd! Har för mig jag sett en bild där det går en väg igenom ett träd, där en bil även syns.. Tillhör nog ett av naturens absolut mest sevärda underverk!
Hälsn!
Svar från Margareta Cortés 2016-02-22 09:19
Tack Jan!
Så onödigt med trasig armbåge, men den läker väl ihop och jag får vara tacksam att det inte blev värre. Har inte ont u, men allt tar så lång tid med bara en hand.
Om du kollar i Niklas kommentar så va han där man kunde köra igenom trädet.
De här träden är fascinerande och absolut ett ställe som jag skulle besöka om jag kom i närheten igen. Storleken är hisnande. Det här är mer min stil även om jag uppskattar dina rapporter från de stora städerna.
Hälsningar Lena
Svar från Margareta Cortés 2016-02-22 09:22
Tack Lena!
Gillar själv bäst naturresor, men när vi nu passar på att utnyttja rabatter och extraerbjudande så hamnar vi ofta i städer, vilket har gjort att jag börjat uppskatta att fota även där.