och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

Escalera Seleron -en helt otrolig trappa.

Jag gillar färg och här vid denna otroliga trappa fick jag verkligen färg så det räckte till ordentligt. Selaros Steps var en färgsprakande upplevelse. Edoardo var snäll och släppte av oss i toppen av trappen och mötte sedan upp när vi kom ner.

Trappan är ett verk av den chilenskfödda konstnären Jorge Selaron han hävdade att det är som "min tribute till det brasilianska folket".

År 1990 började Selaron renovera en förfallen trappa som fanns längs framsidan av hans hus. Till en början, hånade grannarna honom för hans val av färger, han täckte stegen i kullörer av blått, grönt och gult kakel - färgerna i den brasilianska flaggan. Det började som ett sidoprojekt till hans huvudsakliga passion att måla, men blev snart som en besatthet. Tyvärr hade han ständigt brist  på pengar, så Selaron sålde tavlor för att finansiera sitt arbete.

Ursprungligen kom plattorna från olika byggarbetsplatser och högar av kommunalt avfall som finns på Rio gator. Men under senare år har de flesta av plattorna donerades av besökare från hela världen. Det finns 250 steg som täcks av över 2000 plattor som samlats in från över 60 länder runt om i världen. Trappen och arbetet med plattorna var i ständigt förändring och ett ständigt växande konstverk. Selaron ansåg verket som "aldrig komplett"  och hävdade att "Denna galna och unika dröm bara kommer att sluta vid dagen för min död".

Förstora gärna de små bilderna för att se detaljer.

                    

Även här fanns det några försäljare.

Omgivningen ser lite blek ut i jämförelse med trappan.

Där uppifrån kom vi.

Av de ca. 2000 kakelplattorna så är ett 300-tal  handmålade av Selaron, en av dem visar en gravid afrikansk kvinna. Selaron kommenterade detta  med att det var ett "personligt problem från hans förflutna.

Så här såg han ut på riktigt. Han reste, levde och arbetade som målare och skulptör i över 50 länder runt om i världen innan han beslutade sig för att bosätta sig i Rio de Janeiro 1983. Han började renovera stegen på en infall 1990.  Många gånger, var hans telefon avstängd och han hotades att bli vräkta från sitt hus på grund av att inte har råd med levnadskostnaderna, men jobbde vidare med trappen ändå.

Selaron hittades död 10 januari 2013. Hans kropp hittades med brännmärken. Det sägs att han mördades av en svartsjuk älskare.

Kul att se hur han har följt skadorna i trappstegen.

Uppifrån ser inte själva stegen så märkvärdiga ut.

                      

Även små besökare är roade av platsen.

-Blev det några bra bilder?

Så är vi nere.

Även kvarteret efter trappen är färgrik.

 

________________________________

Inlagt 2015-12-09 11:35 | Läst 3056 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
Otroligt konstverk och en lika fantastisk historia.
Jag beundrar fortfarande din produktivitet.
Många vänliga hälsningar från Erik
Svar från Margareta Cortés 2015-12-09 22:40
Tack Erik!
Det var inget dåligt arbete han lagt ner på den trappen.
Oj, så mycket härliga färger!
Ha det gott!
Svar från Margareta Cortés 2015-12-09 22:40
Tack Ewa!
Gott om färg var det där.
Jag funderade en stund när jag såg din första bild över hur mycket färg det egentligen var i den trappan...Om man fortsätter och titta på bilderna blir det däremot mer och mer färg ju längre man kommer. Vilket häftigt verk. Det här hade varit kul att se (men fortfarande inte värt ett besök i staden :-).
Hälsningar Lena
Svar från Margareta Cortés 2015-12-09 22:46
Tack Lena!
Kom man uppifrån så som vi gjorde så såg det först inte så märkvärdigt ut, men förgprakten blev desto mer mär man vände sig om och blickade uppåt.
Ett enormt arbete han lagt ner på den trappen, inte så konstigt att den blivit omtalad. Kan tänka mig hur det ser ut en dag då kryssningsbåtarna kommit in i Rio.
Kan nog inte övertyga dig om att göra ett besök där, är glad för att jag varit där och få se det vi hann med, men eftersom dagarna gick och vi blev varnade flera gånger för att gå ut med kameran synlig så kändes det lite olustigt.
Råkade inte ut för något, inte ens något försök till rån, men just bara osäkerheten känns inte bra.
Bortser jag från det, så tyckte jag om staden.
Efter att ha sett denna trappa känns det som den kunde räcka för massor av bildvisningar
och bildspel...tänk med häftig musik till vad det skulle kunna glädja många i alla åldrar..
den skulle jag vilja fotografera också.
En del människor hinner med så mycket i sitt korta liv visst är det underligt.
Han hade kanske medhjälpare så han gjorde en del arkitekturritningar eller.
Tack tack för detta.
Gun-Inger
Svar från Margareta Cortés 2015-12-11 18:54
Tack Gun-Inger!
Den trappan lockade tillmånga bilder, hade nog 40 st med hem.😎
Jag har för mig att han jobbade ensam med trappen, men fick mängder med kakelplattor tillsända, ska finnas eän med stockholm på också, men vi hittade inte den.