och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

Fina skridskoisar.

Puumala är en kommun i Savolax, på 1500-talet utvandrade det många härifrån till Sverige.  De flesta bosatte sig i de områden västra Mellansverige som vi kallar finnbygder.

Här stannar vi till för att sträcka på benen lite grann. Hittade en fin rastplats med utsiktspaviljong uppe på en liten höjd. Vi klättrar upp för trapporna till paviljongen för att beundra utsikten ut över Lietvesi. Fast det var nog ett tag sedan de röjde busk och sly här så det blir till att klättra över staketet ut på berget för att få fri sikt ut över sjön.

Isen ligger tjock på sjön och jag är ganska säker att den håller för skridskoåkning eftersom jag sett att det är folk ute på isarna och pimplar. (9 april).

Någon glass blev det inte i dag Kiosken är inte öppen.

 Vi åker vidare och kommer till en pampig bro,  Saimaa bro. Där finns en hiss upp till broplanet och det ska även finnas en servering eller restaurang i tornet. Men som vanligt då man är ute på udda tider och inte sommar så är inte serveringen öppen. Men hissen är till för fotgängarna och cyklister .

Så vi åker upp...

...och ner igen. Klart de ska ha en puma som symbol om stället heter Puumala.

Här  är det isfritt. I tusen sjöars land är det verkligen många sjöar att hålla reda på men jag antar att den här sjön heter  Saimen.

Färden fortsätter och vi åker över bron.

Stora Enso gör sig bättre på bild än i verkligheten, det är hit en stor del av allt timmer  transporteras.

Eftersom vi är ute och åker på småvägar så tar vi en av dem som går relativt nära ryska gränsen. Förra gången vi var i det här området var före innan järnridån föll och då mötte vi soldater patrullerandes på cykel och alla vaktkurer var bemannade med både soldater och hundar. Nu var det ganska tomt här. Vaktstugan står tom och inga soldater träffade vi på.

Men området allra närmast gränsen, dit vill de inte ha några besökare.

Vi är ganska nära ryska gränsen.

Så skyktarna duggar tätt här.

Mycket skog och få hus i de här trakterna.

Dags att välja väg,

Vid gränsen är det lång kö för att ta sig igenom. Vi får inte åka över eftersom vi inte ville boka hotell på ryska sidan och därför inte får något visum.

Vi tar vägen som leder tillbaka till Lappeenranta. Utefter den vägen ligger köptemplen tätt och vi ser att många nya växer fram. Så gränshandeln här frodas men många väljer att åka vidare in till Imatra eller Lappeenranta för att handla.

Vi har hört att på torget i Lappeenranta ska det vara marknad på morgnarna. De öppnar 6:30 och stänger ganska tidigt, så nästa morgon traskar vi ut före frukost för att få uppleva marknadsvimlet. Där ska dessutom finnas en köttpaj som kallas för "vety ja atomi" ( väte och atomer) som är speciell för det här området, den har till och med en egen sida på Facebook. Det ståndet som har den pajen, säljer bara den som enda rätt. Fast ibland hjälper det inte att vara morgontidig.

Den speciella maträtten verkade inte serveras den här morgonen och inte var det speciellt livligt där heller.

Vi går tillbaka till vårt hotell och äter frukost. Ser att Stora Enso borta i Imatra i alla fall har vaknat. Känner det på doften också.

I dag ska vi åka vidare till Joensuu.

Inlagt 2014-04-20 21:00 | Läst 4887 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Tack för "rundvandringen" :)
Mv/Gunte..
Svar från Margareta Cortés 2014-04-22 09:03
Det kommer mera. ;)
Spännande resa i okända trakter... Häftigt, att komma så nära Ryssland med bil.... närmre än man tror...
Ha en fortsatt bra resa!!! Och, skönt att ni fick frukost på hotellen... ett livsviktigt mål :) //Peter
Svar från Margareta Cortés 2014-04-22 09:04
Hade vi haft visum så var kön över till Ryssland inte så lång på det här stället. Har hört att det kan vara kilometerlånga köer.
Trevligt att läsa och se bilderna från dagens etapp,
Svar från Margareta Cortés 2014-04-22 09:04
Tack Bo-Lennart. Resan går vidare.
Tack för ytterligare en trevlig reseskildring. Vi har varit nära ryska gränsen vid ett par tillfällen och man inser verkligen att det är en GRÄNS, inte bara nån liten obemannad kur som det är när man passerar in i Norge och Finland. Men det var ju tydligen mycket mer militär aktivitet tidigare . Skön blandning av bilder från storslagen natur till stor industri. Stora Enso gjorde sej bra i soluppgången på sista bilden.
Hälsningar Lena
Svar från Margareta Cortés 2014-04-22 09:07
Skulle vara intressant att veta om de är lika stränga vid et här gränsområdet som det var förra gången vi var i trakten. Vi hade då en finsk hyrbil och väckte inte så stor uppmärksamhet men vågade oss ändå nte förbi dessa kyltar. Då var det vakter i kurarna och då vi av misstag körde förbi en stor skylt men backade tillbaka för att kolla vad det stod på den så kom det ut militärer och även en stor skällande hund. Men då vi vände så gjorde de inget.
Väldigt intressant resereportage med fina bilder!
Ha det bra!
Jon Anders
Svar från Margareta Cortés 2014-04-22 09:08
Tack Jon Anders. Intressant trakt med mycket historia där.