Grytviken

Så kommer vi till Grytviken. Namnet har den här platsen fått redan 1902 av den första svenska antarktisexpeditionen. Då de kom hit hittade de gamla engelska grytor som använts av säljägare, platsen hade inget namn. Johan Gunnar Andersson som var med på expeditionen har fått äran av att ha kommit på namnet. Själv skriver han i sin bok Antarctic. " Vi gåvo åt denna lilla idealiskt trygga hamn namnet Grytviken" 

Det är alltid fascinerande att få komma till platser som man läst mycket om och eftersom det här området varit en favorit för mig länge, så har jag slukat alla böcker jag kommit över och sett så många filmer som jag kunnat som handlat om det här området. Ofta nämn just Grytviken så att få komma iland här var extra spännande. Man föreställer sig hur där ska se ut och visst stämmer mycket, de hus jag sett på bild finns där, men helheten den får jag nu.

När vi kommer in i viken ser jag alla de välkända byggnader, kyrkan finns där, de stora rostiga tankarna, de övergivna fartygen och övriga hus. Allt det som jag sett på bilder och i filmer.

Kikar vi sedan runt i viken till höger så har vi postkontoret där. Det är det vita huset med rött tak bakom den gröna stora byggnaden.

Museet får man inte missa att besöka då man är här, där kan man lära sig mycket om valfångsttiden  och även se hur stor en vandringsalbatross är. Har man dessutom drabbats av shoppingabstinens efter många dagar till havs, så kan man råda bot på det i en liten butik där inne. Många passade också på att köpa och skriva vykort för att få en fin stämpel på frimärket.

Kyrkan byggdes av norrmän 1913, men dit ska vi gå senare.

Numera bor här bara två personer de arbetar i museet och souveniraffären. I närheten finns en forskningstationen, jag frågade vad det var för fula spår upp på berget och fick veta att det var något som forskarna åstadkommit.

Vi började vårt besök med en visit på kyrkogården för att hedra Shackleton. Fast innan vi får gå iland kommer en representant för Sydgeorgien ombord för att gå igenom våra pass, stämpla i dem och även klarera fartyget. Sedan får vi gå iland.

Här ligger äventyraren Ernest Henry Shackleton begravd. Han är mest känd för sin Sydpolenexpedition där han aldrig kom fram till målet men lyckades rädda hela in besättning. Mycket har sagts om denne man men det som är mest talande är nog: "For scientific discovery give me Scott; for speed and efficiency of travel give me Amundsen; but when disaster strikes and all hope is gone, get down on your knees and pray for Shackleton."

Uppe på berget finns det även några kors och de är av lite nyare datum och härstammar från det senaste kriget mot argentinarna.

Vi hedrade Shackleton med en skål i rom men drack inte upp det sista i glaset utan det fick hjälten.

Tar man en promenad runt hela viken och fortsätter förbi postkontoret finns det en minnessten också, eller snarare ett kors. Shackleton avled här i Grytviken av en hjärtatack då han rustade för sin fjärde expedition.

Från havssidan syns denna skylt.

Det kunde tydligen gå lite vilt till här på den tiden det begav sig eftersom det finns ett fängelse. Tydligen inte så rymningssäkert.

2013-05-12 20:57   Håkan Eklund

Intressant!
- Hawk

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-05-13 08:17

Mycket intressant ställe!

Svara

2013-05-13 07:21   Sten E

Snygga bilder och intressant berättelse!

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-05-13 08:18

Tack Sten! Det var en speciell känsla att få komma dit och se.
Kom ni också hit till Grytviken?

Svara

2013-05-16 16:10   Gun-Inger Arvidsson

Som jag skrivit tidigare så mycket jag får lära mig denna eftermiddag.

Har aldrig hört talas om Grytviken underligt för det måste väl ha varit på TV någon gång.
Så dum jag är vi har inte haft TV sedan 1998 och det jag sett tidigare har klart inte fastnat i minnet.

Nu har det fastnat för alltid. Sett bilderna mer än en gång.
Härliga vältagna underbara.
Hälsningar
Gun-Inger

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-05-16 17:26

Har du sett filmen "Happy feet" om den lilla kejsarpingvinen som inte kunde sjunga men dansa, då har du sett Grytviken också.
Eftersom jag slukat allt läsvärt som jag kommit över om Antarktis så har Grytviken ofta dykt upp i dessa böcker, därför var det extra kul att få komma dit och se.

Svara

2019-10-11 14:04   Siv Ljungberg

Är intresserad av Grytviken o valfångst i Georgien
Har nyligen fått reda på att min morfar Albert Larsson från Bohuslän,Sverige,
Var där i 3 år som valfångare i början av 1900 talet.Skall ta reda på vilka år det var.
Har blivit så nyfiken på att få veta mer om hur det hårda livet var där.

Mvh
Siw Ljungberg

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2019-10-11 15:48

Tack för din kommentar Siw!
Spännande liv din morfar hade, förstår att du vill veta mer om den platsen.
Finns en hel del böcker att läsa om det. Man kände verkligen historiens vingslag då jag var dit.

Svara