Vithaj på hugget!

Molnen ligger lågt över Guadalupe, den lilla mexikanska ö som vi ligger vid och som är ett favorittillhåll för vithaj. På håll ser vi Bellamy (vit), som har samma ägare (Mike) som vår båt. Mike är kapten på Bellamy och har aviserat att han tänkte komma och hälsa på oss. En bit längre bort ligger Solmar V, en båt som vi rest med till Socorro, då vi såg andra hajar och mycket manta. Inlägg från den resan kan man se nedan.

http://www.fotosidan.se/blogs/logholm/db-98-fran-det-stora-bla.htm

http://www.fotosidan.se/blogs/logholm/att-fotografera-hajar-i-deras-naturliga.htm

http://www.fotosidan.se/blogs/logholm/dansande-mantor-rapport-tre-fran-det.htm

Denna dag såg tavlan ut så här. Nu gick mycket på rutin och vi åt och vilade mellan våra dykpass i de nersänkta burarna som öppnade 08:00 och stängde 17:00. Sedan kunde man stanna ytterligare en timme i ytburarna. Denna kväll skulle Mike komma och prata om vithaj och hur man kan identifiera olika individer. En bonus för normalt hade vi inte besök, utom från militärer som klev ombord oanmälda två gånger för att kontrollera pass, förbjudna droger etc. De ville inte vara med på bild....och all annan aktivitet avstannade också under dessa besök.

För första gången hade vi en lite större hytt på övre däck. En stor bekväm säng som man inte kunde rulla ur, hur mycket det än gungade...

Det fanns så pass stor golvyta att man kunder ha kameraprylar där och dessutom få plats att sitta där och pyssla. På tidigare resor har vi ofta fått turas om att stå på den golvyta som vi haft i vår hytt.

Den här dagen började bra med en vithaj som visade sig strax under ytan. Vi fick dock inte se någon stor fena skära genom vattnet....det gör de bara på film.

Men hajarna var "på hugget" när vi kom ner under ytan. De kom fram och kollade in oss ordentligt.

De var inte aggressiva men definitivt nyfikna och mer alerta än tidigare dagar. Vi hade också fler hajar runt oss än tidigare. Som mest var det fyra vithajar som cirklade runt burarna och det var inte helt lätt att hålla reda på dem. Plötsligt kunde en haj dyka upp väldigt nära buren...

Det var helt fantastiskt att stå där bakom gallret och beundra dem när de svepte förbi.

Äntligen började de också smaka lite på de bitar av tonfisk som vi försökte bjuda dem på. Den här har precis huggit ett stycke som de släppt från tvåmansburen.

Vi dyker med ett tyskt par som står på knä och ser den stora vithajen simma förbi oss. Lägg märkte till att det står en kille (divemaster Ryan) ovanpå buren som skymtar till höger i bild, bakom bubblorna. Den stora hajen simmar förbi och ser sedan ut att dyka ner, men gör istället en tvär sväng uppåt, till höger...

...och simmar rakt mot Ryan som står ovanpå buren (för att lätt kunna hantera betet som ska locka till sej hajarna)... 

...buren får sej en törn och luft från en av "lådorna" töms så den börjar luta. Ryan sätter sej på rumpan istället för att hoppa ner genom öppningen in i buren, som han ska göra i en situation som denna.

Allt går fort och nästan omedelbart viker hajen undan och simmar bort från buren. Den bara kollade in oss lite extra...eller kanske markerade den vem det ändå är som bestämmer vid Guadalupe. Ryan var lätt exalterad när vi kom till ytan...och glad över att få bilderna efteråt.

Innan dagen är slut får vi en till haj på hugget som tar en bit tonfisk som dinglar från buren i den starka strömmen.

Den hugger tag och biter sedan av allt från snöret genom att stänga munnen och rycka till med huvudet. Alla har haft fantastiska upplevelser med hajarna idag och stämningen är mycket god när vi avslutar dagens dykning. 

Före middagen kom Mike Lever och visade bilder på några av de 171 individer av vithaj som identifierats i området och vi lyckades namnge flera av de vi sett genom att titta på våra bilder och det bibliotek av hajbilder han hade med sej. Hajen med den mörka fläcken vid ögat som många sett är en hanne som kallas Devon. Thor fanns också med bland våra bilder och han har tidigare gjort sej känd då han bet av ankartrossen till vår båt under en tidigare tur.

Det säkraste sättet att identifiera olika individer av vithaj är att titta på mönstret där det vita på hajens undersida möter den grå färgen. Större skador på fenor kan också ge information, men ärr är en osäker faktor för även skador som ser kraftiga ut läker förvånansvärt bra och lämnar få spår på dessa djur.

När Mike skulle åka tillbaka till Bellamy var de tvungna att hissa ner gummibåten från soldäcket igen. Våra gummibåtar kunde inte ligga i vattnet ens ett par timmar för av någon anledning tyckte hajarna att just gummibåtar kunde man sätta tänderna i. De hade bitit sönder sex stycken...

Hälsningar Lena

2015-10-28 21:01   begust

Spännande upplevelser
Och intressant om hajarna
Jag trodde inte att man kunde skilja dem åt direkt
Fast jag gissar att det tar lite tid att lära sig se skillnader i mönstren

Besvara

Svar från Lena Holm 2015-10-29 07:40

Tack Bengt,
det är ungfär som med pusselbitar, man tittar och jämför, tittar och jämför. Man måste ha en bild som visar sidan av hajen och bilder med tidigare identifierade hajar för att lyckas.
Hälsningar Lena

Svara

2015-10-28 21:22   Khalad

Det bestående intrycket efter att ha sett dina bilder - jösses vad stora dom är! Mäktigt tror jag är ett bra ord. Tack för fina bilder!/ Björn T

Besvara

Svar från Lena Holm 2015-10-29 07:41

Tack BJörn,
det var intrycket vi också fick. Även om vi sett hajar som varit ca 3 m långa förut så var dessa så bulkiga att man bara häpnade över deras storlek.
Hälsningar Lena

Svara

2015-10-28 21:38   Gun-Inger Arvidsson

Ny spännande blogg.
Underligt på ett sätt men samma med oss ingen är lik den andre.
Kanske svårare se skillnader på hajar.
Rafflande med mannen som var utanför buren.
Hur många burar är nere på samma gång?
Tack för allt jag fått lära och se.
Spännande bilder på alla sätt.
Gun-Inger

Besvara

Svar från Lena Holm 2015-10-29 07:43

Tack Gun-Inger,
ingen är den andra lik stämmer även i djurvärlden. Vi hade två burar nedsänkta till 10 m och två burar som låg i ytan. Det var mest från de nedsänkta burarna som man såg hajarna bra.
Hälsningar Lena

Svara

2015-10-28 21:45   gertphoto

Vilken upplevelse att vara så nära så stora vithejar Hur mycket väger en stor hej ? Jättefina bilder Ha det gott : ) // Gert

Besvara

Svar från Lena Holm 2015-10-29 07:45

Tack Gert,
de största vithajarna väger ca 1000 kg.
Hälsningar Lena

Svara

2015-10-28 21:53   ehrsa

Ja, hua! Dom inger ändå en viss respekt dessa varelser.. :-) Minns att du tyckte att hajbilderna blev för blåa.. är det därför vissa är i svartvitt! Gick det i så fall inte att minska detta i det bildbehandlingsprogram du använder? Blev bara nyfiken.. Tycker de 'blåa' bilderna ser bra ut på min skärm!
Hälsn!

Besvara

Svar från Lena Holm 2015-10-29 07:47

Tack Jan,
visst går det att minska det blå, men om det bara finns blåa nyanser leder det bara till att bilden blir blaskig. Jag brukar försöka vitbalansera bilderna men ibland ger det inte ett lyckat resultat för det finns inga färger att ta fram.
Hälsningar Lena

Svara

2015-10-28 23:47   gorred

Väldigt spännande och intressant, och fina bilder! Thanks forr sharing - som man säger//GöranR

Besvara

Svar från Lena Holm 2015-10-29 07:48

Varsågod Göran,
det gör jag gärna.
Hälsningar Lena

Svara

2015-10-29 03:01   Johan.76

Underbara bilder. Otroligt spännande kan jag förstå.
Mycket intressanta bild texter också.
Mvh

Besvara

Svar från Lena Holm 2015-10-29 07:49

Tack Johan,
det var en speciell resa och visst var det spännande att möta dessa djur.
Hälsningar Lena

Svara

2015-10-29 03:35   Tomasz

Jag får en liten känsla av David Attenborough när jag läser de här hajbloggarna, riktigt fängslande!
Bild 13 är verkligen dramatisk med den lutande buren, och man kan se att människorna är en aning skärrade.

En semester på Mallorca känns lite blek just nu.... Vad krävs det för kvalifikationer för att åka på en sådan resa som ni gjort?

/Thomas

Besvara

Svar från Lena Holm 2015-10-29 08:00

Hej Kai,
kul att du är inne och läser.
För att gå ner i en nedsänkt bur måste man ha dykcertifikat, men det räcker med lägsta nivå, vanligast är ett PADI Open Water. Om man bara står i en bur vid ytan krävs ingen certifiering, men du får inte uppleva hajarna på samma sätt. Resan som vi gjorde var en kombination med vanlig dykning och burdykning med vithaj. Om man väljer ett sådant alternativ behöver man certifikatsnivå 2 (PADI Advanced open water) och en del dykerfarenhet. Det går dock att hitta kortare resor med bara burdykning med vithaj.
Hälsningar Lena

PS Om du kollade på någon av länkarna så krävde dykningen med mantor och hajar vid Socorro och Roca Partida betydligt mer dykerfarenhet än de dyk vi gjorde på denna resa.

Svara

2015-10-29 06:57   fdmm

Dramatiska bilder på buren som lutar. Filmen Hajen gav vithajen dåligt rykte för lång tid framöver, det hänger nog kvar fortfarande. Spännande att se dina bilder!

Besvara

Svar från Lena Holm 2015-10-30 21:11

Tack Catharina,
du har så rätt om den filmen och det är bedrövligt hur dessa hajar framställs i media. Det finns inte så många kvar...
Hälsningar Lena

Svara

2015-10-29 07:42   Ingemar Svensson

Intressant att det går att identifiera individer. Kan man tillbringa hur många timmar som helst under ytan, förutsatt att det inte är allt för stora djup man dyker på? Det blir ju lite extra dramatiskt med hajen som ger sig på buren, helt klart så har de ju ett aggressivt beteende.

Besvara

Svar från Lena Holm 2015-10-30 21:15

Hej Ingemar,
visst kan man identifiera individer men det kräver bra bilder från sidan och en del tålamod. Jag tror inte hajen gav sig på buren för att göra något, det var nog mest en markering. Det fanns ju både blod och mat i vattnet så de kan nog också bli lite frestade att sätta fram nosen och kolla ordentligt.
Hälsningar Lena

Svara

2015-10-29 08:23   Bob Bovin

Hej,
Fantastiskt spännande bilder.
Kan man inte fridyka bland de här hajarna? Anfaller vithajar spontant människor?
Frågor från den totalt okunnige
Bob

Besvara

Svar från Lena Holm 2015-10-30 21:19

Hej Bob,
vithajar anfaller inte spontant människor men om de ligger på ytan och plaskar t ex på en surfingbräda, sänder de ut signaler som får hajen att reagera. Ibland provbiter de men inser att det är fel byte. Tyvärr blir skadorna ganska omfattande. Musseldykarna som jag skrev om i ett tidigare inlägg har de aldrig besvärat och fridykare som inte har död fisk med sej behöver nog inte heller frukta dessa stora hajar.
Hälsningar Lena

Svara

2015-10-29 11:18   kunert

Som vanligt Lena, mycket intressant och spännande bilder!
Akta fingrarna bara, har sätt någon tand från vithajen och dom var stora och vassa!

Simma lugnt!
Kenneth

Besvara

Svar från Lena Holm 2015-10-30 21:20

Tack Kenneth,
vi är hemma nu och med alla fingrarna i behåll.
Hälsningar Lena

Svara

2015-10-29 13:13   Wolfgang

Underbart intressant! Jättefint reportage, Lena!
Hajarna var nyfikna, men inte aggressiva mot burarna, men bet sönder Era gummibåtar på vattenytan.
Med tanke på det, kan det vara farligare att snorkla och att surfa istället för att dyka ned till dem?
frågar
Wolfgang

PS: När jag var barn, så läste jag om Hans Hass som tydligen var den förste som dök fritt bland vithajar.

Besvara

Svar från Lena Holm 2015-10-30 21:23

Tack Wolfgang,
du har helt rätt. Det är folk som ligger på ytan och plaskar t ex på en surfingbräda, som drabbas av hajattacker. Om man är i vattnet med hajarna ser de inte på en människa som ett potentiellt byte.
Hälsningar Lena

Svara

2015-10-29 16:22   Margareta Cortés

Verkar vara en hel del ätande på den resan.
Hytten och sängarna ser väl helt OK ut, riktigt lyxigt mot den hytt vi hade i Svalbard.
Nu när jag ser hajarna och burarna så förefaller inte öppningarna vara så stora ändå, hajarna är ju gigantiska. Vilka bjässar, men vackra bjässar.
Vilken upplevelse!

Besvara

Svar från Lena Holm 2015-10-30 21:25

Tack Margareta,
det är ofta fyra måltider om dagen på en dykbåt för man blir hungrig av att dyka. Det var första gången vi hade en så fin hytt, annars brukar det vara mycket trångt, men man ska ju bara sova där. Det var vackra stora hajar och det var ett nöje att få se dem. Det finns inte så många kvar i världens hav.
Hälsningar Lena

Svara

2015-10-29 22:03   Marianne Bengtsson Rosander

O, vad spännande.
Tänk att du hann med och fota
Skickligt
// Marianne

Besvara

Svar från Lena Holm 2015-10-30 21:26

Tack Marianne,
jag hade kameran riktad mot den andra buren så det var mest tur att jag hann få allt på bild.
Hälsningar Lena

Svara

2015-10-30 23:02   Kurre Ekh

Va' ska jag säja? ;Häftiga bilder, fantastiskt, spännande, äventyr. Liiite avundsjuk. ;-)

Besvara

Svar från Lena Holm 2015-11-02 17:57

Tack Kurre,
det här var häftigare än vi hade förväntat oss måste jag erkänna.
Hälsningar Lena

Svara

2015-11-01 09:29   imse 59

Så nöjda ni måste vara med resan. Vad jag förstår så fick ni uppleva det ni var ute efter.
Många spännande bilder lyckades du ta i rätt ögonblick.
Man förstår ju storleken så bra när det är människor med i bilden.
Ing-Marie

Besvara

Svar från Lena Holm 2015-11-02 17:58

Tack Ing-Marie,
det är inte helt fel att ha burar och människor med på en del bilder som jämförelse. Vi fick uppleva det utlovade även om jag inte hunnit till kelpskogen ännu.
Hälsningar Lena

Svara

2015-11-01 16:35   Mikael Jakobsson

Spännande och sjukt häftiga bilder. Stora fiskar och burar ger mig en känsla av klaustrofobi, när jag tittar på dina bilder, men häftigt, utan tvekan!
Ha det bra!
//Micke

Besvara

Svar från Lena Holm 2015-11-02 18:01

Tack Mikael,
man kan inte ha klaustrofobi och dyka. Det brukar ta stopp redan när en sådan person ska andas i regulatorn eller kränga på sej en dräkt med en åtsittande halstätning. Burarana var öppna upptill och de var snarast bekväma att vara i och ffa säkra.
Hälsningar Lena

Svara