B. LOGGBOKEN

En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

Tångsnärtan som överraskade

I helgen hyrde vi en liten trevlig stuga i Jordfall (utanför Uddevalla) och gjorde några dyk i Gullmarn. Under ett kvällsdyk i en småbåtshamn, dvs ett dyk i mörker, hittade vi en tångsnärta. När man dyker i mörker får man ofta ett följe av småfisk i strålkastarljuset som jagar kräftdjur och annat som simmar i vattnet på natten. Till vänster passerar en sådan jagande liten torsk. Tångsnärtan, som i vanliga fall brukar dra sej undan när man lyser med en lampa, ville också vara med och fånga lite mat. 

Det här är en skygg fisk som jag sällan lyckas få på bild. Oftast ser man den bara plirande långt inne i en skreva och lyser man på den brukar den bara krypa in längre. 

Den här var dock halvvägs ute och försökte hugga efter de smådjur som simmade förbi i ljuset. Tyvärr går det så snabbt när den hugger så jag lyckades inte få det på bild. Snabb seriebildtagning fungerar inte med blixt, inte med de grejer jag har i alla fall. 

Här verkar det gå upp för fisken att det är en fotograf väldigt nära och att det blixtrar konstigt hela tiden.

Jag fick en bild till sedan vände den tvärt och simmade in så långt den kunde i skrevan bakom sej. Att möta just en tångsnärta hade jag inte förväntat mej under detta kvällsdyk men det finns annat kul som lockar i det mörka vattnet. Djur som lockar så mycket att man ger sej ut i mörkret när det är fyra grader och duggregn, kränger på sej tung utrustning och går ut i vattnet, istället för att slå sej ner vid middagsbordet med en vällagad helgmiddag och ett gott vin....mer om det senare.

Hej så länge,

Lena

Postat 2019-11-04 17:29 | Läst 6106 ggr. | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera

Tångsnärtan - en ärtig liten fisk

En tångsnärta kikar ut från en klippskreva. Det är så man oftast hittar den...om man hittar en över huvud taget. De är inte så vanliga och man måste veta var man ska leta. Just denna individ håller till i en skreva vid en småbåtshamn som heter Jordfall i Gullmarn. Det är antagligen Sveries mest fotograferade tångsnärta. Den brukar ha en partner också men det är svårt att få med båda på bild.

Om man ligger still och väntar kikar den ibland fram lite längre.  Då kan man tydligt se att den har gula till bruna, plymliknande utväxter på huvudet. Äldre hanar kan också ha liknande utskott på ryggfenans framkant. Den är i örvigt oregelbundet mönstrad i gult och brunt.

Det här är en ganska vanlig syn när man hittar en tångsnärta. Den ligger ofta långt in i en trång skreva där den samsas med andra fiskar, krabbor eller trollhummer. Här ser det mer fördelaktigt ut att vara plattfisk.

Den här låg på en klipphylla och då kan man ana sej till att det är en långsträckt fisk med mycket lång ryggfena. Den blir max 25 cm lång så det är ungefär lika stor som tejstefisken. Den ser lite överrumplad ut över den plötsliga uppmärksamheten, men den låg kvar och lät sej villigt fotograferas. 

Den här tångsnärta låg helt öppet och det har jag bara stött på en gång, i Norge. Ni har nog sett denna förut, eller en bild ur samma serie. Den lät mej komma mycket nära och jag kunde lugnt ta mina bilder utan att den tycktes bry sej.

Den här bilden tog vi i årets SM i undervattensfoto och den fick en del poäng. Om man sätter en sk snoot på blixten kan man beränsa spridningen av ljuset så det bara slår in i skrevan utan att belysa väggarna framför. Det här är lite knöligt att hålla på med men min sambo fick assistera och rikta blixten.

Hälsningar Lena

Postat 2016-11-10 18:47 | Läst 7814 ggr. | Permalink | Kommentarer (11) | Kommentera