B. LOGGBOKEN

En blog om undervattensfoto i första hand, men livet pågår ju även mellan dyken...

Var välkommen kära Du...

I helgen gjorde vi en tur i Dalarna och den svenska sommaren bjöd på tidstypiskt väder, dvs ostadigt/molnigt med solglimtar och risk för regn. I efterhand kan jag skriva att det blev ganska bra och lite fina moln är ju aldrig fel på bilderna. 

Här kunde man hyra en liten stuga men vi hade hittat ett annat boende i Dala-Floda. Vi var mest förvånade över att vi fick en plats (den sista) på parkeringen och att den var gratis. Insåg förstås att det fanns en betydligt större parkering en bit bort och där får man väl stå när turistsäsongen dragit igång på allvar, vilket den nu inte hade. 

Det var detta hus med dess trädgård som vi ville se och hade bokat en guidad visning av. Huset är större än man upplever det från utsidan och som ni kan se är det ett resultat av att det byggts ut flera gånger. Gården heter Lilla Hyttnäs och var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Platsen är Sundborn utanför Falun.

Välkomstfrasen ovanför ytterdörren torde vara välkänd för många av er. "War Välkommen kära Du till Carl Larsson och hans Fru! " De flyttade in 1889 efter att de fått huset av Karins far, som var en förmögen affärsman. Carl kom från en fattig familj och är född i Gamla stan i Stockholm. De träffades i som unga konstnärer i Frankrike. Carl, som då bara hade sålt två tavlor, fick tillstånd att gifta sej med Karin för hennes föräldrar ansåg att hon var klok nog att göra ett bra val.  

Till höger om ytterdörren har Carl gjort denna tavla av de barn de hade då. Man fick tyvärr inte fotografera inne i huset, så det här är den enda konsten jag kan visa. Mycket av husets interiörer visar Karins konst som designer och alla textilier i huset har hon gjort. Det finns förstås också målningar t ex bilder av barnen på dörrarna, målade bårder på väggar och ibland i taket. Det finns också tavlor, inte bara av Carl utan även av t ex Zorn, som ofta besökte familjen.

Om jag bara hade fått ta en bild inne i detta fascinerande hem hade jag utan tvekan valt att fotografera rummet innanför detta fönster. När man klev in i detta rum kände man igen sej direkt. Ljuset flödade in genom de vackra fönstren och blommande Mårbacka pelargoner stod längs fönsterbrädan. Länken nedan visar ett mycket känt motiv som heter Blomsterfönstret som är målat i detta rum. Det var som att kliva in i denna tavla.  

https://www.europeana.eu/sv/item/2064116/Museu_ProvidedCHO_Nationalmuseum__Sweden_24209 

Huset har också fin utsmyckning på utsidan och en härlig trädgård som man kan gå runt i. Vi åkte medvetet dit innan de stora horderna med turister börjar anlända och det var behagligt lugnt runt hela stället. 

Här en liten detalj utanför Carls första atelje. Den växte han ur och byggde därför en betydligt större atelje senare. Då blev detta rum Karins arbetsrum och det är fullt med textiler.

Uthus på gårdsplanens framsida. Bakom den röda staketet ligger en privat bostad. Undrar vem som vill bo mitt i en turistattraktion av denna magnitud.

Lilla Hyttnäs förvaltas av Carl och Karin Larssons släktförening. Släktföreningen arbetar för att bevara gården som ett hem och behålla Carl och Karins verk levande. En fin gest var att man fick sitta och äta sin egen matsäck i de möbelgrupper som fanns i trädgården runt huset. Visst fanns det café och restaurang, men det var i ett intilliggande hus helt avskilt från denna trädgård.

Här satt vi och åt våra äggmackor med skinka, drack kaffe och njöt av utsikten efter en utmärkt guidad tur. Den här utsikten hade familjen Larsson genom det stora "blomsterfönstret". Det här stället var väl värt ett besök. 

Bredvid Lilla Hyttnäs finns Stora Hyttnäs, med en betydligt större trädgård. Här kan man också gå på visning, men just denna dag hade de premiär på en teaterföreställning och inga visningar. Vi har helt nöjda ändå och gick bara runt i trädgården för att vädret inbjöd till det.

Här fanns en äppelträd som enligt informationsskylten var 350 år gammalt och äpplena som det gav var så mjuka att även gamla gubbar utan tänder kunde äta dem. Därav namnet Gubbäpple.

Hälsningar Lena

Postat 2024-06-17 17:27 | Läst 529 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera