Ölands norra udde och en liten juvel i skogen

En dag bestämde vi oss för att åka från södra Öland upp till den norra udden. Där står också en fyr, Långe Erik. Här fick vi också uppleva just hur ombytligt vårvädret kan vara på Öland.

Vi gick runt fyren och övervägde att stanna och spana här en stund, det var någorlunda lä på den sidan fyren. Ett tärna uppvaktar sitt blivande gemål med en perfekt överlämning i luften.

När vi kom runt på den andra sidan såg det ut så här och det var bara att huka sej. Råkall dimma blåste in från sidan.

Det vackra vårvädret försvann och det här var inte det minsta mysigt. Vi hade ändå underställ och vind/regntäta jackor. Vi gav upp ändå och åkte några kilometer till Trollskogen. 

Det fanns fina promenadvägar och inne bland träden märktes inte vinden alls. Den 900-åriga eken var ju ett måste på denna promenad.

Om man fortsätter gå kommer man till ett område med trolska krokiga tallar. 

Här skulle jag förstås haft ett annat objektiv men det hade jag inte riktigt förutsett. Tallarna var otroligt läckra i sina former.

Det fanns även döda träd som var svåra att motstå. 

Från de krokiga tallarna tog vi en genväg och hamnade på en annan stig med höga pampiga granar, klättrande murgröna och även en del lövträd. Riktigt mysig skog. Harsyran hade slagit ut och mossan lyste klargrön på marken. Efter ett tips från några andra besökare stannade vi upp och lyssnade med jämna mellanrum. Plötsligt hörde vi de höga klara sångstroferna från en väldigt liten fågel...

Det tog ett tag innan vi hittade den och upptäckte att det faktiskt var minst två brandkronade kungsfåglar som hoppade runt uppe i de höga granarna. Den här livliga lilla fågeln har vi hört förut men aldrig lyckats få syn på. 

Här var den plötsligt och även om den satt högt upp fick jag några bilder (och många suddisar då den knappt satt stilla mer än ett par sekunder i taget). Norra Öland har också sina pärlor, även om det verkar vara lite väl mycket turister här för att passa oss. 

Hälsningar Lena