Tre viktiga bilder

Tre, för mig viktiga bilder av Georg Oddner. Tre bilder som, bortsett från alla andra bilder av olika fotografer i olika tider, på något sätt etsat sig fast. Så att varje gång  jag ser dem säger jag ” Och hur står det till med dig min gamle vän?”
För den som mot förmodan är obekant med Georg Oddner finns det så klart en hel del på nätet att läsa. Men för analoga stofiler rekommenderas Per Lindström:Svart på vitt-om Tio Fotografer. Historiska media. ( Om den inte finns på ett bibliotek nära dig brukar den inte vara omöjlig att hitta på Bokbörsen.)
Då får man tillfälle att läsa lite mer om Tiofotografer och en tid i svensk fotografi som oavsett vad man tycker och tänker varit väldigt viktig för utvecklingen i svensk fotografi.

Den första är den här”Mannen med boken”. Du har säkert sett den tidigare. Den är en ikon.

Nummer två är”Den dansande matrosen”. Samma här. Vill du veta mer finns det en hel del på nätet.

Och till sist, min favorit Fåraherden i Azerbadjan. Jag hade den som affisch, inramad och snygg, men som mycket annat försvinner saker i livet skeende. Det här är en bild som bara säger, Se och lär. Från det absolut påtagliga, grundkurs A komposition, till nån slags överkurs. Vad berättas egentligen med hjälp av komposition och andra fotografiska excesser. Vad är den berättelse som gestaltas? Är det en universell, evig fråga och berättelse. Kan man överhuvudtaget göra det mer effektivt än i den här bilden? 

(Ett blogginlägg utan en bild låter sig inte göras. Jag plockar fram en gammal bild ur förrådet, som i sina uppenbara tekniska brister är en bild som jag önskar att jag kunnat gjort bättre. Men det föll på fel brännvidd och en inte riktigt skärpt fotograf. I vissa stunder av omnipotens kan jag ändå tycka att bilden skulle kunna snacka med Oddners. Dock lite oklart hur och varför.) 

2020-09-20 06:55   light

Visst, lite tekniska brister, men innehållet väger mycket mer! Det där var en bra bild!

Svar från mombasa 2020-09-20 17:09

Tackar och bockar. Jag är mycket nöjd med bilden men den kommer också alltid vara förknippad med en stark känsla av tillkortakommande. Om inte om hade varit kan man säga.
/Gunnar S

2020-09-20 09:26   jerrysoderberg

Det är en fin bild du tagit. Det hårda ljuset. Strukturen i ansikte, golv och vägg. Männens rakade huvuden. Den lyftade rullstolen och den sittandes framåtböjda gestalt. Dörren. Ljuset som delar bilden diagonalt. Beskärningen som ändrar perspektivet radikalt och den ändras till 4:3.Sedan säger min egen erfarenhet att det är en stenyta i bakgrunden som är ändrad från ett halvt valv till vägg med dörr. Metallröret i höger bildkant är fint.
Det finns en förutfattad berättelse i mitt huvud om vad männen är, varit med om och var de kommer ifrån. Men, man ska inte tvinga på sin egen berättelse.
En fin bild som ger mig en känsla av dysterhet, omtanke och vänskap
Ha det gott.
Jerry

Svar från mombasa 2020-09-20 17:13

Hej och tack för att du gav dig tid till att skärskåda den här bilden. Ja, du såg järnröret. Jag har så klart bildens egentliga berättelse och scenario men precis som du skriver, man ska inte tvinga på sin egen berättelse. Det händer vid sällsynta tillfällen att man har turen att åstadkomma såna där bilder som så att säga står helt och hållet av egen kraft.
Ha det gott
/Gunnar S

2020-09-20 11:56   Morgan Åvitsland

Hej Gunnar
Jag tycker om sättet du förmedlar kunskap på. Det blir ofta både aha-upplevelser och intressanta upptäcktsfärder i samband med dem. Spännande resor i tid och rum till nya insikter och, precis som du själv benämner det; eviga frågor och berättelser. Stort tack för det. Jag värdesätter det mycket:)
Din bild: Den bär sin egen historia. Den förmedlar mycket med enkla medel, men hos varje betraktare får den väl sin egen speciella betydelse. Så också hos mig.
Allt gott!
//Morgan

Svar från mombasa 2020-09-20 17:17

Hej. Tack för de orden och det värmer så klart, och sporrar!
Ha det gott
/Gunnar S

2020-09-21 00:59   bassa

Hej. Jag har väldigt svårt att se några brister i den här bilden, Kanske finns dom, men bilden i sig är så stark, så jag stannar och tänker på vad jag ser, vad bilden berättar.
Så ska en bild vara. En sak till, jag kommer att minnas den.Om jag ser den om några år i något annat sammanhang kommer jag att tänka. Där är den där bilden, den minns jag.
/ Bengt H

Svar från mombasa 2020-09-23 17:12

Hej och tack för kommentaren. Jag har nog börjat förlika mig med historien runt denna bild. Att berättelsen trots allt överskuggar tekniken. Och det är så klart väldigt roligt om ens egna bilder gör ett avtryck.
Ha det gott!
/Gunnar S

2020-09-24 13:35   TheInvisibleJackal

Mycket fin bild du plockar ur förrådet.
Otroligt kul att lyfter fram Oddner. En av mina favoritfotografer. Den tredje bilden du nämner - Fåraheden... är också en av favoriter. Jag har kvar den inramade affischen där hemma. Här för mig att den härstammar från en utställning i Lunds kulturhus 1987. Jag har även mindre inrammad bild på mitt kontor på jobbet. En av annan av hans bilder som jag uppskattar mycket är Flickan i Templet, Agra 1956.

Mvh Jörgen

Svar från mombasa 2020-09-24 18:03

Jag tackar och bockar. Oddner är en favorit. Han lyckades ofta få fram det där tidlösa, lite grann av de eviga frågorna. Han är på något sätt lite självklar i svensk fotohistoria, han passerar liksom under radarn i det fotografiska samtalet. Kanske.
Ha det gott
/Gunnar S