Så här pysslar jag. Hur pysslar du? Eller är det jpg direkt som gäller?
I väntan på en fruktbar diskussion här i bloggarna om bilders språk, om berättandet med mera. Har jag missat nåt? Hur börjar jag? Det ska ju helst till lite bilder innan det är dags att publicera och få berättelsen att rulla i gång. Så här gör jag.
Förutsatt att jag har plockat hem några som är värda lite möda. ( Nålsögat är strängt, det är många parametrar som helst bör stämma.)
Jag läser in bilderna, konverterar till DNG på en gång. Snabbtittar i Bridge. Kastar en hel del. Ibland hela fångsten. Markerar alla som ser ungefärligen likadana vad gäller exponering. Öppnar i CR. Ställer in färgtemperatur. Beroende på kamera kan det bli lite olika. Gör en generell grundskärpning. Går in i varje bild och gör en liten beskärning om så behövs. Kollar kurvan och drar in svart och vitpunkt. Justerar för kromatisk abberation. Öppnar sedan de bilder som ska gå vidare.( Om jag redan nu bestämt mig för svartvitt ökar jag kornet och gör om till gråskala. Då kan det vara motiverat att dra lite i röd respektive blåreglagen. Oftast spar jag svartvittkonverteringen till PS.
I PS kollar jag alltid storleken och ändrar den efter syftet. Jag kan såklart exportera direkt från CR och det händer då och då. Jag kontrollerar nivåer och histogram. Gör helst justeringen med kurvor. Om det nu ska bli svarvitt, något jag har en viss faiblesse för blir det en sväng i Efex Silver som är ett bekvämt verktyg för den operationen. Det är inte omöjligt att det blir en liten fuskare med Fuji Acros eller om motivet medger, en liten tri-x manipulation. Jag skärper alltid bilderna, antingen med smart skärpa eller den förträffliga metoden med högpassfilter och sedan klart ljus. Då är det enkelt att justera effekten med opacitetsreglaget. Ibland kan det vara en poäng med att öka skärpan på vissa delar i bilden ( Var detta något vi gjorde i det analoga mörkrummet?) Då gör jag ett skärpelager och sedan en lagermask så kan jag måla fram önskad skärpe-effekt. Särskilt användbart i porträttfoto när man ha lite mer stuns i blicken.
Om det nu gäller färgbilder på uppdrag så har jag gjort åtminstone en gråkortsexponering att justera mot. Annars litar jag på mina kamerors förmåga. Min D800 är förvånansvärt bra på det mesta trots sin ålder och det behöver inte rattas särskilt mycket i efterhand. Bilderna från Fujin Xpro1 behöver ofta lite mer kontrast som jag lägger på redan i CR.
Ungefär så går det till hemma på min kammare.
I nästa blogg ska jag skriva om kameror och objektiv. Sen ska jag skriva lite grann om de färdiga bilderna. Om i vilket kontext mina bilder eventuellt kan hamna i. Om formsaker. Om bilders konnotationer. Om hur vi läser bilder utifrån tolkningsmodeller. Hade jag åtminstone tänkt. Och lite annat trams.
Bilden förresten. Ett gäng ensamkommande från både här och där. Om allt gått rätt har de stannat kvar här i vårt land. Jobbar och drar in skatt. Och gör en massa nytta.
Jag arbetar helt i LR, kompletterar bara då och då med Silver Efex, tom ibland med något av de andra Efex-programmen. Kanske är min enkla väg därför inte så intressant eftersom den är så oprofessionell. Men så här ser den ut:
Importerar direkt in i LR, behåller bilderna som RAW. Slänger bara de uppenbart misslyckade bilderna vid första titten. Gör en första genomgång där jag gör grundläggande justeringar på kanske 10-50 % av bilderna, allt beroende på hur "rikligt" bildmaterial jag har. Grundläggande justeringar för mig är beskärning, exponering och kontrast totalt resp vita och svärta, därefter gör jag motsvarande justeringar separat för skuggor och högdagrar och går kanske sen tillbaka och justerar totalt igen. När detta är gjort ser jag över vilka jag vill gå vidare med och väljer normalt ett begränsat antal, från noll till kanske 10-15 bilder. Dom justerar jag lite noggrannare vad gäller grundläggande, justerar skärpa i den inbyggda LR-modulen för skärpa, omformar bilden om det behövs (restitution tex), kollar om jag behöver göra något med ev himmel eller liknande. Allting sker på känsla för det jag ser direkt.
Eftersom alla mina bilder kommer till på känsla, inte planering, har jag oftast inte någon klar uppfattning av hur jag vill att den färdiga bilden ska se ut när jag fotar. Därför vet jag heller inte riktigt vad jag söker när jag jobbar med bilderna i datorn. Ibland har jag därför en helt annan metod för slutbehandling av dom bilder jag tycker om. Vissa bilder kan jag helt enkelt sitta och prova i Color Efex Pro:s olika profiler och se vad jag gillar. Oftast släpper jag den vägen, men ibland stannar jag med någon av deras profiler, kanske efter att ha modifierat den. Eller så kan jag gå tillbaka till LR och modifiera den efter något jag sett i Color Efex Pro.
För att sammanfatta - känsla och trial and error är mitt huvudsakliga arbetssätt.
Rensning av bilder sker tidigast efter några dagar då jag känner att jag "smält" bilderna.
Hälsningar/ Björn t
Glömde säga - väldigt fin bild!
Mycket av Lightroom återfinns i Camera rawmodulen som hänger med PS.
Och visst är det så att mycket arbete sker intuitivt och ofta lite på slentrian. Därför är det kul att nån gång då och då upptäcka något nytt litet knep.
hälsningar / Gunnar S