Apropos manipulation

Den här bilden är en delförstoring, en ganska kraftig sådan. Om man gör en sådan med ett ganska högt ISO och tänker svartvitt med hög kontrast vad hade det varit på den gamla tiden? Undrar jag då och då. Ibland med tanke på debatter om bildmanipulation.
Jag tänker att jag kanske pressat Tri-X till 3200, gjort en delförstoring och dragit upp rejält. Inte minns jag mycket om framkallare och kemi. Men jag hittar en och annan bild i mapparna, alltså riktiga pappersmappar, som ser ut som beskrivet.
Nu gör jag en procedur i det digitala mörkrummet som på något sätt motsvarar det analoga pysslet. (Varför säger man analogt egentligen?).Så bra ser det så klart inte ut. Tråkigt grynig eller brus skulle man kanske säga. Simuleringen av korn? Kan det hjälpa? Nånstans kliver man över gränsen både för det acceptabla och manipulationsgränsen.
Fast det enda gjorda är bara olika kontrastinställningar. Och om jag passerat gränsen , hur ska jag bete mig för att utifrån detta skapa ett nytt värde åt bilden?
foto/indval

2016-11-15 23:10   Svedje

Allt vi gör i efterarbetet är ju en slags manipulation i språklig bemärkelse. Enligt min uppfattning är allt tillåtet när man skapar en bild, kanske med reservationen att man bör hålla sig inom rättssamhällets råmärken. Gränsen för det fotografiskt otillåtna passeras väl bara när man medvetet ljuger med sin bild? Här finns ju etiska regler i vissa genrer, men också förstås gråzoner. Grundregeln är väl att så länge man är öppen med det man gör så är man på rätt sida om gränsen. Sedan är det, som alltid, upp till mottagaren att hissa eller dissa det man håller på med. Och det här med nytt värde är intressant. Har man trampat rejält över gränsen med en bild och tilltaget avslöjas kan den ju få ett nytt värde som avskräckande exempel.

Svar från mombasa 2016-11-16 20:32

Hej
Ja det är nog riktigt att är man öppen så må experiment vara tillåtna. Ibland kommer det något gott ur det också. Hoppas inte jag ska bidra med allt för mycket avskräckande exempel.
hälsn Gunnar S