Stenvalvsbroarnas väg.
Stenvalvsbroarnas väg.
Så borde den här vägen heta tycker jag för det finns så många fina stenvalsbroar. Närmare bestämt 24 stycken, men det heter den inte utan den heter Karl Johansvägen eller Skalstuguvägen .
Så heter den för att det var kung Karl XIV Johan som lät bygga vägen. Fast egentligen fanns det en väg här långt innan kungen kom på att det skulle vara en bättre väg över till Norge. Då var det pilgrimmer och handelsmän som reste här. Under medeltiden var den bara en gång- och ridstig.
Att leden har gamla rötter vet man eftersom en yxa från omkring år 700 har hittats i Medstugan, som ligger utefter leden. Likaså kan man läsa i Snorre Sturlassons "Olavs saga" om Olav den heliges färd längs leden i juli år 1030.
Så vi är inte de första som färdas den här vägen och någon har åkt den här vägen före oss och lämnat ett bomärke efter sig.
Mellan 1815 och 1835 rustades vägen mellan Duved och Norge upp på order av Karl XIV Johan. Kungen invigde den kraftigt upprustade vägen genom att resa längs den i augusti 1835. Bland annat hade ett flertal nybyggda broar ersatt äldre träbroar. Flera av dem åker vi över men vid en del har vägen dragits om och de går att fotografera.
När järnvägen sedan kom, den som går mellan Östersund och Trondheim så minskade trafiken på Karl Johansvägen. När så vägnummer infördes i Sverige fick vägen heta länshuvudväg 322 och riksvägen slutade Duved.
När sedan E14 byggdes 1958 blev Karl Johansvägen en liten betydelselös sidoväg och på 80-talet fick den inte ens behålla sitt epitet som länshuvudväg utan blev bara en liten sekundär länsväg. Tur det tycker jag så att de inte byggt en stor motorväg här över fjället och i den sköna naturen.
Fast på 90-talet blev vägen upprustad och orsaken till stenen med kungens namnteckning här ovan är att han var här och återinvigde vägen.
Dessa stenvalvsbroar är en sinnrik byggnadsteknik och jag är imponerad att de även klarar av dagens trafik och tryck. Hittade en informationsskylt som visar hur bygget gick till.
Ken//
/Torbjörn
Det är nog mest en illusion att vi förbereder oss så mycket, men vi väljer ofta de små vägarna där det finns små sevärdheter men intressanta. På de längre resorna blir det mer förberedelser och läsa in vad som finns att se. Onödigt att åka långt och missa en massa intressant som man skulle ha velat se.
Håller med om stenvalvsbroarna, de är vackra och har jag bara möjlighet så vill jag fota den.
Vilka broar! Det finns plåtare som bara tar brobilder, de har så fina linjer.
Ha en fin dag
Bob
Andra gången körde jag och båda barnen hade börjat skolan.
Kanske dags att åka där igen...
Fin skildring, broarna är intressanta minnen.
Såg själv i somras flera stenvalvbroar som sparats efter väg 45 inlandsvägen.//blj
Marianne
Tack för din kommentar!
Det är helt klart den mjuka runda formen som gör att de blir så vackra. Hård sten som ger mjukhet.
De där spetsiga granarna är häftiga liknar de som sonen hade på sin modelljärnväg.
Dag ut och dag in har ni dessa moln med er. Härlig härligt.
Läste Åreskutan tidigare så nu är det slutläst för i kväll spännande var du är i morgon.
Ha det nu bra
Gun-Inger