och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

Snart kanske jag kan springa

Springa var kanske lite överdrivet, men snart kan jag nog gå som de flesta andra människor utan att behöva mina kryckor. Visserligen får jag komplimanger för att mina kryckor är så snyggt röda men nog längtar jag enormt nu tills kryckorna ska bli förpassade till någon källarskrubb.

I onsdags kom jag hem från sjukhuset efter att äntligen ha fått min operation gjord. Så som jag har längtat och så glad som jag blev för det telefonsamtalet  om att nu var det dags för mig. Hade innan fått veta att det var tre månaders kö till operationssal och jag kunde bara få komma tidigare om någon tackade nej till sin operation. Har funderat lite på just det, för nu när de ringde så skulle jag få komma nästa dag om jag kunde tänka mig att en annan läkare opererade. Klart jag kunde tänka mig det. Hade ju så ont. Men då var det antagligen inte operationssalen som det var kö till utan till min läkares operationstider. 

Hur som helst, nu är det gjort och jag kom hem samma dag med foten i ett paket. Förra gången jag opererades var det min födelsedag så att få paket då var mer naturligt, nu fick jag ett snyggt paket ändå.

Läkaren var snäll och sparade skrotet åt mig. Känns faktiskt lite skönt att kunna titta på det och veta att nu sitter det inte inne i foten och skaver och gör ont. Det som gjorde ont var den lilla plattan och de små skruvarna som satt ovanpå foten. De små skruvarna är 2,8 cm. Där kändes det som om jag hade en tandläkarborr som jobbade dygnet runt.

I dag är det fjärde dagen efter operation och jag fick leka sjuksyster och skala av det yttre bandaget.

Såg ju riktigt fint ut där inunder. Ett hål ovanpå foten och...

...ett litet hål i hälen. Det som är mest fantastiskt är att nu när smärtan efter de nya såren lagt sig så har jag nästan inget ont. Känns lite overkligt att det är gjort och att inte ha så ont. Snart kan nog jag också ta mig ut fånga världen på bild.

Kameran här var den som finns i min Ipad.

Nu ska jag skriva klart de sista blogginläggen från Sydkorearesan. Det här skrev jag mest bara för att jag är så glad över att sluppit den hemska smärtan och operationen äntligen är gjord.

Inlagt 2013-10-14 11:44 | Läst 11793 ggr. | Permalink

"Grattis till den efterlängtade operationen! Snart kutar du runt som värsta maratonlöparen! Ha det gott!"


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Äntligen! Grattis till en operation som tog skruv ;-)
Må dina ben snart bli fulla med spring!
Svar från Margareta Cortés 2013-10-14 12:37
Där slog du verkligen huvudet på spiken, eller skruven här.
Nu återstår bara träning och träning.
GRATTIS :) Snart kan du ut och resa igen så vi andra kan njuta av dina reseskildringar. Att inte ha ont är bra, jag skulle inte vilja ha de där skruvarna någonstans, de ser mest ut att ha hört hemma i en maskin av något slag. /Frode
Svar från Margareta Cortés 2013-10-14 12:39
Jag är glad att kunna ha dessa skruvar i fickan istället för i foten. Lite förundrad över att de inte stack ut under foten ändå. Tror de får bli min maskot i fortsättningen. Nu, så fort stygnen är tagna, så återstår det bara träning och träning och åter träning. När jag är halvvägs på den så vet jag vilken resa som jag ska boka...;)
Hej! Vad skönt det måste vara att inte ha ont.
Ha en fortsatt fin återhämtning av "springet i benet"
Ingemar
Svar från Margareta Cortés 2013-10-14 12:42
Nästan så jag inte tror att det är sant. Tror att bara stygnen plockas så kommer det kännas mycket bra. Får sedan träna fram springet.
Grattis till att operationen blev av och att den tycks ha varit lyckad!!
Jag är lite harig för sår och annat, och tittar lite hastigt på dina bilder på foten... ;-)
Men oj så mycket skrot du haft i den!
Svar från Margareta Cortés 2013-10-14 12:44
Tack! De här bilderna är inte så blodiga, bara lite korsstygn som läkaren tråcklade dit.
Kanske väger mindre nu när skruvar och metall är borta..;)
Så glad att slippa vänta tills nov-dec.
Å, så skönt det måste kännas. Fast jag gillade dina kryckor
Marianne
Svar från Margareta Cortés 2013-10-14 12:45
Du kan snart få låna mina kryckor, hoppas jag. ..;)
Men du har rätt, att slippa ha som en tandläkarborr i foten, känns fantastiskt. Dessutom verkar det inte som om den svullnar så mycket nu.
Hej,
Lycka till utan skruv.
Ha en fin dag
Bob
Svar från Margareta Cortés 2013-10-14 12:46
Ett skruvat inlägg, men ett glatt ändå.
Oj, det kan inte ha varit lätt, hoppas du snart blir bra och kan njuta av promenaderna :-)
Svar från Margareta Cortés 2013-10-14 21:57
Jag längtar verkligen tills det är dags att börja med de första promenaderna. Ska bli så trevligt.
Är sååå glad i dag för det är första dagen utan starka tabletter och knappt något ont.
Grattis även här från Danmark med din nya situation. Och lycka till med rehabiliteringen.
m.v.h. Erik / DK
Svar från Margareta Cortés 2013-10-14 21:58
Tack för din Danska hälsning. Känner för fösta gången på länge att nu kommer det här gå vägen. Längtar efter ett liv utan kryckor. Blir nog en Köpenhamnsresa bokad inom en inte alltför avlägsen framtid.
Aj och oj säger jag när jag ser skruvarna.Men vad skönt att skruvarna nu är utanför dig istället för inne i foten. Hoppas på en kvick och snabb återhämtning !
Svar från Margareta Cortés 2013-10-14 22:00
Ja du har så rätt, jag har haft ont och kan knappt tro att det är sant att de hatade skruvarna nu är borttagna. Stor skillnad redan nu.
Hoppas verkligen att skruvmejseln inte kommer inifrån foten, kvarglömd liksom.. Skönt att det gick bra!
Svar från Margareta Cortés 2013-10-14 22:02
Njae, skruvmejseln behövde jag, tack och lov, inte ha inne i foten men den behövdes för att få bort eländet. Hade nog sett kul ut på röntgenbilderna annars.
Så glad och lycklig att det är gjort nu. Underbart att inte ha ont.
Åhh grattis!! Vad skönt att bli av med järnet... Det går så att säga åt rätt håll, och du kan Skruva upp tempot.. om det nu behövs.. ;) Men en sak är säkert, jag kan aldrig bli läkare, jag skulle aldrig kunna skruva i en skruv i din eller någon annans fot... ajajaj.... :) God återhämtning!! //Peter
Svar från Margareta Cortés 2013-10-14 22:04
Skruva upp tempot ska jag minsann göra eftersom de nya såren läker ihop. Tror att kryckorna åker ner i källarskrubben redan om en och en halv vecka då stygnen tas. Verkar gå fort mot bättre tider nu och att slippa den hemska smärtan är underbart. Jag skulle nog inte kunna skruva i någons fötter heller, inte såga itu hälar heller.
Grattis till den efterlängtade operationen! Snart kutar du runt som värsta maratonlöparen!
Ha det gott!
Svar från Margareta Cortés 2013-10-14 22:05
Kanske inte har konditionen för ett maratonlopp men promenader lär det bli framöver.
Så underbart att slippa ha ont.
Hua, förstår att du haft ont! Hoppas så mycket att du snart inte har några krämpor och kan komma ut utan dina röda kryckor! Krya på dig i massor!
Svar från Margareta Cortés 2013-10-14 22:07
Hoppas innerligt att jag har den onda tiden bakom mig. Har njutit i fulla drag i dag och märkt att det går framåt med stormsteg. Ingen fot som är svullen som en fotboll och ingen tandläkarborr i foten, underbart.
Härligt att det är på väg åt rätt håll !
Inte kul att bära omkring på skrot.
ing-marie
Svar från Margareta Cortés 2013-10-14 22:09
Skrotet tror jag att jag ska bära omkring i fickan som någon slags maskot i fortsättningen. En påminnelse om att det finns massor att vara tacksam över.
Jag funderade faktiskt på hur det gått för dej och så hittar jag ett så positivt inlägg. Grattis och så kanske vi kan fotografera hägrar i vinter i Solna eller något.
Hälsningar Lena
Svar från Margareta Cortés 2013-10-14 22:18
Jag känner mig verkligen positiv i dag. Första dagen utan starka tabletter och utan tandläkarborr som försöker ta sig igenom foten. Svårt att förstå att det är sant och på riktigt. Kan redan gå lite utan kryckor så framtiden ser ljus ut.
Får väl ut och övningsköra bil snart, har inte kört på snart ett år. Först starren och så fel fot i paket.
Ser fram emot hägerfotografering eller något annat. Får ta och hamstra lite strömming, för modellarvode brukar hägrarna kräva. Bättre med strömming är stora fiskar som lätt hamnar på tvären som det blev för den här hägern. http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/312068.htm?set=mp
Inga smågrejer du hade i foten men nödvändigt ett tag ,lycka till med träningen.//blj
Svar från Margareta Cortés 2013-10-14 22:23
Det var nog tyvärr nödvändigt för att få allt på rätt plats men den senaste månadens lidande hade kunnat undvikas om vi inte hade dessa vårdköer. Sjukhusen har tagit fasta på att de inte behöver erbjuda hjälp förrän vårdgarantin på tre månader gått istället för att arbeta bort köerna som den garantin var tänkt för. Tyvärr så rider de lite på bestämmelserna. Erbjuder erbjuder en läkartid inom tre månader och så börjar en ny kötid på tre månader.
Men nu är det gjort och jag är så glad att slippa värken.
Härligt för dig att ha skruvarna utanför foten nu. Hoppas nu allt läker fort så du slipper bandaget också. Sedan kommer du snart flyga iväg någonstans gissar jag. Är det något ställe du inte varit på som du längtar mycket till.

Jag fick inte bandaget avtagit i dag för jag hade inte beställt tid utan kom med remissen. Så får man inte göra.
Sjuksköterskan lade så mycket tid på att hitta en tid till mig
så under den tiden hade hon hunnit ta av tum bandaget, klippa bort stygnen och tvätta rent.
Jag blir vansinnig på all tid som spills bort inom sjukvården.
Jag skall säga det till henne på onsdag.

Ha det nu gott natti natti...bäst jag lägger mig innan jag somnar vid datorn.....fast det har aldrig hänt. Underligt för jag somnade alltid vid TV:n förr i världen..
kramis Gun-Inger
Svar från Margareta Cortés 2013-10-14 23:40
Ja det känns verkligen helt underbart att fått bort skruvarna. Inget som skaver mer. Det stora bandaget fick jag ta bort i dag och har nu bara lite som skyddar stygnen. Dessa ska tas nästa onsdag och sedan tror jag att det känns ändå bättre. Tandläkaren med sin borr har flyttat ut och foten svullnar inte ens. Känns overkligt. Har t.o.m tagit mina första staplande steg utan kryckor i dag. Vill bara jubla. Hoppas du får ordning på ditt bandage och stygn också. Känns alltid skönare då stygnen är borta.
Jag har ett mål med träningen, ska boka en drömresa så fort jag känner att nu snart klarar jag av att gå längre sträckor ock på lite oländigare terräng. Måste klara av att gå tre timmar i ett sträck. Sedan bär det av. Landet börjar på B mer säger jag inte nu...;)
Men det är bra att ha ett mål på träningen för att inte tappa sugen då det börjar bli segt och motigt.
God natt, jag har faktiskt lyckas somna vid datorskärmen. Men får skylla det på värk och starka tabletter.
Gun-Inger Arvidsson 2013-10-15 22:49
Jag skall ta fram en kartbok och kolla allt på B.

På tal om att somna så när jag tog som mest medicin samt innan jag fick veta jag var glutenintolerant tror det var 2005...då somnade jag överallt så fort jag satte mig ner..
hos tandläkaren, hos min psykolog i väntrummet...på bio det var det värsta för jag hade snarkat också...naturligtvis hemma det var en hemsk period i mitt liv...skönt med allt man har bakom sig
för då kan jag ibland tycka det är sjuk humor ...
gia
Svar från Margareta Cortés 2013-10-15 23:55
Tänkte på en sak i dag och om just stämmer in på det du skrev om att ha det bakom sig.
Jag har känt mig så nöjd och glad nu när den hemska värken släppt och kom då på att om jag nu inte hade haft värken i foten av skrotet där och inte behövt gå och vänta på operationen och även då trott att det skulle vara väntan i två månader till utan fått min operation redan i juni och innan värken blev värre och värre. Då hade jag ju inte vetat vilken tur jag hade som slapp vänta två månader till och inte varit så här glad och nöjd av att slippa ifrån smärtan.
Då hade jag bara tyckt att det var en naturlig sak att bli av ned metallen. Konstigt livet är ändå.
Men nu kan jag få glädja mig åt något...;)
Ska bli kul att se om du prickar in rätt land.
Gun-Inger Arvidsson 2013-10-16 21:54
Just det du skriver nu att livet är underligt ibland kommer mig att tänka på en annan sak. Jag och livskamraten har blivit sår rädda om varandra och uppskattar varje dag vi får leva tillsammans.
Det beror på att vi miste vår bästa vän Annandag jul 2012. Han fick tre månader på sig att leva från besked om cancer i bukspottskörteln som gett massor metastaser.
visst är det hemskt att vi inte varit så rädda om varandra tidigare.
Hi hi nu har jag stygnen av på tummen så jag slipper också ha ont i den.
sov gott på er.
Svar från Margareta Cortés 2013-10-16 22:27
Grattis till att stygnen är borta, jag har en vecka kvar med mina. Kom i en normal sko i dag men stygnen på hälen skaver för mycket för att kunna gå med den så jag längtar tills de är borta. Jo vi tänker nog inte på att vara rädda om varandra på det sättet då vi är mitt uppe i livet och det rusar på runt om oss men jag vet hur skört det är och hur någon plötsligt bara är borta. Miste en dotter för fyra år sedan och hela tillvaron brast och livet blev sig aldrig mer likt.
Var rädd om dig. Kram