Snart kanske jag kan springa
Springa var kanske lite överdrivet, men snart kan jag nog gå som de flesta andra människor utan att behöva mina kryckor. Visserligen får jag komplimanger för att mina kryckor är så snyggt röda men nog längtar jag enormt nu tills kryckorna ska bli förpassade till någon källarskrubb.
I onsdags kom jag hem från sjukhuset efter att äntligen ha fått min operation gjord. Så som jag har längtat och så glad som jag blev för det telefonsamtalet om att nu var det dags för mig. Hade innan fått veta att det var tre månaders kö till operationssal och jag kunde bara få komma tidigare om någon tackade nej till sin operation. Har funderat lite på just det, för nu när de ringde så skulle jag få komma nästa dag om jag kunde tänka mig att en annan läkare opererade. Klart jag kunde tänka mig det. Hade ju så ont. Men då var det antagligen inte operationssalen som det var kö till utan till min läkares operationstider.
Hur som helst, nu är det gjort och jag kom hem samma dag med foten i ett paket. Förra gången jag opererades var det min födelsedag så att få paket då var mer naturligt, nu fick jag ett snyggt paket ändå.
Läkaren var snäll och sparade skrotet åt mig. Känns faktiskt lite skönt att kunna titta på det och veta att nu sitter det inte inne i foten och skaver och gör ont. Det som gjorde ont var den lilla plattan och de små skruvarna som satt ovanpå foten. De små skruvarna är 2,8 cm. Där kändes det som om jag hade en tandläkarborr som jobbade dygnet runt.
I dag är det fjärde dagen efter operation och jag fick leka sjuksyster och skala av det yttre bandaget.
Såg ju riktigt fint ut där inunder. Ett hål ovanpå foten och...
...ett litet hål i hälen. Det som är mest fantastiskt är att nu när smärtan efter de nya såren lagt sig så har jag nästan inget ont. Känns lite overkligt att det är gjort och att inte ha så ont. Snart kan nog jag också ta mig ut fånga världen på bild.
Kameran här var den som finns i min Ipad.
Nu ska jag skriva klart de sista blogginläggen från Sydkorearesan. Det här skrev jag mest bara för att jag är så glad över att sluppit den hemska smärtan och operationen äntligen är gjord.
Må dina ben snart bli fulla med spring!
Nu återstår bara träning och träning.
Ha en fortsatt fin återhämtning av "springet i benet"
Ingemar
Jag är lite harig för sår och annat, och tittar lite hastigt på dina bilder på foten... ;-)
Men oj så mycket skrot du haft i den!
Kanske väger mindre nu när skruvar och metall är borta..;)
Så glad att slippa vänta tills nov-dec.
Marianne
Men du har rätt, att slippa ha som en tandläkarborr i foten, känns fantastiskt. Dessutom verkar det inte som om den svullnar så mycket nu.
Lycka till utan skruv.
Ha en fin dag
Bob
Är sååå glad i dag för det är första dagen utan starka tabletter och knappt något ont.
m.v.h. Erik / DK
Så glad och lycklig att det är gjort nu. Underbart att inte ha ont.
Ha det gott!
Så underbart att slippa ha ont.
Inte kul att bära omkring på skrot.
ing-marie
Hälsningar Lena
Får väl ut och övningsköra bil snart, har inte kört på snart ett år. Först starren och så fel fot i paket.
Ser fram emot hägerfotografering eller något annat. Får ta och hamstra lite strömming, för modellarvode brukar hägrarna kräva. Bättre med strömming är stora fiskar som lätt hamnar på tvären som det blev för den här hägern. http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/312068.htm?set=mp
Men nu är det gjort och jag är så glad att slippa värken.
Jag fick inte bandaget avtagit i dag för jag hade inte beställt tid utan kom med remissen. Så får man inte göra.
Sjuksköterskan lade så mycket tid på att hitta en tid till mig
så under den tiden hade hon hunnit ta av tum bandaget, klippa bort stygnen och tvätta rent.
Jag blir vansinnig på all tid som spills bort inom sjukvården.
Jag skall säga det till henne på onsdag.
Ha det nu gott natti natti...bäst jag lägger mig innan jag somnar vid datorn.....fast det har aldrig hänt. Underligt för jag somnade alltid vid TV:n förr i världen..
kramis Gun-Inger
Jag har ett mål med träningen, ska boka en drömresa så fort jag känner att nu snart klarar jag av att gå längre sträckor ock på lite oländigare terräng. Måste klara av att gå tre timmar i ett sträck. Sedan bär det av. Landet börjar på B mer säger jag inte nu...;)
Men det är bra att ha ett mål på träningen för att inte tappa sugen då det börjar bli segt och motigt.
God natt, jag har faktiskt lyckas somna vid datorskärmen. Men får skylla det på värk och starka tabletter.
På tal om att somna så när jag tog som mest medicin samt innan jag fick veta jag var glutenintolerant tror det var 2005...då somnade jag överallt så fort jag satte mig ner..
hos tandläkaren, hos min psykolog i väntrummet...på bio det var det värsta för jag hade snarkat också...naturligtvis hemma det var en hemsk period i mitt liv...skönt med allt man har bakom sig
för då kan jag ibland tycka det är sjuk humor ...
gia
Jag har känt mig så nöjd och glad nu när den hemska värken släppt och kom då på att om jag nu inte hade haft värken i foten av skrotet där och inte behövt gå och vänta på operationen och även då trott att det skulle vara väntan i två månader till utan fått min operation redan i juni och innan värken blev värre och värre. Då hade jag ju inte vetat vilken tur jag hade som slapp vänta två månader till och inte varit så här glad och nöjd av att slippa ifrån smärtan.
Då hade jag bara tyckt att det var en naturlig sak att bli av ned metallen. Konstigt livet är ändå.
Men nu kan jag få glädja mig åt något...;)
Ska bli kul att se om du prickar in rätt land.
Det beror på att vi miste vår bästa vän Annandag jul 2012. Han fick tre månader på sig att leva från besked om cancer i bukspottskörteln som gett massor metastaser.
visst är det hemskt att vi inte varit så rädda om varandra tidigare.
Hi hi nu har jag stygnen av på tummen så jag slipper också ha ont i den.
sov gott på er.
Var rädd om dig. Kram