och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

Slussen

Vi närmar oss det stora kraftverksbygget på Donau.

För att komma vidare här måste vi slussas. Inte en utan två gånger. Det finns en sluss på var sida om kraftverket. Vi hänvisas till slussen som ligger på den serbiska sidan. Den är öppen och det är bara att köra in.

Slussarna består av en dubbelkammare som är 340 meter lång, 34 meter bred och  en fallhöjd av 2×16 meter.

Det tar en stund att slussas genom två kammare. Portas ska sänkas och öppnas så att vattnet är där det ska vara.

På den serbiska sidan ser vi att den Jugoslaviska jätteflaggan och Titos namn finns kvar.

Sakta, sakta sjunker vi nedåt inne i slussen.

Innan vi kommer för långt ner hoppar en besättningsman av och lägger betalningen i brevlådan, som står på kanten av slussen.

Ser också att vi har några åskådare, fast de är mer upptagna av varandra än på oss som slussar.  

Nere i hytten är utsikten ganska begränsad nu.   

Vi försvinner längre och längre ner, besättningsmännen håller koll på alla rep och trossar.           

Nu är vi nästan ända nere.

Flera fåglar flyger runt här nere och hittar tydligen lite matnyttigt.

Porten framför oss börja sänkas ner och en smal springa öppnas.

Öppningen blir större och...

...större och nu kan vi åka igenom. Tack vare att porten sänktes ner kommer det inga vattendroppar på oss.

Här kan vi även kika in till maskineriet. Gubbarna där inne ser inte så stora ut.

Kuggarna och alla kablar längst in ser mer ut som ett konstverk.

Vi är nu ute kommer in i nästa och sista slussen.

Kan nu se kraftverksportarna. Kraftverket här sägs vara det femte största i världen, jag har inte kollat om det är riktigt men den har 12 aggregat och producerar ca 11 TWh.

Det skvalpar över lite vatten då och då. Nackdelen med kraftverket, förutom  vattenhöjningen som gjorde att flera byar och öar försvann under vattenytan så har fiskenäringen förstörts. Ingen tänkte på att bygga en trappa för fisken vid sidan av bygget så nu kan inte stören ta sig uppför floden för att fortplanta sig.

Det verkar inte bekymra dem som fiskar nedanför.

Nu börjar det bli ganska mörkt och vi ser att kapten är ute och håller koll, låter honom sköta resten av slussandet och drar oss tillbaka för att äta middag.

Inlagt 2022-10-22 15:45 | Läst 1323 ggr. | Permalink

"Det är så trevligt att få följa med på din resa. Kände igen en del bilder i förra bloggen - Järnporten. För ett tag sedan sändes en intressant programserie i Kunskapskanalen "Motströms på Donau" och därifrån kände jag igen en del vyer, stenansiktet och dess historia, mm. Likaså nämndes ön som dränktes och öbornas öden. Det rörde hjärtat. Fördelen med dina bloggar är, att man kan enkelt titta igenom dem många gånger och då se mer detaljer. Och jisses så stor den där hallen är där slussningen sköts. Tack för ännu ett avsnitt av ditt/ert äventyr på Donau. Mvh Christina"


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
Spännande med slussning, det är mycket vatten som ska förflyttas där. Tror du inte det är ett konstverk, det ser ju inte ut att kunna vara till något vettigt. Intressant att få vara med på din resa
Svar från Margareta Cortés 2022-10-24 10:57
Tack Peter!
Såg bara in i det rummet för en kort sekund.
Det var en intressant slussning
Högintressant reseberättelse tycker jag! Tror också att det som ser ut som ett konstverk är ett konstverk.

11 TWH per år är mycket! Jag slog upp Sveriges största vattenkraftverk, Harsprånget, det ger 2 TWh per år.

(Surfade vidare och hittade ön som dränktes, Ada Kaleh. Oj oj oj vilken hístora ön hade, vilka öden invånarna genomgått.)
Svar från Margareta Cortés 2022-10-24 11:00
Tack Måns!
Det är ett enormt kraftverk. Blir mycket el där.
Vi läste om den ön före resan, finns en del bilder på nätet. Många som bodde efter sluttningarna var också tvungna att flytta.
Det är så trevligt att få följa med på din resa. Kände igen en del bilder i förra bloggen - Järnporten. För ett tag sedan sändes en intressant programserie i Kunskapskanalen "Motströms på Donau" och därifrån kände jag igen en del vyer, stenansiktet och dess historia, mm. Likaså nämndes ön som dränktes och öbornas öden. Det rörde hjärtat.
Fördelen med dina bloggar är, att man kan enkelt titta igenom dem många gånger och då se mer detaljer.
Och jisses så stor den där hallen är där slussningen sköts.
Tack för ännu ett avsnitt av ditt/ert äventyr på Donau.
Mvh Christina
Svar från Margareta Cortés 2022-10-24 11:03
Tack Christina!
Det var en enormt stor sluss, vårt lilla kanalbåt låg i ena hörnet bara.
Sorgligt med alla som miste sina hem då.
Det här var ju lite mer spännande än man normalt förknippar med "Slussen". Jag har nog aldrig sett bilder från en sluss som tar så stora båtar. Konstverket med kuggarna och hjulen är jätteläckert. Trist att man inte tänkte på fiskarna då man skapade dessa byggnadsverk. Tredje bilden från slutet är imponerande men en liten fisktrappa kan man ju tycka att de kunde har kostat på.
Hälsningar Lena
Svar från Margareta Cortés 2022-10-24 11:05
Tack Lena!
Den slussen var verkligen stor, vår lilla kanalbåt fyllde inte upp så mycket där.
Tråkigt att de inte tänkt på en fisktrappa
Vet inte om det går att fixa i efterhand.
Vilken spännande grej med slussningen! Tråkigt med stören som inte kan nå sina lekplatser och tråkigt för alla byar och barndomshem som ställdes under vatten. Toppenblogg!

MvH
Johnny
Svar från Margareta Cortés 2022-10-24 11:09
Tack Johnny!
Fick uppleva mycket på den resan, lärde mig massor.
Jo en fisktrappa borde de kunnat fixa.