Sakya, Tibet.
Färden går nu vidare mot Sakya, vi har en körsträcka på 157 km framför oss, i ett mycket varierande landskap. Det är ett kargt landskap med mycket lite växlighet. Ordet stenöken har fått ett ansikte.
På de här höjderna ska man dricka mycket och ibland behövs det även tappas ur. Herrarna har inget större problem de har bara att vända ryggen till.
Det är värre för oss damer när man inte kan hitta en buske på flera mils håll.
Det ser ut som om vi är på väg in i ett oväder. Men vi hade tur, vi och ovädret valde olika vägar.
Under hela sträckan på vår bilfärd från Lhasa har vi sett små milstenar med siffror på. Det är sträckan i km fråm Shanghai som är uppmätt. Nu har vi kommit 5000 km bort från den staden och det är tydligen en viktig sak att sätta upp en stor minnessten för.
Trots att vi får färdas i bekväma bilar är jag trött hela tiden, det och aptitlösheten vet jag beror på den höga höjden som vi är på. Jag tror inte att jag skulle ha orkat cykla här, men det finns det folk som gör. Tittar man riktigt noga, på vägen i den här bilden, så kommer det två cyklister kämpandes uppför backen.
Cyklisterna och även vi är på väg upp till Yong La passet som ligger på 4.520 m.ö.h
Ingen dålig utsikt här uppe. Förstora gärna, då ser man även att det som ser ut som stenar är får.
Som vid alla pass är det mängder av böneflaggor.
Min man föreslår att jag ska ta en bild ovanifrån över alla flaggor, jag tittar upp mot höjden och inser att den lilla kullen orkar jag bara inte bestiga. Svårt att förklara men man är väldigt trött hela tiden och en liten kulle, som man utan tvekan skulle ha gått upp på där hemma, käns helt övermäktig.
Jag räcker över kameran till maken, så den här bilden är hans.
Jag tog bilden underifrån istället.
I vattenpölarna låg bönelapparna och flöt.
Nu är det inte så långt kvar till Sakya där vi ska sova i natt.
Sakya ligger inte vid stora huvudleden så vi svänger av på en mindre väg.
Här ska vi sova i natt........
Det är kallt, även inomhus, så i natt blir det underställ under pyjamasen och vinterjacka på i matsalen. Blir upplysta om att här i stan så härskar hundarna på natten, öronproppar rekommenderas för att utestänga deras skällande. Jag känner att öronpropparna skulle jag vilja stoppa i näsan i stället. Det luktar illa även här.
Nu har vi i alla fall kommit underfund med varför det luktar kloak, problemet kommer härifrån.
De glömde något väsentligt då de byggde hotellet....VATTENLÅS.
Eftersom det är nästan lika kallt ute som inne, och det inte luktar utomhus, så går vi ut.
/Anna
/maria