Sacsayhuamán och Cusco Q'inqu .

Ruinerna av Sacsayhuamán är en befästningsliknande anläggning från Inkariket. Anläggningen är konstruerad av stora stenblock som är släthuggna med stor precision och den är utan tvekan den största incaruinen utanför Machu Picchu.

Sacsayhuamán konstruerades troligtvis ursprungligen av militära skäl med avsikten att försvara sig emot de invaderande stammar som hotade Inkariket, men moderna forskare tror att detta var ett bostadsområde för rika adelsmän som hade stora hus, tempel och torg för religiösa ceremonier. Byggandet påbörjades av inkan Pachakutiq, byggandet av fortet lär ha tagit 50 år.  Pachakutiq står som staty på torget i Cusco.

Konstruktionen i sig är märklig med de enorma stenblocken som fortet består av. Uppifrån ska det se det ut som huvudet på en puma, där staden Cusco ska likna själva pumans kropp. Inte så konstigt då att det finns en fontän nere i Cusco med en pumafamilj.

Ruinens sicksackväggar är byggda med några av de största stenarna som finns i ett av inkatidens byggnader. Den första nivån av muren i fortet är tillverkad av stora stenblock som är monterade tillsammans med absolut perfektion .

Det största stenblocket är 9 x 5 x 4 meter och vikten har beräknats till 360 ton. Det är den här hörnstenen.

Några av stenarna visar fördjupningar som kan ha tjänat ett syfte i byggprocessen, sådana som syns i nederkanten av stenen till vänster.

Grundmuren i fortet är tillverkat av kalksten som hämtades från ett stenbrott som ligger över 15 km bort. Med bara naturfiberrep, stenhammare och mejslar av brons måste det ha varit en enorm uppgift att forma till dessa block i så perfekt passform. Många liv lär ha gått till spillo i arbetet med att bygga fortet.

Går man upp på de högre nivåerna av fortet så får man en vidsträckt utsikt över staden Cusco.

I dag kan man bara se rester av konstruktionen och endast omkring 20 procent återstår. Redan på kolonialtiden monterade spanjorerna ner murarna för att konstruera hus och kyrkor i Cusco så av de tre torn och de andra byggnaderna som fanns uppe på tredje nivån av fortet  finns det bara lite rester kvar. 

Inte så långt ifrån Sacsayhuamán ligger Cusco Q'inqu. Det är ett lite speciellt Inkatempel som är uthugget ur en stor sten.

Templet kallas också för Qenko som betyder labyrint. Det var de spanska conquistadorerna som kallade platsen för det på grund av de underjordiska gångarna som är i form av just en labyrint.

Här nere i gångarna finns det uthuggningar i berget som ser ut som altare, troligtvis kan dessa ha varit en plats för mumifiering.

Men det exakta syftet med platsen är inte känt.

Vi kommer ut ur gångarna till ytterligare en plats med utsikt ut över staden Cusco...

 en liten skogsdunge...

och en bergssida som skulpterats ut till trappsteg och sittplatser.

Nu har vi sett Cusco från ovan och det är dags att besöka själva staden också, på vägen dit passerar vi en liten by med fina reliefer på husväggarna.

Någon kommer hem med bussen och har köpt med sig blommor.

En liten tös leder sina hästar till betet.

Och vi fortsätter till Cusco.

2017-01-06 11:18   Vibybo

Som vanligt vackert och lärorikt reportage. Det där med att bygga nya hus av gamla har folk gjort i alla tider. Värre är, att en del bönder i byn där jag bor, plockade ned några stensättningar från forntiden för ungefär 80 år sedan. Stenarna användes till grundläggning av lador.

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2017-01-07 12:54

Tack Stefan!
Att man gjorde det då spanjorerna kom till Peru är mer förståeligt än att folk gjorde det för 80 år sedan.
Även om det är sorgligt att så mycket av det som spanjorerna ansåg vara hedniskt så är det så synd att så mycket gick till spillo av deras historia. Tänk alla vackra guldföremål som bara smältes ner.

Svara

2017-01-06 11:29   lersaker

Fina bilder och intressant text, den här platsen verkar vara väl värd ett besök och gör mej nyfiken!! Spännande med de olika gångarna i klipporna!

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2017-01-07 12:54

Tack Anne-Sophie!
Peru överraskade mig och jag är säker på att du skulle uppskatta en resa dit.

Svara

2017-01-06 11:43   Sten Björklund

Fint berättat om en värld som åtminstone jag vet väldigt lite om. Vilket enormt arbete men även kunskap om dessa byggnader av sten. Måste även ha varit stor skillnad för människor före och efter spanjorernas ankomst.
Sten

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2017-01-07 12:58

Tack Sten!
Tyvärr så får man gissa om så mycket från Inkatiden.
Inkaindianerna hade ju inget skriftspråk och spanjorerna utrotade så stora mängder av folk att berättelserna försvann.
Indianerna var så vänliga av sig så de förstod inte att spanjorerna kom med onda avsikter.

Svara

2017-01-06 13:19   Stican

Det är imponerande byggnadsverk som Inkafolket har presterat och som du beskriver med så primitiva verktyg. Roligt att ta del av allt detta i din text och fina bilder.
Ha det gott/Stig

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2017-01-07 13:00

Tack Stig!
Det var helt otroligt vilka byggnader som de klarade av att bygga med de redskap som fanns då, nu klarar vi inte av att bygga broar ens som håller.

Svara

2017-01-06 15:21   Bjarne

Tänk vad de kunde bygga med stora stenblock! Wow! Spännande med bebyggelsen som klättar på bergssidorna också.
Hälsningar, Bjarne

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2017-01-07 13:01

Tack Bjarne!
Ett så spännande och intressant land är Peru.

Svara

2017-01-07 01:39   EGW

Ett fint bildreportage och en intressant text. Man blir imponerad av vad inkakulturen åstadkom, men samtidigt funderar jag över de sociala förhållandena i deras rike. Var det slavarbetare från andra folk som jobbade med stenhuggeriet? Jag undrar om något är känt av deras religion och tempelceremonier. Sysslade de med människooffer? Jag hör inte till dem som tror att det var bättre förr.

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2017-01-07 13:12

Tack Ernst!
Vad jag vet och har läst mig till så hade inte inkaindianerna slavar.
Visserligen finns det inga skrifter från inkatiden eftersom de inte hade något skriftspråk. Spanjorerna gjorde även sitt bästa med att utplåna indianerna. En hel del slog de ihjäl, men ofta räckte det att andas på dem för de hade inget immunförsvar mot våra förkylningar, influensor och mässling. En sådan sjukdom var ofta dödlig.
Människooffer hade de, det har konstaterats från utgrävningar.
Det var ofta inte bättre förr, men jag tror nog att inkaindianerna hade det bättre före innan Pizarro kom med sina conquistadorer.

Svara