Ödlor och ingen soluppgång.
Får väl hoppas på att jag inte gör någon besviken, visserligen steg vi upp mitt i natten. Nästan i alla fall, om man kan räkna klockan fyra som natt. Mörkt var det ändå. Åkte iväg till sanddynerna och hoppades på att molnen skulle skingras, men tyvärr det blev ingen sol, bara regn. Åter till vår Camp och sov lite till. Vädret växlar snabbt i dessa trakter och innan det var dags för frukost hade vi klart väder igen. En liten skalbagge hade sökt skydd inne i vår Ger, förevigade den innan den förpassades ut i solen.
Efter frukost passade vi på att ta en promenad och jag upptäckte att alla de ödlor dom kilade runt våra fötter så var de ganska då olika.
En del var smala och smärta, andra lite platta och en del riktigt knubbiga.
Men nu var vi egentligen ute på promenad och få vi gått en bra bit kom vi fram till en bosättning.
Att de valt denna karga plats, mellan två sandberg, till att bo på berodde nog på att där finns en brunn.
De arbetar för fullt med djur och brunn, så vi går inte fram och stör dem utan fortsätter upp på sandberget.
Långt där borta ligger vår camp.
Ser att två personer har valt samma promenadväg som vi, fast de gick inte lika långt dom vi utan vände om.
Tror ingen har missförstått att jag är fascinerand av dessa vidder och färgskiftningar i sanden.
Låter bilderna tala för sig själv ett tag, behövs ju ingen förklarande text.
Solongo fick ofta vänta på oss på vägen upp, måste ju hinna fota också.
Hälsn!
Då är vi ense där.
Öven om landskapet kunde uppfattas som enahanda så varierade det på sitt sätt ändå.
Ödlor fanns det gott om och då man väl började titta lite närmare på dem så var de väldigt olika.
//GöranR
Så mycket samma med sanden , men mönstren varierade i det oändliga. Sol och skugga skapade mönster.
Först såg alla ödlor så lika ut, mdn tittar man närmare och lyckas få de där små krabaterna att stanna upp lite så var de så olika.
Undrade många gånger vad de åt där ute i sanden.
Ja även i sanden i Namibiöknen fanns det både skalbaggar och ödlor.
De andra två tröttnade nog ibland på mig då jag så ofta ville stanna upp med kamera.