Nästa fas på min annorlunda resa.

Hinner inte vara hemma så många dagar innan det är dags för nästa operation. Tre dagar efter att jag kommit hem är det dags att ta bort den grå starren på första ögat. Det jobbigaste då är att hoppa på ett ben nedför trappen här hemma och till bilen. Har inte riktigt hunnit hämta krafterna.

Men är det någon som ska göra den operationen och är orolig så är det absolut inget att oroa sig för. Det gör inte ont och är inte obehagligt, dessutom går det så fort. Var på väg hem igen efter en och en halv timme och då hann personalen med en kaffepaus också. 

Jag ser lite suddig i några dagar och första dagen är pupillen ganska stor.

Njuter av att vara hemma fast jag kan inte göra så mycket eftersom jag ska ha foten i högläge mest hela tiden. Jag kan i alla fall se femmilen på TV.

Dagarna går och jag behöver inte så mycket piller längre, vilket är skönt. För många kan det säkert låta som en toppentillvaro att få ligga och vila så mycket, kan säkert kännas så ett tag, men inte hela dagen och framför allt inte alla dagar i veckan...det blir ganska enformigt och långtråkigt. Tur att jag har goda vänner som hälsar på då och då så vi kan prata bort en stund.

Efter tre veckor ska jag  på återbesök, ta bort både gips och stygn.  Har lite otur att det är just den dagen som de har drabbats av datahaveri på sjukhuset. Väntetiden för att komma in är en timme, men jag är inte ensam om att drabbas och fördelen är att folk börjar prata med varandra i väntrummet.

När det så är min tur kommer motorsågen fram, tur att det inte är så stor klinga på den. Lite läskigt är det ändå för tänk om den skulle nå ända in till foten... ;)

 Å så fram med det stora verktyget och bända isär gipset.

Foten är fri. Ser att tiden tickat iväg, jag hade tid kl. 14:20.

Så är det dags att börja ta stygnen. Om du är lite känsligt lagd så hoppa över de följande bilderna.

Jag tittar något förundrat på min egen fot. Den ser mer att höra hemma på en utomjording och jag undrar om det kommer att bli en riktig fot av det där.

Efter att stygnen är tagna får jag ett nytt bandage. Det är stort och är i plast ser mer ut som om jag fått en robotfot nu.Jag tar min konstiga fot och hoppar iväg till sjukgymnastiken där personalen jobbar på övertid p.g.a datathaveriet. Jag får ett, i mina ögon, mycket avancerat gymnastikprogram, som mest går ut på att vifta på tårna och vicka på vristen. Nu ska jag hem och vifta på tårna och böja på fotleden. Mer än så klarar jag inte. Har nu tre veckor på mig till nästa återbesök och då får jag kanske börja belasta min fot lite. I övrigt så blir det att vifta på tårna och ha foten i högläge .

Alla bilder är tagna med mobilkameran (utom den sista som är tagen med Canon G 10) de flesta utan blixt, orsaken till det är att det är fotoförbud på många ställen på sjukhuset och ingen verkar bry sig om det är en telefon du plockar upp. Suddigheten beror nest på att jag var tämligen darrig på hand. Det är jobbigt att hoppa på kryckor då man inte är van.

2013-03-25 11:13   Arne Bivrin

Härligt att se att det går framåt, Maggan!

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-03-25 12:36

Alltid något att glädja sig åt även om det går långsamt.

Svara

2013-03-25 11:18   pic-tor

Det verkar ha varit en rejäl fotoperation du genomgått. Hoppas nu att dina tåviftningar och fotledsböjningar gör susen så att du snart är på benen igen. Intressant och "modigt" bildreportage.

/Torbjörn

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-03-25 12:39

Blev en rejäl omstuvning där inne i foten och det känns.
Kanske inte å modigt med blogg men jag behövde något att göra och så kan jag behöva ett minne att se tillbaka på då jag nästa vinter tänker börja klaga på vädret.

Svara

2013-03-25 11:42   Gunte

Önskar dig ett snabbt tillfrisknande..
Mvh/Gunte..

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-03-25 12:40

Tack Gunte, behöver att glada tillrop nu när tålamodet börjar svikta.

Svara

2013-03-25 12:09   Peter-L

Oj, vad har du gjort? Ser ju lite läskigt ut, men hoppas att du bättrar på fot och öga!!
Välgångshälsningar (hmmm blev ju nästan lite humor där) //PeterL

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-03-25 12:43

Turligt nog så har jag inte varit är och karvat själv det är nog min ortoped som gjort det mesta ...;)
Hoppas han inte bara slant med kniven utan visste vad han pysslade med.
Väntar med spänning på då jag får klartecken till att börja belasta och se om foten håller.

Svara

2013-03-25 14:38   janf3208

Det där var en riktig operation med ett jobbigt efterspel.
Jag hoppas verkligen att du snart får en normal rehab i hemmt!

janf

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-03-26 11:43

Hemma är jag men kommer inte så långt från sängen och inte så långa stunder heller än på ett tag. Högläge annars svullnar foten så att det känns som om den spräng. Men bara tiden få gå så sk det nog bli bättre.

Svara

2013-03-25 15:01   Mikael Sundberg

Hoppas att du tillfriskar dig snabbt :) Allt gott

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-03-26 11:44

Tack Mikael, inte så ofta man vill att tiden ska rinna iväg, men nu gör jag det.

Svara

2013-03-25 18:59   Ewa Kirjavainen

Jag avundas dig inte, men det ska ju bli bättre på alla sätt efter alla besök hos doktorn!
Hoppas att allt går väl och att du mår bra!
Ewa

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-03-26 11:45

Börjar nästan undra om det här var värt all smärta, men jag hoppas att det blir en normal fot av det hela.

Svara

2013-03-26 10:15   Syssy M Jaktman

Jösses vilka bilder, blir lite yr av dem eftersom jag är av den blödiga typen.
Det var inget dåligt ingrepp. Hoppas Du blir bra snart, förstår att det kräver
mycket träning. Mycket trevligt reportage Margareta. Jag läste även hur Du
fick kallelesen o hur Du infann Dig på ooperationen på Din födelsedag.
Ja, det var mycket på en gång.

Lycka till med rehabiliteringen. Och Glad Påsk på Dig!
Hälsar
Syssy

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-03-26 11:48

Tack Syssy! Gott om tid att läsa blogginlägg har jag nu och dina bilder i det senaste njöt jag verkligen av.
Foten vilar högt för att undvika svullnad och ont och jag väntar tiden ut tills jag kan få börja träna på riktigt.
Glad Påsk till dig också.

Svara

2013-03-26 23:12   Gun-Inger Arvidsson

Denna resa du gjort är inte av det slag du brukar göra. Jag hoppas nu att allt går vägen så det läks bra så du slipper mer onödiga resor till sjukhuset. Jag är så glad de fixat med synen till dig också.

Snart kan du säkert ta en liten tur utanför huset.
Jag måste säga vi har ingenting som kommit upp mer än idag 5 mm av några krokusblad.
Hade jag varit som dem hade jag krupit ner i marken igen.

Dina bilder du tagit är bra du lägger ut så får många se hur hemskt det är när man blir opererad likaså att det läks med tiden och du visar väl då ditt ben igen.
Ha det nu så bra du kan och vila
Gun-Inger

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-03-27 13:02

Behövde inte åka så långt för att göra den här resan heller, fast den blir lite längre än de resor jag görningen vanliga fall. Jag återkommer då det finns något mer om händer på min resa, just nu är det bara att vänta och se tiden an tills det är dags att få börja träna. Ska få mitt andra öga opererat nästa vecka, ska bli skönt att få det överstökat och även komma ut lite då.

Svara

Gun-Inger Arvidsson 2013-03-27 21:20

Vad skönt att höra att du slipper vänta längre på den operationen.
Sköt nu om dig väl
Gun-Inger

Svara

2013-04-05 23:47   Weronica Lindholm

Jösses och jag skrattade även lite, själv har jag sedan 2008 opererat fot och knä 6 gånger så jag känner riktigt din tristess! Varför orerade du dig?

Måste även säga att du har mycket att minnas då du blir gammal och uttjänt i tv soffan, som jag men jag ser detta med foto mer som bildkonstform.

Och en fråga till, då jag gick in på din profil så fick jag se denna text då jag läste din presentation
( " Kul att du hittade hit Weronica Lindholm,
Titta runt bland mina bilder och skriv gärna en kommentar . Det uppskattar jag!" )

Hur fick du till det, vill också ha så!

Önskar dig all välgång och framtid.

Mvh
Weronica

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-04-06 00:08

Hoppas jag slipper undan med en operation i var fot. Den andra fixades 2007 men var inte lika jobbig som den här. Orsaken till op. var att ledbandet var slut och foten fallit ihop med smärta som följd. Får hoppas på en smärtfri fot i framtiden, bara en vecka till så får jag börja träna och då blir det inte lika långtråkigt. Ska se om jag via min iPad klarar av att kopiera raderna som du sedan kan lägga in din presentation på din sida. Sänder den via mail isf.

Svara

Weronica Lindholm 2013-04-06 00:26

Sänd gärna ang välkomsttexten hit [email protected]

Hoppas du är fri från smärta snart om inte så pass att du kan orka fortsätta din genuina och fina arbete och intresse. Jag har opterat ledbandet 2 gånger, knä 4. Ledbandet krossat, korsbandet främre fortfarande av, inga meniskar kvar alls och allt detta skedde på 20 minuter. En grusgång liggandes med en påtänd Knarkar- Apa som aldrig höll på att få nog. Nåväl man måste kämpa vidare. Ibland kan det göra gott att skriva av sig eller kanske väckas andra vardag så de är tacksamma att de kan eller så även att man själv får höras av andras liv som kommentar under en blogg. Jag skrev denna blogg för en tid sedan. http://www.fotosidan.se/blogs/weronica-lindholm/mitt-egna-raw-och-macro-pa.htm

Kram och må så gott du kan.
Jag följer dig gärna och ser hur det går för dig

/ Weronica

Svara