och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

Järnvägar och rostiga bilar.

Upptäcker att det finns en järnvägsstation i Brösarp.

Fast det var nog länge sedan det gick några reguljära tåg här, men fika kan man göra här men troligtvis bara under turistsäsongen, inte i juni då vi var där.

Såg i alla fall en fin emaljerad skylt.

I dag styr vi kosan söderut. Första stopp tar vi på en plats som vi blåste förbi utan att stanna förra gången vi åkte här. Såg skylten då men hade tider att passa så vi sa nästa gång stannar vi. Nu är nästa gång.

Stor tydlig skylt hade platsen, men för att se den fick man krypa in bakom en stor tysk husbil.

En pil visar åt vilket håll vi ska gå, den anvisningen följer vi.

Vägen mot platsen vi ska till är  snitslad med bildäck.

Efter ett tag kommer den första bilen. Den ser inte ut att ha rullat på ett bra tag och skulle nog inte gå igenom någon bilbesiktning utan att få en massa anmärkningar.

Efter ett tag så börjar det bli fler och fler bilvrak som kantar vägen.

Jag tänker inte ge mig på att gissa märken eller årsmodeller på de här bilarna, fast det här tror jag är en Ford Anglia. I övrigt nöjer mig mest med att titta och fota. Alla detaljer, på bilarna verkar vara bortplockat för länge sedan.

Här vid Kyrkö Mosse bodde förr en man som hette Åke. Från början ägnade han sig åt torvbrytning. Fanns lite information om honom där på plats.

Det här huset kallas för Åkes hus.

Fast det huset ser ganska litet men kan vara det han bodde i för hans hus var på tolv kvadratmeter, bakom den här traktorn ser det ut att finnas rester av ett annat hus.

Det finns även en bild på Åke som Kerstin Bengtsson tagit. Kerstin Bengtsson berättar också om hur hon upptäckte den här platsen.

 

Ser att hon tagit sin bild bredvid den här bussen.

Jag går runt lite och tittar på alla bilar som finns här. Ser inte alla för de är utspridda på ett stort område och det finns ungefär 150 stycken.

På en av skyltarna finns ett citat, "Av jord är du kommen. Jord ska du åter bli". Så ser det ut också vid en del bilar, de är på väg att bli ett med jorden.

Gissade först på att det här var en blå folkabubbla, en sådan som var min första bil, men har säkert fel för den liknar mer en Citroën.

En bil av äldre modell är det i alla fall, för den har haft körriktningsvisare. En sådan som man fällde ut.

Finns många detaljer att fördjupa sig i om man vill, tändstift och kolvar.

En blå kabel.

En bilfront.

Ett S-märke.

Lite fjädrar.

Några dörrar har hamnat i en tall.

Här kan man gå runt en hel dag och hitta nya motiv hela tiden, Men vi ska vidare.

Inlagt 2023-07-08 12:41 | Läst 3222 ggr. | Permalink

"Ja dit har man haft sina turer till men det blir mer och mer slitet och nedbrutet för varje gång. Många fina detaljer här som väl är det man får inrikta sig på i framtiden. Tyvärr har en viss vandalism förekommit vilket är bedrövligt. HaD/Gunte.."


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
Jo där var jag för några år sedan...men jösses så sletna dom är nu.
Bra dokumenterat och nog undrade man lite över Åke.
/N
Svar från Margareta Cortés 2023-07-12 10:47
Tack Nini!
Har sett en hel del bilder därifrån och de blir mer och mer, ett med naturen.
Snart finns inte mycket kvar.
Var där för några år sedan då var de i ett bättre skick Har några bilder ni kan kolla på min hemsida vigg5.se rostiga bilar Hälsningar Gert
Svar från Margareta Cortés 2023-07-12 10:48
Tack Gert!
Åren tar ut sin rätt.
Här fanns det gott om detaljer! Aldrig varit där trots närheten. Gillar bäst de symboliska två bilderna med s-märket och den rostiga dörren på marken. Är det så att miljövänliga bilmärken återgår snabbt till naturen?
Svar från Margareta Cortés 2023-07-12 10:49
Tack Stefan!
Det var kul att se det med egna ögon, har sett så många bilder därifrån.
Fanns inte så mycket till bil kvar, men en del gick det att ana bilmärke på.
Ett fint stationshus och synd att de inte gick att fika i vagnen. Det hade nog varit viss nostalgi att stiga in i den. Bilkyrkogården har det visats många bilder från här bland bloggarna men jag har aldrig varit där själv. Jag har förstått att det finns många vrak och det är väl därför man upplever alla bilder man som som "nya". Du är dock den enda jag kan minnas som berättar om Åke. du har fångat en del fina detaljer, som S märket och grillen på bilden ovanför. Bussen tycker jag också om. Det verkar som att många av vraken börjar bli väldigt slitna nu.
Hälsningar Lena
Svar från Margareta Cortés 2023-07-12 10:51
Tack Lena!
Lite synd när man åker på icke turisttider att så lite är öppet, fast här hade vi nog inte fikat ändå. Hade nyss ätit frukost på gästgiveriet. Där fanns till och med äggakaka.
Bilarna ser ut att försvinna undan för undan och det syns att en del inte kan låta bli att förstöra också.
Ja dit har man haft sina turer till men det blir mer och mer slitet och nedbrutet för varje gång. Många fina detaljer här som väl är det man får inrikta sig på i framtiden. Tyvärr har en viss vandalism förekommit vilket är bedrövligt.
HaD/Gunte..
Svar från Margareta Cortés 2023-07-12 10:52
Tack Gunte!
Minns dina bilder därifrån, från Fotosidans begynnelse. då var det nog mer bil kvar av vraken.
Synd att folk inte kan låta bli att förstöra.