Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

Mera djurliv.

Det vilda djurlivet var inte så omfattande i Tamarindo, men några ekorrar höll en liten show i hotellträdgården.

Här placerade sig så det nästan ser ut som en spegelbild.

-Kolla killar, här kan man fota tjejerna som solar på andra sidan häcken.

-Nä, vad säger du, får vi också se.

På stranden var det populärt att ta en ridtur.

Till slut en till solnedgång.

Eller två.

Postat 2019-09-22 11:08 | Läst 4455 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Galle Face Hotel

På anrika Galle Face Hotel ska vi bo en natt, det hotellet har funnits där sedan 1864 och lär vara det äldsta hotellet öster om Suez. Många kända personer har varit gäster här genom åren, kända namn så som Sir Conan Doyle, Mahatma Gandhi och Roger Moore bl.a. Förmodar att även de blev hälsade välkomna av en dörrvakt i denna tjusiga uniform.

Bor man på Galle Face Hotel får man inte missa deras välkända afternoon tea. Får hoppas på att alla dessa kändisar som bott där genom åren också fått det. Vi fick det i alla fall och gjorde vårt bästa med att länsa faten som bars in. Men vi fick se oss besegrade och mätta lite i överkant och även med en hel del kvar på faten då vi gick ut för att njuta av solnedgången.

Pusta ut i hammocken och sedan...

... en drink i solnedgången.

I den ljumma vinden vajar palmerna lite lojt och solen sänker sig sakta.

Då är det dags för flagghalningsceremonin. Säckpipemusik hörs och sakta kommer det två stiliga herrar vandrandes.

Flagan halas och ...

...sedan försvinner solen ned bakom horisonten och det blir kväller.

Ny dag randas och det är dags att ge sig ut på äventyr, känns tryggt att vår buss är välsignad med både rökelser, lite speciella frukter och inne i bussen ljuder "om mani padme hum" ur högtalarna.

Vi ska upp till de grönskande bergen i Kandy där det även är lite svalare klimat än nere i Colombo.

Vi åker genom små byar, trafiken är tät och dessutom är det massor med vägbyggen. En liten annorlunda detalj i trafiken här är att vid omkörning så är det den mötande trafiken som ska hålla undan och släppa fram den som håller på och kör om.

Det är inte bara vägbyggen som gör att det blir stopp i trafiken, även här är det demonstationer. Vad de demonstrerade mot vet jag inte.

Men vi har ingen brådska, kul att se byarna vi åker igenom. Många bilverkstäder och de flesta har lagt ut sin specialiteter ute på infarten.

Vatten är viktigt värmen.

Att det säljs burgare där förstår jag, men undrar vilken sorts burgare det är. En filial till Burger King kanske.

Bra att det finns olikheter, något att komma ihåg i dag då många rockar sockorna för att hylla våra olikheter.

                                                                                föregående - nästa

Postat 2019-03-21 11:44 | Läst 3483 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Isabella, saltvattensjö och pingviner.

Vi har ankrat vid Targus Cove som är en naturlig hamn där valfångstmän och pirater genom tiderna sökt lä. De klättrade ofta upp på klipporna och ristade in skeppens namn.

Vi ska göra en landstigning på ön Isabella vid Urbina Bay för att göra en vandring upp till Darwins saltvattensjö.

Sjön har underjordisk förbindelse med havet.

Promenaden upp till kraterkanten här var inte så lång,  vill man se hela sjön och även få den med utsikt ut över havet så finns det en fin vandringsled som leder högre upp. Halva vår grupp fortsatte stigen uppåt, men jag hade hört att det kunde vankas pingviner vid den här ön så jag valde den korta vandringen och tittade på sjön härifrån.

Här vid kraterkanten ligger det en mängd små runda stenar som mest ser ut som något haren har lämnat efter sig. Fast det är lava, lava som träffat på regn eller fukt och bildat små runda kulor.

Men nu går vi ner och tar en gummibåtstur innan det blir för mörkt. Det första vi träffar på är en skarv som sitter och torkar sina små förkrymta vingar.

Ett sjölejon ligger på klippan och ser ut att ha det rejält tråkigt.

Men får något att titta på då vi kommer sakta gungandes förbi, kikar lite nyfiket upp på oss.

Strax efter får jag bevis för att jag valde rätt som tog gummibåtsturen, för vad har vi där uppe på klippan om inte tre stycken galapagospingviner.

Även de tycker att det är lite intressant med besök.

-Kolla, vi har besök.

-Bäst att göra sig lite fin då.

-Så där, ta en bild nu då.

Vi lämnar pingvinerna och gungar vidare.

Har man skarp blick kan se att det finns en hel del djurliv vid bergväggen, till höger några häckande skarvar och framför gottöppningen tre pingviner.

Vi tar oss försiktigt närmare. En av skarvarna ligger på ägg.

Även pingvinerna kommer vi ganska nära.

Kvällen sänker sig och snart är det dags att återvända till vår båt, men än silar solen sig ner mot havet.

Men innan vi återvänder så träffar vi på ytterligare några pingviner, vilken härligt lyckad tur det blev.

Fast nu börjar det bli lite för mörkt,  solen sänder iväg sina sista strålar mot klippkanten...

...där en ensam pelikan sitter och njuter av den lite svalkande kvällsbrisen.

Postat 2019-01-25 10:54 | Läst 5352 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Santa Cruz

Efter besöket på forskningsstationen tar vi en liten promenad i Santa Cruz. Här har t.o.m pingvinerna blå fötter. I alla fall de i presentbutiken.

Charles Darwins ande vilar över staden. 

En väggmålning klarar jag inte av att gå förbi utan att fota .

Bommulsträd, blomman liknar en hibiskusblomma.

Vägen ner till stranden.

Innan hon vände blad trodde jag det var en skyltdocka, måste ha varit en bra bok som fångade hennes intresse så.

Plötsligt,  mitt framför mig sitter en pelikan, mitt i stan.

Den uppskattade inte mitt sällskap så värst mycket,  utan lyfter och landar i ett närliggande träd.

När jag så ser mig omkring, upptäcker jag att det där inte var den enda pelikanen.

Flera stycken håller till där vid den lilla hamnen som fiskebåtarna brukar komma in. Pelikanerna flyger en sväng och kommer även åter.

Trotts att det finns gott om grenar att slå sig ner på väljer en som kommer för nära rivalens gren. 

När revirstriden är över putsar segraren fjädrarna, tur de kan vrida halsen nästan helt runt. 

Förloraren, söker sin tillflykt till busshållplatsens tak.

Gråter kanske inte men ser lite slokörad ut.

Kul klotter.

Lite längre fram möter vi en liten filur som ser ut att ha ett skrämmande smil...

...skulle inte behöva mask på ett Halloweenparty. Men den var inte farlig, havsleguanerna verkar leva ett stillsamt liv.

Hittar ytterligare en väggmålning.

Nu har vi fått nog av stadsliv och under den nedåtgående solen återvänder vi till havs och vårt väntande fartyg.

Postat 2018-11-10 11:11 | Läst 3702 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Khan Bogd Ger camp

Efter att ha utforskat Yol valley och dess kanjon återvände vi till vår Ger-camp. Den är omgiven av fyra kullar med varsin stor djurskulptur på. Vår reseledare som jag börjar misstänka  har varit bergsget i sitt förra liv eller besitter en hemlig dröm om att bestiga alla världens höga berg, föreslår redan när vi hoppar ur bilen att vi ska kila upp på björnens kulle. Visserligen befinner vi oss på 2000 m.ö.h redan, men den utmaningen att komma ändå högre upp antar vi direkt. 

Något anfådd kommer jag upp på kullen och belönas med en fin utsikt över omgivningen. 

Där borta är en till kulle med några djur på.

Åt andra hållet får vi en överblick av vår Camp. 

Nya gäster anländer, det dammar rejält när de kommer.

Nallen där uppe på kullen ser mer ut som en isbjörn, fast det ska vara ett av de djur som finns i området så det är säkert en brunbjörn.

Vi hasar oss ner från kullen för nu är det middag.  En av rätterna, i den traditionsenliga fyrarätters middagen, är en klassisk mongolisk soppa på lamm. Solongo berättar att då man fött barn så är det just den här soppan ska ska serveras till den nyblivna mamman. Den får inte saltas och då får den inte heller innehålla grönsaker. Bra kött och buljong. Den nyblivna mamman får inte duscha eller bada på 30 dagar.

Den Ger-camp vi bor på är en av de äldre,  de gamla husen står kvar. Där bor personalen, som ofta är skollediga ungdomar. Fast så värst gammal är den nog ändå inte för turismen har bara funnits i 20 år i Mongoliet.

Nu är det dags att gå upp på nästa kulle och njuta av solnedgången.

Solen sänder sina strålar över omgivningen och skapar nya mönster.

Stenbocken här uppe börjar få lite problem med sina horn.

Nästa kulle är inte så långt borta så vi skyndar över dit innan solen går helt ner.

Amdraa och Solongo kommer och vill vara med och njuta av solnedgången.

Kvällen sänker sig över vår camp.

              

                                                              föregående ---

Postat 2018-07-26 08:10 | Läst 2706 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera
1 2 3 Nästa