Diskobay och isberg

I dag ska vi åka båt, vädret ser lovande ut så det ska bli trevligt.  Hotellet sköter om transporten av väskorna till bryggan, det är skönt för även om det inte är så långt att gå till bryggan så är det inte slät väg precis. Vi lämnar våra väskor och går iväg.

Bryggan är inte så stor så jag funderar lite på hur båten ser ut för de kallar den för färjan. Lite storstadsvibbar får man om man tittar ner i vattnet.

Tidtabeller fungerar lite som en rekommendation här, båtar och flyg kommer när vädret tillåter. Ibland lite för sent och ibland före, så det är alltid bra att vara på plats i god tid.

Det är lite svalt ca +5 grader, vinterkläderna är på så jag fryser inte,  hinner titta lite på vad som finns runt omkring. Hörde att en räkindustri hade flyttat hit från en annan ö, antar att det är de som exporterar sina räkor i dessa container.

Färjan är på ingång, den ser inte så stor ut. Den färjan ska ta oss över till Diskoön.

Båten lägger till och hopp-i-land-tjejen lastar ur lite paket och post,  i ett skåp på kajen hämtar hon två säckar med PostNords logga på. Båten fungerar inte bara som färja utan även som postbåt. Våra väskor lastas ombord och försvinner ner under däck.

Båten tar 12 passagerare så vi har inga problem med att få plats.  Skepparen har en liten säkerhetsgenomgång, berättar var flytvästar och räddningsdräkter finns. Vi får också veta att det är fritt fram att gå ut för att fota och titta, men om sjögången blir för stor och larmet börjar tjuta måste vi gå in.

Vi passerar det gamla fiskeläget som ligger på en liten ö utanför staden, verkar inte vara mer än fåglarna som håller till där nu.

Längre ut ser vi lite övergivna byggnader.

Det börjar dyka upp små isflak i vattnet. Det här ser nästan ut som en vattenskoter på drift.

En del öar vi passerar ser helt obebodda ut.

Fast alla är inte obebodda, några verkar vara mycket populära.

Vi kommer fram till första och enda stoppet på resan mot vår ö, på Kitsissuarsuit (en gammal valfångststation) ska vi hämta deras avgående post och lämna inkommande.

Man tager vad man haver till postbil.

Det har varit ganska ljust ett bra tag, men på styrbords sida börjar  vi ana en soluppgång. 

Nu måste jag gå ut och fota, såg lättare ut än vad det var att stå bak på båten.  Skepparen håller god fart så det hoppar och skumpar en del. Jag hittar en ledstång där jag kan låsa fast armen igenom och inte studsa omkring.  Fast att hålla kameran stadigt och få stadiga bilder blir ett äventyr.

Men när isbergen börjar synas då måste jag försöka få lite bilder ändå.

Isbergen blir fler och fler och större och större.

Av förklarliga skäl åker vi inte så nära dem, då det endast är 10% av isberget som syns ovan vattenytan och dessutom kan de välta eller brista helt plötsligt.  Så de här isbergen som vi ser, och tycker att de är helt enorma, är egentligen betydligt mycket större.

Solen går upp och fåglarna vaknar.

Vi ombord på den lilla färjan kan inte sluta fascineras av alla isberg vi ser, vi turas om att hänga fast i ledstång och föreviga minnen.

Så många olika former och färger det finns på dessa jättar.

Tycker att berget till höger ser ut som en gubbe med hatt.

Träffar även på en drake.

Vår resa över Diskobukten tar lite drygt 2 timmar, ofta över öppet hav med endast isberg som sällskap.  Men nu börjar det dyka upp små fiskebåtar. Tyder på att vi närmar oss bebodda trakter.

Mycket riktigt, vi svänger in i en vik och där har vi målet för dagen, Qeqertarsuaq på Diskoön. 

Här ska vi stanna i två dagar.  Vi hoppar i land, men först ska postsäckarna levereras.

Nästa om Grönland

.

Prison Island

Av med skor och strumpor för nu ska vi ut och åka båt.

För att komma i båten måste man vada en liten bit.

Vi ska nämligen åka ut till Fängelseön (Prison Island). Det är ett lite missvisande namn på ön eftersom det aldrig blev något fängelse där på ön. Ön heter egentligen Changuu som är namnet på en swahílisk fisk som är vanlig i havet runt ön. På gamla kartor kan man se att den även hetat  "Kibandiko Island", men det namnet används inte längre.

I lugnt väder tar det ungefär en halvtimme ut till ön.

Vi får veta att den typ av båt som vi nu åker med och som har tak är bara till för att köra turister, de utan tak är fiskebåtar.

Fast en del båtar som vi passerar ser mer ut som vrak.

Men så finns det stora välskötta båtar, den här går som färja till bl.a. Dar es Salaam på fastlandet. Någon som verkar tycka att det är skönt att paddla i skuggan.

Turen ut till Fängelseön är både svalkande och skön, vi når stranden och vadar iland.

Som jag sa så användes den här ön aldrig som fängelse. Zanzibar har en mörk historia med slavhandeln. Slavarna förvarades under helt omänskliga former och det blev ofta sjuka och när en kolera och Gula febern epedemi utbröt bland slavarna så använde man ön som en karantänstation för att skydda den övriga befolkningen i Stenstaden. 

Vi tar en promenad till fängelseområdet, här finns nu både ett hotell och ett café.

Då man går in på området känner man nästan dallringar i luften från den fasa och förtvivlan som dessa slavar levde under. Serveringarna har inte öppnat  för dagen ännu och det är tomt och tyst nu. Solen och värmen som vi njuter av var nog inte till någon glädje för de sjuka slavarna, inte den vackra stranden heller. De visste att när de piggnat till från sin sjukdom så skulle de skeppas ut i världen i de fruktade slavskeppen.

Går man ut genom den här dörren finns det en altan ut mot havet och sandstranden. Den platsen var nog inte avsedd för slavarna.

Slavarna förvarades bakom dessa galler i stället.

Deras liv bestod av kedjor och inte ens på toaletten fick de gå utan att vara fastkedjade.

Ett intressant men lite deprimerande besök var det.

Någon Coca Cola serverades nog inte till dessa slavar, de fick vara glada om de fick rent vatten.

Islas Ballestas

Bara lite till från alla fåglar på Ballestasöarna, det var förstås inte bara fåglarna som gjorde att det var intressant att se den platsen. Öarna hade skulpterats i spännande former av hav och vind.

Resterna från guanoindustrin skapade spännande inslag i naturen,

och överallt vimlade det av fåglar. Borde haft ljud med i det här inlägget.

Förstorar man så syns allt fågelvimmel mer.

Utkik.

Grottor och öppningar i bergen fanns det överallt.

En säl poserar lite fint.

Spider sa guiden, men jag tycker inte att det liknar någon spindel.

Enligt giden skulle den här sjöstjärnan vara ätlig.

Skarvar.

Kalkongam, det var inte så vanligt att se den här ute.

Å så lite mer av den fina inkatärnan.

Vår tur ute bland öarna är över.