Maggan mellan isbjörnar och pingviner
En sväng ut på stan till Pettha.
Man kan inte bara tillbringa sina dagar i Colombo på hotellet, även om det händer en hel del där, utan nu är det dags att bege sig ut på stan. Vi tänkte först gå till hamnen och titta men dit kom vi inte fram utan fick nöja oss med att titta på alla kranar på avstånd.
Pettha är Colombos marknadsområde, här är det livfullt och energin riktigt dallrar mellan gränderna.
Här kan man nog hitta allt som man kan tänkas behöva, en del butiker verkar ha lika brett sortiment som det störst varuhus,vill man köpa något blir det förstås ett köpslående om priset fast med en vackert leende expedit.
Vi kryssar oss fram i dessa gränder och försöker att inte bli överkörda av någon av alla dessa kärror som transporterar varor, alla drivna av människokraft.
Emellanåt blir det riktigt trång då stora lastbilar av lite okända modeller vill fram.
Har man ingen kärra så är det bara att bära, många män knäar under sina enorma last. En sak är i alla fall säker, de behöver inte gå till gymmet på kvällen.
Varje gata och gränd har sin eget specialitet, behöver man köpa nya skor eller till exempel behöver anlita en skomakare så vet man vart man ska gå. De finns samlade på samma gata och där kan man även köpa de redskap som en skomakare har behov av.
Av att promenera runt här i marknadsområdet blir man hungrig, inga problem det finns gott om matställen. Bara att ta en matrast … om man är lite modig och tror sig ha en mage som klarar det.
Coca Cola är tydligen gångbart i alla världsdelar.
Frukt och grönsaker finns det gott om också.
Fast köp inte någon durian för att ta med in på hotellet, då är risken stor att du blir utslängd. Den har inte någon behaglig doft och passar sig bäst utomhus. Har hört att man inte ens får ta med den på bussen.
Fast en lite vindruvor kan man passa på att köpa, den här druvan fick jag som provsmakning. Den var god och doftade gott också.
Ska man äta durian så kan man behöva en kniv, saknar man en så är det bara att gå ut på nästa gata och köpa sig en. Inga knivförbud här inte.
Blir törsten för stor och Coca Cola inte lockar så finns det en vinbutik också, det går inte att slinka in där, men genom en liten lucka i gallret kan man köpa sig en flaska vin. Alkohol är dyrt i Sri Lanka så det är kanske därför det är rejäla galler framför försäljaren.
Behöver man lite upplysning så kan man slinka in på elektronikgatan.
Jag tror att jag sagt det förut att lankeserna är ett mycket vänligt folk och när jag känner att mitt relativt nyopererade knä behöver få lite vila och letar efter en plats att sätta mig på. Då hämtar polisen ut en stol ur sin lilla kur och där kan jag sitta och vänta på att de övriga i sällskapet vandrar vidare runt i marknadsområdet.
Till slut är vi alla både trötta och svettiga och tycker att det är dags att återvända till hotellet.
Där, av en slump, träffar vi på resten av det resesällskap som vi ska ha för de följande dagarna på vår rundresa i Sri Lanka.
Chinatown Singapore
I dag tar vi en tur till Chinatown.
Redan 1822 tog Sir Stamford Raffles fram en stadsplan som delade upp Singapore i klart definierade kvarter, områden som är synliga än i dag. Den största etniska gruppen i Singapore är kinesisk men inte lika stor som den var på 1800-talet.
Namnet Chinatown är det bara de icke kinesiska Singaporeborna som använder. Kineserna själva kallar området för Niu Che Shui, som betyder något som blir ungefär oxdragarvattnet. Det kommer sig av att Chinatown var det område som skötte vattenförsörjningen för staden, främst med oxdragna vagnar. Syns inte många oxar här nu, faktiskt inte en enda, men den gatan där vi hoppar av vår taxi är fint dekorerad med blommor.
I mitten mellan filerna är det ett överdåd av blommor och figurer.
Fast vi lämnar den stora huvudgatan för att komma in i det riktiga Chinatown. Det känns inte så ruffigt utan är nog uppfräschat en hel del sedan Ing-Marie var här för 30 år sedan.
En kul detalj som jag inte sett någon annanstans än här är de hållare för tvätt som finns på de flesta hus. Såg att det finns färdiga hållare på själva huset för tvättspröten.
Annars kan man ställa torkställningen direkt på trottoaren också.Men vi vill in till själva saluhallen och titta, så vi får kolla var de med kassar kommer ifrån.
Så slinker vi in i gränderna och det första vi träffar på är ett stånd med durianfrukter. Dit kan man hitta på lukten.
De luktar så illa så man inte ens får ta med dem på tunnelbanan.
Ser en liten tös som fått en färgglad fläkt, hon står och håller sin sin pappa i handen och flickan har fått syn på en tidningsförsäljare som även säljer godis.
Flickan och försäljaren får ögonkontakt och vad händer då. Jo, försäljaren tar en liten godispåse och går fram och ger henne den. Hon är lite blyg men vågar till slut ta emot påsen.
Vi har inte hittat ner till själva saluhallen ännu men matmarknaden hittar vi.
Populärt ställe ser det ut som.
Vissa stånd är det alldeles tomt vid...
...och vid andra är köerna långa.
Här är det nog middagsmaten som ska tas med hem.
Äggen fick tydligen inte plats inne i matståndet.
Alla har visst inte mobiltelefon.
På jakt efter saluhallen så hamnar vi utomhus igen och jag börjar svettas bara jag ser hur rejäla kängor dessa båda herrar har på sig. De tycker nog att det är kallt för den ena har även en extra tröja på sig.
Men se där! Där bakom cykeln ser det ut som det finns det som vi letar efter.
Vi kilar ner dit.........men det tar i morgon.