Utsikt från en balkong.

Morgonstund har guld i mund, sägs det och det känns även så här i Kapstaden när solen färgar Taffelberget i guldljus.

En säl bestämmer sig för att testa bryggan nedanför vår balkong.

Den hoppade runt på bryggan ett tag innan den bestämde sig för att det var bättre nere i vattnet.

Det är tomt och tyst vid de stora båtarna som ligger vid kaj. Ingen har vaknat ännu.

Några scouter ger sig ut på en båttur.

Staden börjar vakna och byggjobbarna kommer för att bygga klart på bryggan.

Segelbåten som tar ut turister på tur kommer.

Rundtur i Kapstaden.

Förra gången vi var i Kapstaden åkte vi runt med sightseeingbussen och trodde att det kanske inte skulle vara lika intressant att göra dessa turer nu, men så fel vi hade, för nu hade de lagt om linjerna och det fanns dessutom flera att välja på, så vi hoppar på en av bussarna och åker iväg.

Den här turen tar oss runt mot vindistrikten och även på baksidan av Taffelberget.

Guidningen i lurarna är på svenska vilket inte är vanligt på många ställen i världen. Det tyder på att Sydafrika och Kapstaden är ett populärt resmål för oss svenskar.

Vi kommer förbi en väderkvarn byggd i holländsk stil. Den kallas för  Mostert's Mill och är byggd 1796 och är den äldsta och enda bevarade väderkvarnen i Sydafrika.

Turen fortsätter på baksidan av det pampiga berget och tar oss till området som beboddes av Khoikhoi-folket. Det är ursprungsbefolkningen och kallades av kolonisatörerna för Hottentotter. Khoe betyder människa.

Skogen är tät och träden ger välbehövlig skugga på varma sommardagar.

Här kan man hoppa av bussen och göra en tur runt bland vingårdarna och prova lite fina viner.

Uppe på berget framför oss klättrar kåkstaden Imizamo Yethu. Det var ett område med stora problem men ett stort arbete har gjorts för att förbättra för innevånarna här. En liten kul detalj i det arbetet är T-bag designs där helt otroliga konstverk skapas med hjälp av tepåsar.

Märkliga byggnader finns det även här. Högt uppe på berget ovanför Hout Bay ligger ett slottsliknande hus, Lichtenstein Castle. Det är byggt som en kopia av ett slott i Tyskland. Det var privatbostad förr men omvandlades till hotell. Det finns även en berättelse om detta hus, om en dotter som blev kär i en person som inte var accepterad av föräldrarna. Kärlekshistorien fick ett olyckligt slut och dottern lär spöka där i huset sökande efter sin käresta. Om ryktet är sant så köpte en rysk miljonär huset för 23 miljoner Rand.

Vi stannar en stund vid Hout Bay och njuter lite av havsluften.

Kul skyltar kan jag inte låta bli.

Här finns en fin sandstrand.

En grupp skolbarn har kommit för att njuta av en dag på stranden, det blåser ganska rejält och de söker skydd bakom klipporna.

Barnen verkar tycka att det är badväder trots blåsten och sanden som yr. Här är det bäst badväder på vintern, på sommaren är det vindar från Antarktis som blåser hit det kalla vattnet och det är då isande kallt med bad. På vintern är det frånlandsvindar och bättre badtemperaturer.

Vi lämnar de badande barnen och fortsätter kustvägen runt. Havet här är både oberäkneligt och lömskt; vi kikar bakåt och guiden gör oss uppmärksamma på något som sticker upp bakom klippan längst bort.

Det är en kran, värd flera miljoner dollar som förlist, men bärgningen skulle bli dyrare ändå så den får ligga kvar där.

Kustsidan av Signal Hill, där ligger de dyra bostäderna. Alla vill bo med havsutsikt så husen ligger tätt och vägen är smal.

I Gren Point finns det många pubar och attraktiva restauranger. Där finns även den här fina fyren från 1824. Den är fortfarande i drift.

Här finns också en fin strandpromenad och de konstverk som finns där lockar till en närmare undersökning och en promenad dit senare under dagen.