Stanley

Det kinesiska namnet på Stanley är Chek Chue.

Legenden säger att den ökända piraten Cheung Po Tsai  var aktiv i Stanley. Det var därför byn blev känd på kantonesiska som Chek Chue som blir ungefär "Banditens tillhåll".  Då fanns det en grotta här men den fylldes igen på 50-talet.

Det kantonska namnet på byn kan också härstamma från ett stort och högt bommullsträd som ofta var täckt med röda blommor. Det trädet liknade en röd pelare, vilket Chek Chue också kan betyda.

Här finns en bar med lite speciell inredning.

Hela stället är täckt av sedlar från olika länder.

Tycker mig se en svensk tjuga där vid disken. Kollar närmare och det står "All the best from Stockholm, Sweden" på sedeln.

Lyfter man blicken och tittar på berget bakom Stanley så ser man en trappa som sticker iväg upp över berget. Den vandringsleden vill jag gå någon gång.

Nytt sedan jag var här förra gången är  The Lovers' Terrace. där kan man sätta upp små pratbubblor med hälsningar den man har kär.

Fast det många åker hit för är marknaden. Där finns det mesta man kan tänka sig behöva eller inte behöva.

Massor av prylar.

En leksaksbil tycker den är lille killen att han behöver.

Skyltar kan jag inte motstå. Undrar vad läkaren på den kliniken är specialiserad på.

Vi tar en ny buss och åker mot Aberdeen.

På vägen dit passerar vi nöjesfält Ocean Park, som är både en djurpark och nöjespark i ett. Dit kan man åka en linbana som är 1,5 km lång.

____________________________________________

Hongkong är inte bara en massa höghus.

Hongkong består inte endast av en massa höghus.

Jodå, det finns en hel del av dem både på Hongkongön och på Kowloonsidan.

Men Hongkong består av så mycket mer än bara de områden som är fullspäckade med dessa höga hus. Jag tänkte ta med er på en tur ut till Shek O i dag. Vi hoppar på en spårvagn och åker så långt de går.

Spårvagnarna är smala och höga och på övervåningen får man bra utsikt.

Där vid ändhållplatsen är det en trevlig marknad, men den får vara med i något annat inlägg, nu hoppar vi på bussen som tar oss ut på landet.

Vi har åkt till en liten fiskeby som heter Shek O.

Namnet "Shek O" betyder bokstavligen "Rocky Bay". Hela området är en halvö på södra kusten av Hongkong, mot södra Kinesiska havet.

Byn grundades av fiskare för ungefär 200 år sedan.

Här kan man koppla av från allt stök inne blandhöghusen. Just lugnet är områdets största attraktioner.

Vi letar oss ut till den yttersta udden.

För en promenad.

Inte så många som letat sig ut hit i dag, men på helgerna brukar det vara betydligt fler som åker hit ut för att promenare eller vandra.

Långt där borta är den brusande storstaden.

xxxxzzzzzzzzzz

Visserligen blåser det en hel del här ute, men man hör fåglarnas sång ändå.

Vi traskar upp mot uddens topp.

Villman inte vandra här så kan man göra som killen där nere, sätta sig och bara njuta av havet.

Vi fortsätter uppför och uppför, för att komma längst ut på udden. Här ser man hur stigen vindlar sig uppför berget.

Jag kikar ner i havet och ser en sorglig syn, som tyvärr börjar bli alltför vanlig runt om i världen.

Sopor som flyter omkring och plast ska definitivt inte vara i havet.

Blickar lite bakåt.

Här i Shek O finns också en populär badstrand, fast den är inte så befolkad en dag i januari. Men jag såg att livräddarna var i tjänst. Nere på stigen kommer det några till som är ute på promenad.

Det blåser ganska friskt här uppe.

Vi fick en skön promenad där ute vid havet. Vinden ökar och vågorna böjar slå in över stenar och klippor.

Långt där ute spanar vi in en segelbåt, när jag får upp bilden i datorn så ser jag att det är Greenpeace båt.

Vinden ökar mer och nu det skummar rejält om havet.

Vad den här mannen och han kompisar gjorde vet jag inte, de samlade in något, kanske var det musslor de plockade. De var inte rädda utan stannade kvar när vågorna ökade i storlek och den här mannen hoppade för fullt på sin sten och sedan plockade han upp något.

Vi kände oss nöjda efter vår promenad och återvände till busshållplatsen för en tur tillbaka in till stan. Där borta ser vi Stanley, vi tar nog en tur dit senare.

xxxxxxx

Utställning i Stanley.

Det var stor utställning på torget i Stanley då vi var där. Inte vilken utställning som helst heller. Här var det fiskar och massor med fiskar.

Utställningen var gjord av skolbarn och de hade jobbat med temat överfiskning och föroreningar av haven.

Några småkillar hade hittat dit och verkade uppskatta utställningen.

- Få se hur blev det?

18 lokala skolor hade samlat ihop plastskräp för att skapa den här utställningen och väcka uppmärksamhet till hur illa plasten är för fiskarna och övriga djur som lever i havet.

De här fiskarna är skapade av plastkapsyler.

Den blå avdelningen med fiskar av plastflaskor.

Den röda.

Dags för en kopp kaffe.

Sedan kikade vi in i den "lilla" lokala butiken och häpnade över utbudet.

Så några blommor till dig som läst ända hit.

.

________________________________________________

Stanley

Stanley var från början en sömnig liten fiskeby och blev sedan Hongkongöns största stad före britternas ankomst. Det är nu en ganska fridfull plats på öns sydkust som passar bra för en utflykt. Så bra tänkte vi och hoppade på en buss och åkte dit.

Det var så lugnt så att vi missade att hoppa av bussen i centrum och satt och väntade på att något centrum skulle dyka upp, men när bussen stannade och de två övriga som var kvar, förutom vi, gav oss en hint om att det var dags att kliva av så gjorde vi det också. Vi var vid ändhållplatsen. Det visade sig att om vi hade följt efter dessa två vänliga personer så hade vi hamnat i fängelset, det avstod vi ifrån och gick tillbaka för att strax hitta att stan var inte så stor, nästan lätt att missa helt. Men myrorna verkade vara ganska stora.

Vi hittar ner bland de ruckliga stånden på marknadsplatsen, inte många är öppna ännu.

En kock tar en cigg och en öl innan dagens jäkt börjar.

Och morgontidningen läses i lugn och ro. Ser ut att vara den fridfulla staden som jag läst om.

På andra sidan viken ligger Murray house i neoklassicistisk stil. det har flyttats hit från Central inne i själva Hongkong för att ge plats åt  Bank of China Tower.

Där borta har vi också Blake Pier ovanför klättrar och växer det nyare Stanley fram.

På andra sidan kullen som vi står på har några tältare slagit sig ner på stranden...

...och lite längre bort spelar någon gitarr vid klipporna.

Vi går utefter strandpromenaden och in till själva centrum.

En bar som inte borde hamna i penningknipa. Pengar av olika valörer och från en mängd olika länder sitter uppsatta där.

Vi går bort till Blake Pier och tittar.

Fiske på gång.

Lustig klippning på hundarna här. Har aldrig sett en Golden med lejontofs längst ut på svanstippen. Var kanske därför den inte viftade så glatt. Jag ville ha en bild där tofsen syntes bättre, men inte en viftning.

Det fanns många hundar i Stanley och det var tydligen även en hel del aktiva hundmänniskor här som skapat en hel del världsrekord.

Eller vad sägs om den största grupp som samtidigt borstat tänderna på sina hundar, eller den största lydnadslektionen med 354 hundar samtidigt. Eller varför inte en yogaklass för hundar.

.

______________________________________________

Stanley - Jakten på sol och värme.

Om du har tappat bort din väska på flyget då vet jag var du ska börja söka efter den. Jag tror att alla borttappade väskor hamnar här på flygplatsen i Santiago de Chile.

För att söka efter solen och värmen söderut tog jag vägen över Chile och därifrån ett flyg via Punta Arenas över till Stanley på Falklandsöarna. Man kan inte flyga direkt från Santiago de Chile till Falklandsöarna eftersom Argentina inte tillåter att flyget dit får gå över deras territorium.

Flygresan till Punta Arenas tar inte så lång tid så jag blev inte så förvånad då vi fick lite snacks i form av två kex och en påse nötter som förtäring ombord,  jag blev dessutom erbjuden av den lilla chilenska  damen som satt bredvid mig, att få även hennes ranson av kex och nötter. Hon visste kanske hur snålt det var med förtäring på dessa plan och ätit något stadigt före flygturen eller så såg hon hunger i min blick.. Jag tänkte att det går nog att köpa något på flygplatsen vid mellanlandningen. Men där bedrog jag mig, men vi hade en flygning kvar till Stanley. Nu serverar de säker något mer ätbart trodde jag, men tyvärr samma färdkost serverades nu. Två kex och en liten påse nötter. Framme på Falklandsöarna väntade en buss och busstur utan mat, in till Stanley.  Det var ett rejält hungrigt gäng som anlände till Stanley. Tur att det där väntades afternoon tea. Inget futtigt litet sådant heller utan massor av godsaker och smörgåsar serverades. Bland det godaste jag ätit, hungern är ju den bästa kryddan, sägs det.

Efter maten var det dags att söka efter solen och värmen, för nu var jag väldigt långt söderut. Men kan det här stämma, det var kallt och jag frös i min sommarjacka.

Jag gick gata upp och gata ner för att hitta sommarvärmen.

Men något måste vara fel, påskliljorna blommar för fullt i november. Liknar mer vår än höst.

På vandringen runt om i staden såg jag att det var gott om kyrkor i Stanley, det här är Christ Church Cathedral. Framför den här kyrkan står ett monument, gjort av käkarna från två blåvalar. Det restes 1933 till minne av att det varit brittiskt styre på öarna i 100 år. 

Där ute ligger Professor Multanovskiy, en rysk isbrytare som skall ta oss längre söderut.

Nu ska vi till världens sydligast placerade vandrarhem.

Tror ni jag kommer att hitta solen och värmen där?