Maggan mellan isbjörnar och pingviner

och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr.

Aten och Maraton

I november springs det ganska mycket i Aten för då går Aten Marathon. Det är en av de mest ikoniska maratonloppen i världen.

Dagen då maratonloppet gick så var det full fart vid stadion.

Loppet har sina rötter i en historisk händelse från 490 f. Kr då en grekisk soldat, Pheidippides, sprang från slagfältet vid Marathon till Aten för att meddela segern över perserna. Enligt legenden sprang han hela vägen utan att stanna och föll död ner efter att ha levererat sitt budskap.

Den moderna versionen av Aten Marathon startade 1972 och följer den ursprungliga sträckan från staden Marathon till Panathinaikostadion i Aten, där de första moderna olympiska spelen hölls 1896. Loppet är 42,195 kilometer långt och lockar tusentals löpare från hela världen varje år.

Klart vi ville titta på den gamla olympiastadion i Aten, den är även känd som Panathinaikostadion eller Kallimarmaro som betyder "vacker marmor".

Ursprungligen byggd på 300-talet f.Kr av den athenska statsmannen Lykourgos, då användes stadion för de Panathenaiska spelen, en religiös och atletisk festival tillägnad gudinnan Athena.

Stadion byggdes om i marmor av Herodes Atticus på 100-talet e.Kr och kunde då rymma cirka 50 000 åskådare. Det är den enda stadion i världen som är helt byggd av marmor. Efter kristendomens uppkomst på 300-talet övergavs stadion och föll i glömska. Den grävdes fram igen på 1800-talet och renoverades för att vara värd för de första moderna olympiska spelen 1896.

Måste kännas ganska pampigt att gå i mål här efter att ha fullföljt sitt maratonlopp, så trodde jag i alla fall. Vi gick till stadion dagen efter loppet och träffade på en tjej som sprungit loppet och hon kände sig ganska besviken på målgången, då var det ganska tyst och tomt på läktarna. Nu var hon inte bland de första som kom i mål men hon hade räknat med lite mer.

När vi kom dit till stadion höll de på att plocka undan efter gårdagens lopp, så vi fick inte gå ut på löparbanan innan de var klara.

Sedan var det fritt fram att testa sina löpartalanger, de här två är kanske några framtida maratonlöpare. En stolt mamma var det i alla fall, som inte hade något emot att jag förevigade hennes barn.

Vi lämnar stadion och tar en sväng ut på stan.

Senare träffar vi på en till löpare, den byggdes i samband med olympiska spelen 2004. Den kallas för Dromeas som är att grekiskt ord för löpare, den kallas också för The running man. Då placerades den på Omniatorget, men där riskerades den att krossas av vibrationerna från tunnelbanan. Vill man nu se honom så får man ta sig till Megalis tou Genous Sholi Square.

Den är skapad av den grekiska konstnären Costas Varotsos och är en imponerande syn med sina lager av grönt glas som ger intrycket av rörelse och hastighet.

Postat 2024-11-18 11:26 | Läst 290 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Olympiastadion och en hälsning från Bob.

Olympiastadion i Helsingfors är Finlands största idrottssarena. Den brukar kallas världens vackraste stadion och den var klar 1938. Det var meningen att de Olympiska sommarspelen skulle anordnas här 1940 men andra världskriget kom emellan och de fick vänta ända till 1952 innan det kunde förverkligas.

Nu när vi var här var det massor av barn och ungdomar som kommit hit. Det var de svenskspråkiga skolorna i Finland som hade idrottstävlingar.

Finlands stolthet, löparen Paavo Nurmi, står staty vid stadion. Han anses ofta som Finlands störste idrottsman genom alla tider. Han tog 9 olympiska medaljer och det hade kanske blivit fler om det inte var för den tidens stränga krav på när man var amatör eller proffs.

I dag så kan jag förstå varför han ser ut att ha så bråttom, vem vill stå bredvid alla dessa "major".

Efter att ha tittat på stadion känns det fint att ta en promenad genom Hesperiaparken. Där möter vi söta små barn i snöflingeskynken och är det inte Bob som varit här före oss.

Här i parken finns en skulptur som ser ut som en orm.

Det var en något lång förklaring till ormen så jag lägger in den här så de som är intresserade kan läsa.

Här har man också fin utsikt över sjön mot nöjesfältet Borgabacken. Ett mycket populärt utflyktsmål med fritt inträde. Såg hur attraktivt det var då vi åkte spårvagn. Vagnen var fullproppad med folk men när vi kom till hållplatsen vid Borgabacken så klev nästan alla av.

Orsaken till att vi tog den här vägen var att jag ville se Finlandiahuset. Det är ett konsert- och kongresshus som Alvar Alto ritat.

Det är täckt med marmorplattor, men dessa plattor tålde uppenbarligen inte den finska vintern och har nu slagit sig. Det var inte meningen att det skulle bli så, men med en amatörs ögon så ser det ganska snyggt ut. Risken är att de ska lossna och börja falla ner, så jag förstår att det var en miss i konstruktionen.