No.1 Bridge under Heaven

Som en av tio underverk i Zhangjiajie sträcker sig denna himmelbro över två berg.

De ser kanske inte så speciell ut så här från sidan då man inte ser ända ner i dalen eftersom vegetationen döljer sikten ner. Men står du på bron, som är 25 meter, och kikar ner så är det 357 meter rakt ner. Det lär vara den högsta naturbron i välden.

Att fota rakt ner i djupet ger inte så mycket i bild, djupet försvinner liksom, och när molnen ligger lågt så ser man inte botten heller.

Klart vi måste gå över bron och kika ner i djupet. Den är speciell för kineserna som sätter upp både hänglås och band med böner om hälsa och välgång.

Ett lokalt ordspråk säger, "Att gå på den här bron ger dig bra hälsa och livslängd." Det sägs också att om din kropp skakar och dina ben darrar då du går över bron, så testas inte bara din puls och blodtryck utan du utmanar också ditt psykiska tillstånd. Låter som om det skulle vara en enorm utmaning att gå över, men bron är fem meter tjock så det kändes ganska tryggt och inte blev det några bendarr heller.

Vi lämnar bron och fortsätter vår tur här uppe. Promenaden runt här är lite av en utmaning för mitt onda knä för det är många trappor både uppför och nedför.

Men det finns så mycket fint att se på.

Träd växer högt uppe på topparna.

Det är så otroligt många vyer som jag vill fånga med kameran, svårt att välja bort vilka som ska få vara med i bloggen.

Vi kommer till en liten damm som heter The Long Life pool, där bor det några sköldpaddor.

Ser ingen som matar dem, men många försöker pricka deras lilla bro med mynt.

Orsaken till att det finns sköldpaddor här, antar jag, är för att strax intill så finns det ett berg som lär likna en sköldpadda och som kallas för "Dubbla sköldpaddan som kryper till himlen". Fast där räcker inte min fantasi till för jag hittar inget berg som ser ut som någon sköldpadda trots att vår guide försöker peka ut det för oss.

Men nu har vi vandrat färdigt i den här delen av parken. Visserligen finns det ett ställe till som vi ville gå till, men där var man tvungen att klättra på stegar för att komma upp och vår guide Carol var inte alls med på noterna om att vi skulle gå dit. Hon påstod att det inte fungerade med kryckor och dåligt knä. Hrm!!! Det var bara att foga sig och ta bussen till nästa del av parken.

Det var otroligt välordnat med transporter mellan de olika ställena. När inträdet till nationalparken väl var betald så var det bara att hoppa på en buss och åka dit man skulle. Fast nackdelen är att man klarar inte det utan en guide som kan kinesiska. Var helt omöjligt att veta vilken buss man skulle ta, chaufförerna kunde dessutom bara kinesiska.

Del 1 - Del 2 -Del 3 - Del 5 - Del 6 - Del 7